Hälsomålets säsongsguide,
detaljerad lista

Säsongsguiden visar ungefär vilka ursprungsområdena är för olika färska grönsaker, frukter och lamm under olika månader på året. Variationerna kan dock vara stora från år till år för vissa varor.
Guiden baseras på information från ett begränsat antal källor: SABA, ICA-handlarna, Trädgårdsnäringens Riksförbund, Svenska Äpplen, Vrena Kryddgrönt, Findus, Köttinformation.

Områdesindelning:
S = Sverige
N = Nordeuropa (Holland, Belgien, Danmark, Norge, Tyskland, Storbritannien, Polen ...)
M = Medelhavsområdet/Sydeuropa (inkl Frankrike, Kanarieöarna, Ungern, Rumänien ...)
L = långväga

Teckenförklaring
· V = produkter odlade i uppvärmda växthus.
Exempel: Under april månad finns svensk växthusodlad gurka, vilket betecknas SV. Växthusodlade produkter drar många gånger mer energi än varor som odlats på friland d v s utomhus. Varor utan beteckningen V i guiden är frilands-producerade.
Importerade frilandsvaror från Europa drar mindre energi än svenska växthusvaror, transporten inräknad. Ur energisynpunkt är det alltså ännu viktigare att välja frilandsodlat än att välja närproducerat. Man kan säga att det aldrig är säsong för växthusodlade varor eftersom de drar så mycket energi. Det går givetvis åt mindre energi under sommaren än under vår och höst, men problemet är att det är svårt att få en lönsam produktion om växthusen bara används under några få månader per år. Om det börjar komma växthus som värms med förnybar energi blir växthusodlat bättre än idag. Men ur näringssynpunkt är denna energianvändning inte så högprioriterad eftersom det ofta handlar om varor som inte ger oss så mycket näring (gurka, sallad, melon etc).

· ( ) = parentes innebär att varan bara finns i liten omfattning eller under en del av månaden. Det kan också betyda att varan skulle kunna produceras under denna månad även om det inte görs idag.
Exempel 1: För exempelvis lök varierar det från år till år hur länge den svenska löken finns kvar under våren - den kan ta slut under mars eller april, vilket markeras med (S) under dessa månader.
Exempel 2: Säsongen för svenska äpplen är på väg att förlängas såsom har skett nere i Europa. I takt med att fler bra lagringslokaler byggs kommer säsongen att kunna förlängas in i juni. Men ännu är tillgången på svenska äpplen dålig under april-juni vilket markeras med (S).

· Färgade fält = markerar bästa tid att köpa en vara. Bästa tid är dock inte alltid synonymt med att det är en bra tid att köpa varan.
Exempel: Oktober till mars är markerad som bästa tid att köpa aubergine, trots att aubergine under denna period kommer från Medelhavsområdet/Sydeuropa vilket ju inte är så nära. Bästa-tid-markeringen innebär här inte att vi rekommenderar aubergine som ett förstahandsval, men det är den bästa tiden att köpa aubergine om man nu vill köpa den grönsaken. Ur näringssynpunkt är aubergine ingen viktig vara, utan den kan ersättas med svenska grönsaker.

· Understrykning = vanligaste ursprungsområde under en viss månad.
Exempel: Under april månad kommer huvuddelen av broccolin från Medelhavsområdet/Sydeuropa och en mindre andel från Norra Europa, vilket markeras med N, M. I vänsterspalten anges de viktigaste importländerna.

Innehåll
Färska grönsaker
Frysta grönsaksblandningar
Färska frukter och bär
Lamm
Fisk
Juice
Potatis
Utskriftsanpassat dokument

