Bondens år

De flesta grödor sås på våren och skördas på sommaren eller hösten. Några sås dock på hösten före skördeåret såsom höstvete, höstråg, rågvete och höstraps. Fördelen med de höstsådda grödorna är bl.a. att de kommer igång tidigt på våren och att man sparar vatten i marken genom att man inte bearbetar på våren. Till detta kommer att det kan vara bra för brukaren att inte ha allt arbete med sådd samlat på våren.

Höstbruk
Efter skörden bearbetas ofta fälten med harv för att bekämpa ogräs och blanda in växtresterna i marken. Därefter plöjs fältet och harvas igen inför höstsådden i september. Även de höstplöjda åkrar som inte sås på hösten harvas inför vintervilan om det är lämpligt väder. Detta sker för att jämna ut fältet och underlätta vårbruket.

Det förekommer också s.k. plöjningsfri odling. Under gynnsamma omständigheter med torrt väder, lite ogräs och lite skörderester kan man klara sig med harvning inför höstsådden. Det har fördelar eftersom det går åt mindre drivmedel och tid. Det kan också vara till fördel för markens struktur.

Vårbruk
Vårsådden av spannmål sker i mars/april och tiden fram till skörd är för t.ex. korn sedan drygt 100 dagar. Hur djupt fröna skall ligga i marken beror på hur stora de är. Ärtor sås omkring 6 cm djupt, spannmål ca 4 cm och gräs bara en cm djupt. I Sverige är det vanligen underskott på vatten under sommaren och grödorna lever på förrådet i marken. Tidig sådd och lite bearbetning på våren hjälper till att bevara markvattnet.

Text: Olle Pettersson, SLU

Allmänt om odling

Bondens år
Sädesslagen
Gödsling och bekämpning
Natur och odling
Kretslopp i odlingen
Odling och miljö
Kadmium i jordbruket

Faktaruta

Sveriges åkerareal (tusentals hektar) 2 700 Vete 400 Korn 400 Vall 960 Skördar i kilo per hektar Höstvete 6 000 Ärtor 2 900 Matpotatis 26 000 Blomkål 20 000 Morötter 48 000 Jordgubbar 4 900 Äpple 14 000 Källa: Jordbruksstatistisk årsbok 2002