|
Banan
Musa paradisiaca
Banan anses vara en av världens äldsta kulturväxter. Den kommer ursprungligen från tropiska Sydostasien, där det fortfarande finns vilda arter. Härifrån har den brett ut sig till Afrika och Kanarieöarna. Spanjorerna förde på 1500–talet med sig bananen till Amerika, där den fick stor utbredning i Mellan– och Sydamerika. I Nordeuropa är bananen en ganska ny bekantskap, och först i början av 1900–talet började regelbunden import av bananer till Sverige.
Äldre sjöfarare kan berätta att många av de första bananlasterna till Europa aldrig kom fram, eftersom de mognade så mycket ombord på grund av dåliga kyl– och luftningsförhållanden, att de måste kastas överbord. Nu odlas bananer överallt i tropiska och subtropiska områden med Brasilien, Indien och Filippinerna som de största producenterna. Bananplantan kallas ofta ett träd men är egentligen en ört där bladen sitter så tätt ihop att bladstjälkarna bildar något som liknar en stam. Inom ca 1/2 år växer plantan till sin fulla höjd, som är 4–10 m, varefter den samma år blommar och bär frukt. Skörden går till så att plantan huggs ner och den omogna bananstocken skördas.
De gröna bananerna mognas på artificiell väg när de är framme i importlandet, varvid man bättre kan styra avsättningen.
Banansläktet Musa omfattar ett 50–tal vilda arter, alla med mer eller mindre oätliga frukter. De bananer som äts, matbananerna, är kulturformer som uppstått ur en korsning av två vilda arter. Matbananerna delas upp i två typer, mjölbananer (som anrättas innan de konsumeras) och dessertbananer, vardera typen med flera hundra sorter. Mjölbanan är mycket utbredd i Sydamerika, Afrika och Indien, men inte längre österut. Den har högre stärkelseinnehåll och är mindre söt i smaken. De flesta mjölbananer saknar, liksom dessertbananer, frön. Skalet är gult och ganska tjockt. Det kan vara svårt att dra av varför man ofta skalar med kniv.
Äppelbanan är en vidareutveckling av den vanliga dessertbananen och odlas i vissa subtropiska områden eftersom den inte kräver så varmt klimat som vanliga bananer. Äppelbananen är stor som ett finger, har gult skal. Då de är mogna avger de en svag doft av äpple.
Röd banan hör till de vanliga dessertbananerna. De är mycket utbredda som kuriosum. Röda bananer har ingen speciell betydelse i produktionen. Skalet är oftast rött, men det finns också varianter med röd–grönt skal. Fruktköttet är ljust med söt smak som hos banan med gult skal.
|
|
Användning: Bananen är en välkänd frukt som uppskattas som dessert och mellanmål. Den används i matlagning, såväl i varmrätter, som desserter och bakning.
Äppelbananer och röda bananer äts som vanliga bananer. Ofta säljs de omogna och måste dätför först mogna fram.
Mjölbananer kan inte användas på samma sätt som de vanliga bananerna. De ska kokas, stekas eller bakas och används på samma sätt som potatis. Mjölbananer skalas med skalkniv eller så skär man skåror i skalet innan det kan dras av.
Mjölbananer används som tillbehör till eller ingrediens i olika kötträtter med griskött eller kyckling. Den mjöliga konsistensen och litet söta smaken passar bäst i starkt kryddade rätter.
Helt omogna bananer kan ersätta mjölbananer i olika recept.
Försäljningsperiod: Import från Mellanamerika hela året.
Mjölbananer: Costa Rica och Colombia
Röda bananer: Kenya och Costa Rica
Äppelbananer: Kenya och Colombia
Hållbarhet och förvaring:
Gröna:
15–20 dagar vid 12–14°C
4–8 dagar vid 20°C
Gula:
3–6 dagar vid 12–14°C
2–3 dagar vid 20°C
Ideal förvaring vid 12–14°C och 95–100% relativ luftfuktighet.
Känslighet:
Temperaturkänslig
Lite känslig för uttorkning
Producerar etylen
Mycket känslig för etylen
Mycket känslig för kylskador
Typiska fel: Kylskador (skalet blir grågult och fruktköttet förblir hårt),
övermognad (svarta flackar), röta.
Putsning: Bananer, som inte lämpar sig för konsumtion, sorteras bort.
Näringsvärden: Energi 97 kcal/405 kJ, Vatten 74 g, Protein 1,0 g, Fett 0,5 g, Kolhydrater totalt (ej fiber) 21,8 g, Kostfiber 1,7 g, Kalium 395 mg, ß–karoten 48 µg, C–vitamin 9 mg.
Dessertbananer innehåller 74% vatten. Mjölbananer innehåller 66% vatten. Energiinehållet i mjölbananer är därför högre än i vanliga bananer. Mjölbananer innehåller mer stärkelse, i gengäld är sockerinnehållet lägre.
|
|
Källa: Frukt & Grönt Främjandet

|  |
|