|
Melon
Cucumis melo (sockermelon)
Citrullus lanatus (vattenmelon)
Melon hör till samma familj som gurka och pumpa. På latin heter den Cucumis
melo och omfattar många olika sorter. De sammanfattas under beteckningen sockermeloner, för att skilja dem från vattenmeloner, som tillhör en annan art – Citrullus lanatus.
Melonerna antas ursprungligen komma från varma delar av Asien där de odlats i årtusenden. Härifrån har de spridits via Mindre Asien till Europa och Afrika. Romarna kände till meloner. Det vet man eftersom frukten förekommer på avbildningar från det gamla Rom. Man anser att det är Columbus som fört melonerna till Amerika, där de blivit en betydelsefull gröda. Vattenmelonens vilda förfäder växer i torra delar av Afrika. Melon är en 1–årig klängväxt. De vattenrika frukterna innehåller en mängd frön. Det finns många sorter och former, bl.a. som följd av att meloner odlas överallt i världen och därför under mycket skilda förhållanden i de olika områdena.
Den största produktionen av vattenmelon sker i Kina och Turkiet, medan Kina och USA har den största produktionen av sockermeloner.
De i Sverige vanligaste melontyperna är:
Nätmelon är ganska stor, klotrund, med karakteristiskt, skrovligt nätverk
på hela ytan. Färgen är gul. Fruktköttet gulorange.
Honungsmelon är mindre än nätmelonen och lätt spetsig i ändarna. Skalet är
glatt och har längsgående skåror. Vissa tidiga sorter är gula, medan vissa
sena sorter har mörkgrönt skal. Fruktköttet är ljus gult.
Cantaloup är relativt liten, 10–15 cm i diameter. De vi importerar har i huvudsak nätkaraktär på skalet. Fruktköttet kan vara ljusgrönt eller orange beroende på sort.
Ogen och Galia är båda mycket söta och aromatiska små meloner. De har gulgrönt skal med längsgående mörkare strimmor. Ofta är skalet överdraget med ett ljusare nätmönster.
Charantais har ungefär samma egenskaper som Ogen och Galia.
Vattenmeloner är stora, ofta mycket stora, runda med glatt skal. Färgen är
kraftigt mörkgrön eller strimmigt i gröna och gula nyanser, köttet är rött med insprängda svarta kärnor.
|
|
Användning: Meloner har många användningsområden. De uppskattas både som
mellanmål, dessertfrukt, i sallader och som tillbehör till varmrätter.
Försäljningsperiod: Hela året. Svenska samt import från Europa, Afrika och
Latinamerika.
Hållbarhet och förvaring:
Honungsmelon:
16–20 dagar vid 10–14°C och 85–90% relativ fuktighet.
10–14 dagar vid 20°C och 60% relativ fuktighet.
Nätmelon:
10–14 dagar vid 6–9°C och 85–90% relativ fuktighet.
3–5 dagar vid 20°C och 60% relativ fuktighet.
Cantaloupe:
10–14 dagar vid 3–5°C och 85–90% relativ fuktighet.
3–5 dagar vid 20°C och 60% relativ fuktighet.
Ogenmelon:
10–14 dagar vid 6–7°C och 85–90% relativ fuktighet.
2–3 dagar vid 20°C och 60% relativ fuktighet.
Vattenmelon:
16–20 dagar vid 5–6°C och 80–85% relativ fuktighet.
8–12 dagar vid 20°C och 60% relativ fuktighet.
OBS! Förvaringstemperaturerna är mycket beroende av sort och mognadsgrad. Omogna meloner kylskadas vid
förvaring under de angivna temperaturerna; däremot kan mogna meloner tåla lägre temperaturer (2–3°C) i 2 dagar.
Ideal förvaring vid 5–9°C och 85–90% relativ fuktighet, beroende på sort.
Känslighet:
Temperaturkänslig
Känslig för uttorkning
Producerar etylen
Lite känslig för etylen
Känslig för kylskador
Typiska fel: Röta (särskilt kring blomma och stjälk), mögel, missfärgning
(där frukten legat mot jorden), oregelbunden form, kylskador (vattnigt
utseende, mjuk och missfärgad), mekaniska skador, övermognad.
Putsning: Meloner kan inte putsas. Meloner som är skadade, övermogna eller
på annat sätt kvalitetsförsämrade, bör kasseras.
Näringsvärden, per 100 g: Energi 36 kcal/ 152 kJ, Vatten 90 g, Protein 0,9 g, Fett 0,3 g, Kolhydrater totalt (ej fiber) 7,4 g, Kostfiber 1,0 g, Kalium 310 mg,
ß–karoten 1100 µg, C–vitamin 42 mg.
|
|
Källa: Frukt & Grönt Främjandet

|  |
|