Odling

Sädesslagen

Till våra vanligaste och viktigaste råvaror för livsmedel och foder till husdjuren hör sädesslagen, också kallade spannmål eller cerealier. Samlingsnamnet cerealier kommer från den romerska gudinnan Ceres, växtlighetens gudinna. Ursprungligen kommer sädesslagen från vilda gräsarter med stora frön. Redan för minst 12 000 år sedan upptäckte man att kärnorna var rika på energi och näringsämnen.

Som människoföda har cerealier utnyttjats i åtminstone 5000-6000 år. I Sverige var troligtvis kornet det första gräset att utnyttjas som föda eftersom det är mest köldtåligt. Vetet är känt i Sverige sedan yngre stenåldern, d.v.s. 4200 - 1800 f.Kr.

Ännu mer förr
Under 1700-talet stod cerealier i form av gröt, välling och bröd för 80 procent av den ofta knappa födan. Genom att också äta bär, granbarr, kålrötter, kål och lök fick man i sig bl.a. C-vitamin. Även i våra dagar är cerealier ett mycket viktigt baslivsmedel och odlas därför på nästan hälften av världens odlade yta. Vete (Triticum aestivum) odlas i störst mängd, följt av ris (Oryza sativa), majs (Zea mays) och korn (Hordeum vulgare).

Vårsäd och höstsäd
Vissa sädeslag som odlas i Sverige finns i både vår- och höstform. Vårformerna sås på våren och skördas på hösten samma år. Höstformerna sås på hösten och växer till sig lite innan vintern kommer. På våren året efter fortsätter de att växa och kärnorna skördas sedan på hösten.

Höstformerna ger större skördar än vårformerna och tål torra försomrar bättre. De fungerar dessutom som täckgrödor, dvs. de täcker marken under höst och vinter vilket göra att läckaget av växtnäring ur marken minskar. Nackdelar med höstgrödor är att de kan förstöras av t.ex is eller av svampangrepp under ogynnsamma vintrar.

Vete och råg används mest till mjöl som används till bröd, men en del blir kli, gryn och flingor. Den största delen av det korn som används som livsmedel går till malt- och ölproduktion, medan en liten del används som brödsäd (kornmjöl), vällingpulver, flingor och gryn. Havre används också som brödsäd i form av havremjöl, vällingpulver, flingor, gryn och kli.

Text: Olle Pettersson, SLU


Allmänt om odling

Bondens år
Sädesslagen
Gödsling och bekämpning
Natur och odling
Kretslopp i odlingen
Odling och miljö
Kadmium i jordbruket

Faktaruta

  • Den totala produktionen av spannmål i Sverige uppgick år 2001 till nästan 5,7 miljoner ton.

  • Fördelningen mellan de olika sädeslagen är 1/3 korn, 1/3 vete, 1/4 havre och endast 1/10 råg.

  • I början av 1900-talet odlades korn på bara 1/8 av den totala åkerarealen. Ökningen har skett på bekostnad av havre, råg och blandsäd (havre och korn), däremot har veteodlingen också ökat. Rågvete är en nytt höstsått sädesslag som ökat under senare år.

  • I norra Sverige odlas bara havre och korn eftersom klimatet där är ogynnsamt för vete- och rågodling.

  • Det mesta av spannmålen används till foder. Bara ca 15% går direkt till livsmedel, varav det mesta är vete.

    Källa: Statistisk årsbok 2002

  • Navigationsbild - ladda hem!
    Senast uppdaterad: 2003-01-20
    info@livsmedelssverige.org