Saerimnermässan lockar många intresserade till Jämtland

Filippa von Haartman

För sjätte gången anordnades inom ramen för projektet MATORA en mässa för småskaliga livsmedelsförädlare. Utbudet på mässan var rikt; seminarier, kurser, produkttävlingar, sensorisk verkstad, nätverksträffar samt ett ståtligt gästabud med Landshövding Kristina Persson och Landstingsdirektör Ellen Hyttsten som värdar. Deltagarna kom från hela Sverige samt från våra nordiska grannländer.

Jämtländsk matlust
I Rösta, Ås, 1 mil utanför utanför Östersund samlades 150 deltagare den 27-29 oktober för att inhämta kunskap och utbyta tankar och idéer runt småskalig livsmedelsförädling. Mässan har fått sitt namn efter galten Særimner som i fornnordisk mytologi slaktades varje dag till mat för de stupade kämparna i Valhall, men varje kväll stod upp igen, frisk och kry. Saerimner arrangeras inom ramen för projektet MATORA, vilket betyder matlust på en jämtländsk dialekt. MATORA drivs av länsstyrelsen i Jämtland för att utveckla den småskaliga livsmedelsproduktionen i länet. Målsättningen för verksamheten är bland annat att öka antalet företag som bedriver småskalig förädling på gården vilket skapar sysselsättning och ekonomisk utveckling på landsbygden och möjliggör för människor att bo kvar på sina gårdar. Som en del av målsättningen ingår att öka omsättningen för företagen, och att utveckla produkter av hög kvalitet som till största delen är baserade på råvaror och traditioner från länet. Projektet, som leds av Bodil Cornell, är ett samarbetsprojekt mellan länsstyrelsen och Åsbygdens naturbruksgymnasium.

Svensk Lantmat satsar på nätet
Agne Johnson från Svensk Lantmat presenterade under rubriken Butiken på nätet - framtidens sätt att nå kunder, det arbete som planeras inom föreningen för att utveckla medlemmarnas möjligheter att nå nya marknader genom Internet. Under våren 2000 introducerade Svensk Lantmat sin första nätbutik. Satsningen gjordes genom ett samarbete mellan tretton Lantmatföretag där Eva Göransson, Västragårds Självplock & Gårdsbutik var eldsjälen. Enligt Eva, som medverkade vid Lantmats seminarium på Saerimner, har nätbutiken varit en bra marknadsföring för gårdsbutiken. De nya kunderna har hittat informationen på Internet men väljer tills vidare att själva åka ut till butiken. Kunderna som kommer till gårdsbutiken upplever det positivt med ett större och bredare utbud. Troligen dröjer det inte länge förrän man börjar beställa via Internet för hemkörning till bostaden. Eva ser positivt på det ökade samarbetet mellan deltagarna i nätbutiken, vilket också lett till något bättre logistik i distributionen som även kommer andra lantmatare till godo.

Behov av utbildning
För att förbereda medlemmarna för denna nya marknad planerar Svensk Lantmat kurser inriktade på att öka kunskaperna i bl a bildhantering, hur man använder ett hemsidesprogam och hur man bygger upp och sköter en Internetbutik.Varje större region erbjuds en grundutbildning, som kan ske både per distans och genom att träffas i datorutrustade lokaler. Ett nätverk planeras där kunskaper och erfarenheter kan utbytas via Internet. Länkar görs till viktiga informationscentra som LivsmedelsSverige, Jordbruksverket, Livsmedelsverket, LRF m fl.

Målsättningen är att alla intresserade huvudregioner ska vara utbildade inom 1,5 - 2 år, att 50 % av medlemsföretagen har sin produktpresentation på Internet, samt att det finns minst en Internetbutik inom varje regionalt föreningsområde. Agne ser fördelarna med att ha ett datasystem där medlemsregister, företagens produktpresentation och Internetbutiker finns samlade på ett ställe. För kunden ska det vara lätt att söka önskade företag och/eller önskade produkter. Traditionell marknadsföring via rikskatalog, veckopress, fackpress, dagspress, mässor, radio och tv, m fl kanaler är viktiga för att göra varumärket Svensk Lantmat allmänt känt.

Att lösa logistikfrågorna är viktigt. Svensk Lantmat har avtal med ASG-Exact och för förhandlingar med Posten för ordinära transporter. För Internetbutiker och närleveranser kan ASG-Direct vara intressant i t ex Stockholm och Göteborg. Även betalningsaspekterna behöver belysas. Att hantera kontanter ute på fältet när Internetbeställningarna levereras är inte att rekommendera - å andra sidan ska kunden få tillfälle att se sina varor före betalning. För närvarande finns inga andra lösningar än kontant betalning eller cash-kort. Betalkort har diskuterats men dels tar det viss tid att koppla upp sig hos kunden, dels kostar tjänsten hos bank. Allt talar dock för att det inom rimlig tid finns enkla och säkra elektroniska betalningssystem på marknaden, t ex PKI - Public Key Infrastructure.

Samarbete viktigt
Agne betonar vikten dels av att komplettera internetbutiken med en fysisk butik, dels av samverkan nätbutikerna sinsemellan. Ett företags sortiment kan lätt exponeras i flera butiker landet över vilket bidrar till att bredda sortimentet totalt sett. Som exempel på planerna för framtiden nämnde Agne hur Svensk Lantmat bl a kan profilera sig som en presentbutik där företagen "hyr" in sig i en gemensam butik för hela landet för marknadsföring av exklusivare presentförpackningar, eller agera servicebutik för "förnödenheter" till medlemsföretagen. Intresse finns från AlterHedens Rabarberi att bli butik för ett antal företag i Norrbotten - Piteåtrakterna. Mårgårds Butik skulle kunna bli butik för ett antal företag i Värmland - Karlstadstrakterna. Fysiska butiker/Internetbutiker kan etableras i t ex Stockholm, Göteborg m fl större städer, kanske i en kombination med konceptet Farmers Market - Bondens egen marknad.

