Kålrabbi
Brassica oleracea

Kålrabbi har utvecklats ur den vilda kålen. Den är tämligen ung och uppstod först på 1500–talet i nordvästra Europa. Det är den uppsvällda stamdelen på kålrabbin som används. Skalet är grönt eller violett och har tydliga märken efter bladfästen.

Fruktköttet är alltid vitt med spröd och knaprig konsistens. Smaken är mild och fin och påminner om kål. Frukterna skalas alltid och kan sedan skivas eller strimlas och kokas i lättsaltat vatten. Späda exemplar strimlas eller skivas och äts som råkost, blandas i sallader eller bjuds till ost.

Förvaras kallt, +2–4°.

Kålrabbi finns hela året, svensk och importerad rån olika håll i Europa.

Källa: Frukt & Grönt Främjandet

Faktaruta

Näringsvärden: Energi 26 kcal/107 kJ, Vatten 91 g, Protein 1,7 g, Fett 0,1 g, Kolhydrater totalt (ej fiber) 4,4 g, Kostfiber 1,8 g, Kalcium 24 mg, Järn 0,4 mg, Natrium 20 mg. Källa: Livsmedelsverkets livsmedelsdatabas, version 04.1.1.

Allmänt om grönsaker

Aubergine
Avocado
Blomkål
Broccoli
Brysselkål
Bönor
Fänkål
Groddar
Gräslök
Grönkål
Gurka
Kronärtskocka
Kålrabbi
Lök
Majs
Mangold
Oliv
Paprika
Pumpa
Purjolök
Rabarber
Rödkål
Salladskål
Sallat
Savoykål
Sparris
Spenat
Stjälkselleri
Squash
Tomat
Vattenkastanj
Vitkål
Vitlök
Ärtor