Till våra vanligaste och viktigaste råvaror för livsmedel och foder till husdjuren hör sädesslagen, också kallade spannmål eller cerealier.

Samlingsnamnet cerealier kommer från den romerska gudinnan Ceres, växtlighetens gudinna. Ursprungligen kommer sädesslagen från vilda gräsarter med stora frön. Redan för minst 12 000 år sedan upptäckte man att kärnorna var rika på energi och näringsämnen.

Som människoföda har cerealier utnyttjats i åtminstone 5 000–6 000 år. I Sverige var troligtvis kornet det första gräset att utnyttjas som föda eftersom det är mest köldtåligt. Vetet är känt i Sverige sedan yngre stenåldern, d.v.s. 4200–1800 f.Kr.

Ännu mer förr
Under 1700–talet stod cerealier i form av gröt, välling och bröd för 80 procent av den ofta knappa födan. Genom att också äta bär, granbarr, kålrötter, kål och lök fick man i sig bl.a. C–vitamin. Även i våra dagar är cerealier ett mycket viktigt baslivsmedel och odlas därför på nästan hälften av världens odlade yta. Vete (Triticum aestivum) odlas i störst mängd, följt av ris (Oryza sativa), majs (Zea mays) och korn (Hordeum vulgare).

Text: Annica Andersson, SLU

Våra livsmedel – vegetabilier

Allmänt om spannmål

  Sädeskornets uppbyggnad
  Näringsinnehåll
  Gryn
  Mjöl
  Olika mjölsorter