Effektivare transporter
En ofta återkommande fråga under seminariet, och i många andra sammanhang vad gäller småskalig livsmedelsförädling, är hur man kan effektivisera transporterna och därmed minska utgifterna för företaget. Mats Dahlström, LRF och Hans Bergsten höll i seminariet Hur kan jag påverka transportkostnaderna i mitt företagande? De stora aktörerna på marknaden är BTL, ASG och Posten. Av dessa är Posten marknadsledande vad gäller antal sändningar (dock är de andra större vad gäller total omsättning). Kostnaderna för sändningar av mindre partier, vilket är den vanligaste typen av sändningar för de småskaliga förädlarna, utgör en stor del av varans totala kostnad. Enligt Klas Göran Larm vid Posten kan transportkostnaderna utgöra 50-75 % av priset för en vara som kostar 100-400 kr. En bidragande faktor till att det är svårt att minska kostnaderna är att branschavtal inte är tillåtna - Posten kan inte göra avtal där flera organisationsnummer ingår.

Business to business
Marknadsplatser på Internet, så kallade "business to business" (ofta förkortade B2B), kan erbjuda köpare och säljare av livsmedel att mötas och göra affärer direkt med varandra, snabbt och billigt. Företaget Grozer AB, har lanserat ett sådant system för restauranger, livsmedelsbutiker, grossister, lågprishandeln, livsmedelsproducenter, jordbrukare m.m. Grozer vänder sig till de som idag säljer antingen direkt till konsument, butik, grossist eller genom en hemsida och som vill finna fler kunder och öka sin omsättning. Enligt VD Jan Svensson, som presenterade konceptet på seminariet, är fördelarna med en elektronisk marknadsplats många; den kompletterar den egna hemsidan, ger snabbt tillgång till många köpare, ett bredare utbud innebär ökad attraktion, gör det lättare att finna nya kunder, transporterna blir billigare (genom att gemensamma avtal kan göras), inbegriper kvalitetsprövning av medlemmar, samt ger förbättrad pristransparans. För mer information om Grozer AB se www.grozer.com.

Två lagerpunkter mest effektivt
Av intresse för småskaliga producenter är examensarbetet Hyllan - samarbete lönar sig utfört vid Linköpings Tekniska Högskola, som presenterades på seminariet. Arbetet utfördes på uppdrag av de 13 småskaliga producenter som exponerar sina produkter från Sommenbygden på en gemensam hylla i livsmedelsbutiker. Studien visar bl a att en distributionsstruktur med två lagerpunkter kan ge betydande kostnadsbesparingar jämfört med dagens system. Andra konkreta förslag i studien var att utveckla standardformulär för beställning, införa streckkoder så att försäljning lättare kan följas samt att försöka förkorta ordertiden. Rapporten kan i sin helhet läsas på under Litteratur på webbplatsen för regional mat.

Skyddade produkter
Michel Lepage, ystningsmästare från Frankrike, pratade om matens betydelse för den regionala profileringen i sitt föredrag med titeln Skyddad ursprungs- och geografisk beteckning. Michel berättade om hur speciella förutsättningar i t ex dalgångar, floddeltan och bergsområden givit upphov till produkter med egenskaper som skiljer dem från liknande produkter. Ofta har produktionen pågått under många år och hantverkstraditionerna förts vidare från en generation till en annan. Dessa typiska jordbruksprodukter och livsmedel kan genom EU:s försorg skyddas med olika kvalitetsmärken. Tre olika märken kan användas tillsammans med produktens eget varumärke: Skyddad ursprungsbeteckning (SUB), Skyddad geografisk beteckning (SGB), och Garanterad traditionell specialitet (GTS). Av de tre beteckningarna har skyddad ursprungsbeteckning de strängaste kraven. För att bli godkänd måste råvaror komma från och produktion ske inom ett område. För geografiska beteckningar räcker att produktionen sker inom det geografiska området, råvarorna kan komma från annan plats. För särartsskydd (GTS) är det enbart själva receptet som är skyddat.

Arbetet med att gå igenom en ansökan är mycket tidskrävande, igenomsnitt tio år. Den första ursprungsskyddade osten i Frankrike var Roquefortosten, ansökan för den tog åtta år. För att bli godkänd krävs en "dossier av betong" som Michel uttryckte det, dvs en gedigen dokumentation som minimerar risken för invändningar. Michel framhåller att skyddandet av en produkt inte är samma sak som att skydda sig från konkurrens, vad man skyddar är en trakt som genom beteckningen lättare kan marknadsföra sina produkter.

Registreringen och den administrativa processen är gratis. För närvarande finns över 500 produkter införda i "Registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar". Frankrike har över 100 registrerade produkter. Sverige har två godkända produkter, osten "Svecia"/SGB, och "Skånsk spettekaka" som nyligen upptagits i registret över skyddade geografiska beteckningar.

Producenterna måste initiera
Michel betonar att det är producenterna som måste ta initiativet till en ansökan om skyddad ursprungsbetckning, staten gör det inte åt dem. Enligt Michel skulle tre svenska produkter kunna vara kandidater för en sådan beteckning; Västerbottenosten, Vit Caprin och "fäbodost" från Jämtland / Härjedalen. Han ger följande råd för uppgifter som måste tas fram som del av att söka skyddad ursprungsbeteckning för "fäbodost":