Säsongslista för färska grönsaker   JAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL AUG SEP OKT NOV DEC Aubergine, Mest Holland (växthus-) och Spanien (ovärmda plastväxthus). M M M NV NV NV NV NV NV M M M Avocado, skördar/ursprung varierar kraftigt. M L M L M L M L L L L L L M L M L M L Blekselleri/Stjälkselleri. Spanien, Holland, England, Tyskland, Israel M M M M N M N M S S S S M M Blomkål. Italien, Spanien, England, Tyskland Fryst: Medelhavsländer (Findus), Holland M M M N M N (M) S N S S S S N (S) N M M Broccoli. Italien, Spanien, England, Tyskland Fryst: inget svenskt. Främst från Spanien (Findus). Mexico, Guatemala M M M N M N M S N M S S S S N N M M Brysselkål. Holland m fl. Fryst: Polen/andra kontinenter (Findus). Belgien, Holland S N S N N N - - - N S N S N S N S N BÖNOR, Brytbönor/Haricots vertes Fryst: haricots vertes - Frankrike (Findus), Belgien. Brytbönor - Polen, Ungern, Frankrike, Belgien Konserverade brytbönor/haricots vertes - mest från Holland, Belgien. L L L L N M N M S N M S N M S N M L L L BÖNOR. Skärbönor L L L L N M N M S N M S N M (S) N M L L L BÖNOR. Vaxbönor L L L L N M N M S N M S N M S N M L L L Fänkål. Svensk i mycket liten skala. Spanien, Italien, Holland, Tyskland M M M N N N S N S N (S) N M M M Gröna ärter. Frysta: Sverige. Konserverade: mest Sverige - - - - - - - - - - - - Grönkål. Huvudparten svensk. Import från Danmark. Säljs mest i december. Fryst: Sverige (Findus). Holland. S S - - - - - - S S S S Gurka, slang-. Spanien, Holland. De spanska frilandsgurkorna (okt-jan) drar mindre energi än de svenska och holländska växthusproducerade. Sommartid drar de svenska gurkorna mindre energi än vår och höst. Inlagd gurka till 90% från södra Sverige (Felix, Önos). Viss lågprisimport. M (SV) NV SV SV SV SV SV SV SV SV M M M Jordärtskocka. Även import från Europa, försäljningsperiod hela året S S S N N N N N - S S S S Kastanj - - - - - - - - M M M M Kronärtskocka. Import främst från Medelhavsområdet, men även mer långväga. Viss svensk produktion förekommer. M M M M M M M M M M M M KRYDDGRÖNT. Dill. Växthusdill i kruka hela året. Import fr Italien, Spanien. Knippa= troligen frilandsodlat. Kruka= växthusodlat Fryst: svensk (Findus) SV M SV M SV M S SV S SV S SV S SV S SV S SV S SV S SV S VM KRYDDGRÖNT. Gräslök. Ej import av frilandsgräslök, men tysk krukgräslök. Knippa = troligen frilandsodlat. Kruka = växthusodlat. Fryst: svensk (Findus) SV NV SV NV SV NV SV NV S SV S SV S SV S SV S SV S SV SV NV SV NV KRYDDGRÖNT. Persilja. Svensk o dansk frilandspersilja apr-nov. Resten av året import från Italien o Spanien. Svensk växthuspersilja hela året. Knippa = troligen frilandsodlat. Kruka = växthusodlat. Fryst: svensk (Findus) SV M SV M SV M SV M (S) SV M S SV S SV S SV S SV S SV (S) SV M SV M Kålrabbi. Mycket liten svensk produktion NV M NV M NV M N N N N (S) N (S) N N NV NV M NV M Kålrot. Import från Europa och USA S S N S N S N (S) N (S) N (S) S S S S S LÖK. Gul, inkl knipplök. Svensk knipplök finns i juli (-aug). Schalottenlök importeras från Holland och Frankrike hela året, och viss odling förekommer också i Sverige. Svensk vårlök/salladslök jun-aug, f ö import från bl a Sydeuropa. S S N M (S) N M (S) L L (S) M L S N L S N L S N S S S LÖK. Röd. Holland, Italien S N S N S N S N N M S N M S N M S N M S S S S N Majrova. Den svenska säsongen varierar kraftigt från år till år. Import från Italien M M M M M - S N S N (S) N M (S) M M M Majs. - - - N N N N S S (S) N - Ursprunget för färsk majs varierar kraftigt - svårt att definiera vissa länder under vissa månader. Europa och långväga. Frysta majskorn fr a från Ungern, men även från USA, Spanien, Frankrike. Frysta majskolvar från USA, Ungern. Konserverade majskorn kommer till största delen från Ungern (DIVA), och från USA/Kanada (ICA Handlarnas), samt Frankrike/USA (Green Giant). Totalt kommer ca 50-60 % från Europa. Konserverade majskolvar kommer oftast från USA/Kanada. Minimajs kommer från andra kontinenter. Mangold. Mycket liten svensk produktion. Holland, Italien. M M M M M N N N (S) N (S) M M M Morötter. Italien, Holland, Tyskland Frysta: i grönsaksblandningar - Sverige (Findus). Ungern S S S S N M (S) N M (S) S S S