Ärtor
Pisum sativum

Ursprungligen kommer ärtan från östra Medelhavsområdet, Iran, Afghanistan och Tibet. Ärter har varit kända och odlats i många tusen år. I Schweiz har man funnit ärtfrön under husgrunder som är mer än 5000 år gamla. De tidigaste fynden i Norden daterar sig till bronsåldern då man odlade ärter på Nordjylland. Då använde man de mogna, torra ärtorna. Det är förmodligen först i slutet av 1400–talet som man började äta de omogna, gröna ärterna.

Det är viktigt att ärter skördas vid rätt tidpunkt. Plockas de för tidigt är skidorna inte fyllda, plockas de ett pat dagar för sent har ärterna blivit hårda och mjöliga. De vanligaste ärterna som odlas för att konsumeras färska är märgärter, som har stora saftiga frön/ärtor och en seg hinna i skidan. Sockerärter skiljer sig från märgärter genom att de saknar den sega hinnan, vilket gör att hela ärtskidan är ätlig. Merparten av produktionen går till industrin.

Faktaruta

Användning: Ärter äts råa i sallader, de kokas lätt och serveras som tillbehör till varmrätt eller på grönsaksfat med andra primörer. Försäljningsperiod: Hela året. Hållbarhet och förvaring: 7 dagar vid 0°C. 1 dag vid 20°C. Ideal förvaring vid 0°C och 95–100% relativ fuktighet. Känslighet: Mycket temperaturkänslig Känslig för uttorkning Producerar inte etylen Inte känslig för etylen Inte känslig för kylskador Typiska fel: Uttorkning, missfärgning, skador i skalet, smakförändringar (mjöliga, bittra), överutveckalde. Putsning: Ärter kan inte putsas. Näringsvärden, per 100 g: Energi 62 kcal/259 kJ, Vatten 79 g, Protein 5,4 g, Fett 0,4 g, Kolhydrater totalt (ej fibrer) 9,0 g , Kostfiber 5,5 g, Kalium 370 mg, ß–karoten 550 µg, C–vitamin 40 mg.

Källa: Frukt & Grönt Främjandet

Allmänt om grönsaker

Aubergine
Avocado
Blomkål
Broccoli
Brysselkål
Bönor
Fänkål
Groddar
Gräslök
Grönkål
Gurka
Kronärtskocka
Kålrabbi
Lök
Majs
Mangold
Oliv
Paprika
Pumpa
Purjolök
Rabarber
Rödkål
Salladskål
Sallat
Savoykål
Sparris
Spenat
Stjälkselleri
Squash
Tomat
Vattenkastanj
Vitkål
Vitlök
Ärtor