Natur och odling

Att odla innebär att man styr naturen för att anpassa den till människans önskemål. Naturliga ekosystem är självreglerande. Ofta är mängden växtnäring en begränsande faktor för tillväxten. De olika växterna och djuren konkurrerar med varandra och anpassar sig till varandra. Därför kommer naturliga ekosystem oftast att innehålla fler arter än de av människan styrda.

För odlarens ekosystem dominerar en eller ett fåtal arter. På olika sätt gynnar man dessa genom att öka mängden tillgänglig växtnäring och bekämpa konkurrerande ogräs och skadegörare. Detta gäller för de ekosystem där människan reglerar allra mest, åkrar, trädgårdar och växthus.

Betesmarkerna minskar
I de naturliga betesmarkerna - de som inte plöjs och sås regelbundet - där påverkan inte är lika total, har husdjuren präglat landskapet och ofta bidragit till en varierande flora och fauna. För hundra år sedan utgjorde betsmarker ett par miljoner hektar. Idag har dessa marker svårt att tävla ekonomiskt med betesvallar och spannmålsåkrar och utgör en allt mindre del av vårt landskap.

Förluster av växtnäring
Vid sidan av mycket växtnäring och få arter präglas odlingen av att marken periodvis är obevuxen. Man utnyttjar växter i ett tidigt utvecklingsstadium, skördar och bearbetar jorden inför nästa gröda. Detta har betydelse också för odlingens sidoeffekter i form av t.ex. växtnäringsläckage.

Naturmarken innehåller lite näring som växterna tävlar om att utnyttja. Odlingsmarken ligger delvis obevuxen på vinterhalvåret och kväve och annan växtnäring utlakas under tiden med avrinnande vatten. Läckaget är därför omkring tio gånger större från en åker än från en äng eller skog.

Krafter och motkrafter
Odlingens ekosystem är ständigt utsatta för naturens motkrafter. Andra arter än grödan (ogräs) försöker konkurrera. Många svampar, bakterier och insekter (sjukdomar och skadegörare) får mycket att leva av. Därför innehåller brukandet av naturen också olika åtgärder för att motverka dessa krafter.

När dessa motåtgärder sätts in kan de också slå mot vilda växter och djur som inte utgör något hot mot grödan. Rapphönsen har t.ex. svårt att finna föda till sina kycklingar i dagens åkerfält där det är ont om vissa ogräs och därför också vissa insekter.

Text: Olle Pettersson, SLU

Allmänt om odling

Bondens år
Sädesslagen
Gödsling och bekämpning
Natur och odling
Kretslopp i odlingen
Odling och miljö
Kadmium i jordbruket

Natur
· självreglerande system
· ont om tillgänglig växtnäring
· ofta stor artrikedom
· växter i olika utvecklingsstadium
· marken ständigt bevuxen
· återcirkulation, litet läckage ut ur   systemet

Odling
· styrt efter odlarens krav och mål
· stora mängder tillgänglig växtnäring
· växter i ungt utvecklingsstadium
· oftast en eller ett fåtal dominerande   arter
· marken periodvis obevuxen
· öppet system, stora läckage ut ur   systemet
· ogräs och skadegörare
· hög nettoproduktion av biomassa