S S S Palsternacka. Tyskland, Holland, England S S S S (N) S N S N S S S S S S Paprika Holland, Spanien, Israel, Ungern. Bästa tid är augusti-mars då frilandsodlad medelhavspaprika finns. Holländsk växthuspaprika drar mycket energi. NV M NV M NV M NV NV NV NV NV M NV M NV M M M Pumpa. Frankrike, långväga M M L L L L N L S N L S N M S M (S) M Purjo. Holland, Frankrike N N N N M (S) N M (S) N M S N S N S N S N S N (S) N Rotselleri. Tyskland, Holland, England S S S (S) N (S) N (S) N S S S S S S Rädisa. Fr a Holland (växthus) NV NV NV (SV) NV (SV) NV (SV) NV (SV) NV (SV) NV (SV) NV (SV) NV NV NV Rättika. Italien, Tyskland, något från Danmark S M S M M N (M) N N N N S N S M S M S M Rödbeta. Viss import från Holland S S S S S S N S N S S S S S Rödkål. Tyskland Inlagda rödbetor kommer från södra Sverige (odling, industri). S (S) N (S) N N N N N S N S S S S Salladskål. Spanien, Israel, Tyskland, Österrike N N (M) M M M S S S S S (S) N N SALLAT. All kruksallad är växthusodlad! SALLAT. Endive, import hela året från bl a Holland (källarväxt) N N N N N N N N N N N N SALLAT. Friséesallad. M M M N M N S S S (S) M M M SALLAT. Huvudsallad, i kruka eller utan. Holland SV NV SV NV SV NV SV SV SV SV SV SV SV SV NV SV NV SALLAT. Isbergssallad. Vid behov även viss import från Holland, Tyskland april-juli M M M M M S S S S M (S) M M M SALLAT. Romansallad. SV M SV M SV M SV N M SV N S SV S SV S SV (S) SV SV M SV M SV M SALLAT. Rossisallad. M M M N M N S S S (S) M M M SALLAT. Rucolasallad. SV M SV M SV M SV N M SV N S SV S SV S SV (S) SV SV M SV M SV M Savoykål. Liten svensk produktion. Tyskland, Holland, Italien M M N N N N N N (S) N (S) N (S) M M Sockerärt Fryst: Kina (Findus). Thailand L L L L L (S) N L S N L S N L N L L L Sparris. Holland, Spanien, Tyskland, Grekland L L M L N M N M S N N N N L L Spenat. Spanien, Italien, Tyskland Fryst: Sverige (Findus). Holland M M N N (S) N S S (S) M M M M M Squash=zucchini=courgette. Spanien, Holland, Tyskland M M M N N N S N S N S N (S) N M M M SVAMP. Champinjon. Mest import från Holland. Konserv: Kina, Holland, Frankrike. Frysta champinjoner främst Danmark (Tjäreborg). Holland, Frankrike S N S N S N S N S N S N S N S N S N S N S N S N SVAMP. Ostronskivling. Svensk KRAV-produktion hela året. Italien S M S M S M S S S S S S M S M S M S M SVAMP. Shitake. Liten svensk produktion. Holland (S) N (S) N (S) N (S) N (S) N (S) N (S) N (S) N (S) N (S) N (S) N (S) N SVAMP. Skogschampinjoner. Italien - - - - M M M M M M - - Svartrot. Belgien, Holland (S) N (S) N N N N N N N (S) N (S) N (S) N (S) N Tomat. Holland, Spanien M M (SV) NV M (SV) NV M SV NV M SV NV SV NV SV NV SV NV M SV NV M (SV) NV M M De spanska frilandsodlade tomaterna (sep-maj) drar bara 1/10 så mycket energi som de växthusproducerade svenska tomaterna, men odlas troligen med mer kemiska bekämpningsmedel än de svenska. Spanska KRAV-tomater är alltså önskvärda. Sommartid drar de svenska tomaterna mindre energi än vår och höst. Holländska växthustomater är ett sämre alternativ än svenska och spanska tomater. Konserverade tomater (krossade, hela, passerade) kommer nästan uteslutande från Italien. Förpackning: vätskekartong = utrymmeseffektiv transport Vitkål. (S) N (S) N (S) N N N (S) N S S S S S S Frysta grönsaksblandningar (Findus): Ärter (Sverige) / morötter (Sverige) Ärter (Sverige) / majs (Ungern, USA, Spanien) / paprika (fr a Turkiet). Sommargrönsaker = blomkål (medelhavsländer), brytbönor (Polen, Ungern), morötter (Sverige), ärter (Sverige) Wok-blandning = bl a broccoli (Spanien), vattenkastanj (Kina), minimajs (Thailand), bambuskott (Taiwan), skogssvamp (Kina) ... Alla Findus frysta grönsaker odlas på friland och fryses nära odlingsplatsen. Vissa grönsaker importeras från en kontinent under en årstid och från en annan kontinent andra årstider - men det går inte att säga att exempelvis ett paket fryst broccoli som köps under mars månad kommer från ett visst land. ICA anger Ungern och Holland som vanligaste ursprungsland för grönsaksblandningar. Säsongslista för färska frukter och bär - juice, se även information efter tabellen   JAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL AUG SEP OKT NOV DEC Apelsin. Apelsinjuice: