Örtkryddor

Kryddplantorna är ett-, två- eller fleråriga örter. Man använder delar av plantan färsk som krydda i maten. Plantorna kan identifieras genom sin karakteristiska arom som framträder när man gnuggar bladen mellan fingrarna.

Kunskaperna om kryddörterna daterar sig långt tillbaka i tiden då merparten av dem användes både i matlagningen och som medicin. Under medeltiden var det munkarna som odlade örterna i klosterträdgårdarna för medicinskt bruk. De kryddplantor som tas upp här odlas i små krukor och säljs alltså som färska kryddor. De kan fortsätta växa i sin kruka eller planteras om i större kruka. De trivs bäst inomhus. Men de är inte tänkta att vara "krukväxter" och bör alltså användas som kryddor.

Man kan torka eller frysa blad från plantorna om man inte vill bevara dem i kruka. Kryddorna har kraftigast smak och arom kort före blomningen. Frysning är att föredra eftersom smaken då bevaras bäst. Torkade örtkryddor har mer koncentrerad smak än färska, eftersom vattnet i växten är borttaget. En matsked färsk kryddört motsvarar en tesked torkad krydda.

Många av örtkryddorna tappar smak vid kokning och bör därför tillsättas strax innan servering. Örterna rensas från grova stjälkar och hackas fint precis innan de används.
Örter med stark smak kan kokas med. Man kan plocka av bladen och hacka dem eller låta hela kvistar koka med. Innan servering plockas de bort.

Man kan lägga örtkryddor i vinäger och låta dem dra några veckor. Det ger aromatisk smak åt vinägern. På samma sätt kan man smaksätta brännvin.

Källa: Frukt & Grönt Främjandet

Våra livsmedel - vegetabilier
Allmänt om örtkryddor

Basilika
Chilipeppar
Citrongräs
Citronmeliss
Dill
Dragon
Fänkål
Gräslök
Gurkmeja
Ingefära
Isop
Koriander
Mejram
Oregano
Peppar
Pepparrot
Persilja
Rosmarin
Salt
Salvia
Timjan
Ängssyra