Genteknik

Den mat vi äter kommer från naturen i form av olika växter och djur. Alla arter som används som livsmedel innehåller arvsmassa i form av gener. Det är generna som styr hur arterna ser ut, beter sig och består av. Under alla tider har människan avsiktligt förändrat och förbättrat egenskaperna hos sina odlade grödor och tamdjur för att de bättre ska fungera som livsmedel.
Sedan genernas kemiska egenskaper upptäcktes för ca. femtio år sedan har möjligheterna att ändra en arts arvsmassa drastiskt ökat. Nu kan gener från en art flyttas till helt skilda arter som därmed kan få egenskaper som de knappast skulle ha kunnat få spontant.
Detta har lett till en debatt om säkerheten vid denna typ av genetisk modifiering.

Vilka är fördelarna respektive nackdelarna med att genmodifiera växter?
Företagen som säljer växterna anser att det finns många fördelar med gentekniken. Växtförädlingen går snabbare och kan styras mer exakt med hjälp av genteknik. Man kan också ge växterna egenskaper som aldrig skulle kunna uppstå spontant genom att föra in gener från vitt främmande arter.
Ett av kritikernas argument är att det är svårt att överblicka de långsiktiga konsekvenserna för samhället och miljön. Exempelvis har man påtalat riskerna med att de genmodifierade växterna korsar sig med närbesläktade vilda arter som också får de nya egenskaperna. Konsekvenserna av detta är svåra att överblicka.

På vilka sätt genmodifieras växterna?
Växter kan genmodifieras på många sätt. Några växter har utvecklats för att bli tåliga mot ogräsbekämpningsmedel (de har fått så kallad herbicidresistens). Därmed kan lantbrukaren bespruta sina fält mot ogräs utan att själva grödan påverkas negativt. Andra växter har fått insektsgift inbyggt i bladen och stjälkarna för att bli mindre utsatta för insektsangrepp.
På sikt kommer vi nog även att få se produkter där man med genteknik direkt försökt påverka egenskaperna hos livsmedlet, till exempel genom att öka mängden av ämnen som är nyttiga eller minska mängden av ämnen som är allergiframkallande eller smakar illa. Redan idag finns tomater som inte mjuknar så snabbt i skalet till salu i USA. Dessa finns ännu inte i Sverige.
En lista på godkända genmodifierade växter kan hittas på Jordbruksverkets webb.

Används gentekniken på annat än växter?
Ja, livsmedelsindustrin har länge använt sig av genmodifierade mikroorganismer in sin produktion. Dessa organismer kan på ett billigt och enkelt sätt producera ämnen, till exempel enzymer eller vissa tillsatser, som man tidigare fått från växter eller djur. Dessa ämnen kan vara viktiga komponenter i livsmedelsförädlingen.

Kan man se på ett livsmedel om det är tillverkat med genteknik?
I de livsmedel som nu är aktuella märker konsumenten inte någon skillnad alls på själva livsmedlet. Men i hela grönsaker och produkter som inte har bearbetats så mycket, till exempel mjöl, finns det ändå en skillnad. De ämnen som har orsakat de nya egenskaperna finns kvar i livsmedlet i små mängder. Mjölet är precis som vanligt mjöl, men det går att med olika analysmetoder visa att det kommer från en genmodifierad växt.
Oljor, socker och stärkelse från genmodifierade växter kan däremot vara identiska med traditionellt framställda produkter.
Det ska stå på en förpackning att den innehåller genetiskt modifierat livsmedel. Så här skriver Livsmedelsverket till exempel: "Avsiktlig användning av GMO i ett livsmedel ska alltid framgå av märkningen oavsett hur liten mängd som är tillsatt. Information om att ett livsmedel har sitt ursprung i GMO ska lämnas i alla steg i livsmedelskedjan." Se vidare på Livsmedelsverkets webb.

Är de livsmedel som produceras med hjälp av genteknik farliga att äta?
Själva det genetiska materialet (DNA) som man satt till i det förändrade livsmedlet är helt ofarligt — det skiljer sig inte på något sätt från allt det andra DNA man får i sig när man äter mat. All mat som kommer från djur och växter innehåller ju DNA. Vad man diskuterar är om det finns någon möjlighet att en gen för någon egenskap hos livsmedlet (t.ex. fisken) kan överföras till den som äter den. För att ett livsmedel som framställts med genteknik ska bli godkänt för försäljning måste det så långt det går vara klarlagt att det är lika säkert att äta som motsvarande konventionellt framställda livsmedel.
Om det inte finns något "vanligt" livsmedel att jämföra med, därför att man förändrat livsmedlet på ett avgörande vis, måste en mer omfattande säkerhetsbedömning göras.
Riskbedömningar görs av myndigheter i de olika medlemsländerna inom EU och Sverige har också möjlighet att yttra sig över varje ärende.

Vilka myndigheter övervakar genteknikens utveckling och användning?
Livsmedelsverket ansvarar för säkerhetsbedömningen av hur livsmedlen påverkar människors hälsa.
Andra myndigheter kontrollerar eventuella miljörisker med gentekniken. Jordbruksverket kontrollerar de fältförsök som görs i Sverige. Fiskeriverket kontrollerar genmodifierad fisk. Naturvårdsverket och Gentekniknämnden följer också utvecklingen.

Text: Lars Erik Lindell, SLU

Säker mat
   Allmänt om genteknik
   Ordförklaring
   Mer information