Sädesslagen | ||||||
|
Till våra vanligaste och viktigaste råvaror för livsmedel och foder till husdjuren hör sädesslagen, också kallade spannmål eller cerealier. Samlingsnamnet cerealier kommer från den romerska gudinnan Ceres, växtlighetens gudinna. Ursprungligen kommer sädesslagen från vilda gräsarter med stora frön. Redan för minst 12 000 år sedan upptäckte man att kärnorna var rika på energi och näringsämnen. Som människoföda har cerealier utnyttjats i åtminstone 5000-6000 år. I Sverige var troligtvis kornet det första gräset att utnyttjas som föda eftersom det är mest köldtåligt. Vetet är känt i Sverige sedan yngre stenåldern, d.v.s. 4200 - 1800 f.Kr.
Ännu mer förr
Vårsäd och höstsäd Höstformerna ger större skördar än vårformerna och tål torra försomrar bättre. De fungerar dessutom som täckgrödor, dvs. de täcker marken under höst och vinter vilket göra att läckaget av växtnäring ur marken minskar. Nackdelar med höstgrödor är att de kan förstöras av t.ex is eller av svampangrepp under ogynnsamma vintrar. Vete och råg används mest till mjöl som används till bröd, men en del blir kli, gryn och flingor. Den största delen av det korn som används som livsmedel går till malt- och ölproduktion, medan en liten del används som brödsäd (kornmjöl), vällingpulver, flingor och gryn. Havre används också som brödsäd i form av havremjöl, vällingpulver, flingor, gryn och kli. Text: Olle Pettersson, SLU |
Allmänt om odling
Bondens år
| |||||
| |
|