Minst 95 % som koncentrat från Brasilien. Lite drickfärdig juice från Florida. M M M M M L L L L M M M Ananas L L L L L L L L L L L L Aprikos, i huvudsak från Europa, något från USA - - - - - M M - - - - - Banan, från Mellanamerika hela året L L L L L L L L L L L L Blåbär. Frysta: Sverige, ibland Polen (Findus). Finnerödja har svenska - - - - - - S S - - - - Björnbär. Viss import, främst från Holland, även växthus. Frysta: Ungern - - - - - - - S S - - - Citron/lime. Spanska citroner ej alltid bra sommartid. Lime: L M M M M M M L M L M L M L M M M Fikon L L L L M M M M M M L L Grapefrukt M L M L M L M L M L L L L L M L M L Hallon. Viss import, främst från Holland, även växthus. Frysta: Polen, Ungern - - - - - - S S - - - - Jordgubbar. Import från N, M (även växthus) Frysta: Polen, Ungern, Turkiet. Endast Finnerödja har svenska. L L L N N N S N N (SV) (SV) (SV) Kiwi M M M M L L L L L L L L M Körsbär. Ungern maj-jun - - - - M L S M L S N M L S N L - - - - Melon. Liten svensk produktion. Ungern, Spanien, Italien, Israel, långväga. Medelhavsmelonerna (mar-sep) drar troligen mindre energi än svenska växthusodlade. L L M (SV) M (SV) M SV M SV M SV M SV M (SV) L L L Nektarin L L L L L L M L M L M L L L L Papaya L L L L L L L L L L L L Persika. Konserv: Grekland/Sydafrika (kompletterar varandra under året) - - - - - M M M M? - - - Plommon - - - - - M M M S M S L M L M L Päron. Konserv: Italien/Australien (kompletterar varandra under året) (S) N L (S) N L N L N L N L N L M L M L S N (S) N (S) N (S) N L Rabarber. I maj kommer svensk rabarber från ouppvärmda växthus. Holland (växthus-) NV NV NV S NV S S S S NV NV NV NV NV Småcitrus (clementiner, satsumas) M M M (M) L L L L (M) (L) M M M Vindruvor L L L L (L) - M M M M M (L) M L Vinbär. Även holländska växthusodlade - - - - - - S S - - - - Äpple. Äppeljuice: Endast "Årets Skörd" görs av svenska äpplen. I övrigt juice av koncentrat från Tyskland, Frankrike, Österrike. Äppelmos: Görs oftast på importerad äppelpuré, från Frankrike etc. Endast "Mor Annas mos" görs av svenska äpplen. S N M L S N M L S N M L (S) N M L (S) N M L (S) N M L N M L N M L S N M L S N M L S N M L S N M L Säsong för lamm   JAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL AUG SEP OKT NOV DEC Lamm, import huvudsakligen från Nya Zeeland Fryst: svenskt fryst lamm finns hela året L L L L L L L L S S L L Fisk Vi importerar 65 % av den fisk vi äter, och "det är svårt att ange någon speciell variation i den svenska säsongen för olika fiskarter, eftersom vi har importen att ta till". Dock finns säsongsvariationer i smak, exempelvis smakar torsk och gös allra bäst vintertid och tvärtom för plattfiskar. Gädda smakar bäst vår och höst. Skaldjurens tid är fr a hösten, men havskräftor och räkor finns hela sommaren och är ett alternativ till miljövärstingarna jätteräkor. Den närproducerade fisk som stockholmarna har att tillgå är fr a strömming, abborre och gös (källa : Svensk Fisk). Juice Se även fruktlistan ovan. För juice finns inga säsongsvariationer, men om juice i någon mån ska stå som ersättare för frukt kan det ändå bli fråga om en säsongsvarierad juicekonsumtion. Av all juice som säljs i Sverige är 75 % apelsinjuice, varav största delen kommer i form av koncentrat från Brasilien. En del av detta späds i svensk industri till drickfärdig juice, och en del säljs som koncentrat. Floridajuicen transporteras i drickfärdigt skick hela vägen från Florida. Ju kortare transport i drickfärdigt skick, desto mindre transportutsläpp. JO-bolaget tror att energiförbrukningen vid koncentrering av juice är betydligt mindre än den som åtgår vid transport av drickfärdig juice (Arla, ICA). ICAs frysta juice kommer från Florida och Brasilien. Potatis Det händer att den svenska potatisen tar slut. Färskpotatis importeras från april till midsommar. Växthusodlad potatis är ett undantag, dock är odling under plasttäcke vanligt. Bakpotatis är till stor del importerad, från exempelvis England och USA (källa: SABA). Utskriftsanpassad version säsongsguide.doc (Worddokument) Centrum för Tillämpad Näringslära Box 17533, 118 91 STOCKHOLM Tel 08 - 517 780 50 Fax 08-517 780 51 Stockholms läns landsting (mar -99)