Hallon
Rubus idaeus

Vilda former av hallon finns i Europa, Asien och Amerika och plockning av bär har varit – och är fortfarande – mycket vanligt. Odling av hallon har kommit rätt sent; det finns upplysningar från England om odling på 1500–talet, men först från 1700–talet finns beskrivningar av olika sorter.

Odling i större skala skedde inte förrän på 1800–talet, först i USA och senare i Västeuropa, men då gick det snabbt. 1898 fanns redan 443 olika sorters hallon registrerade.

I Europa är det uteslutande de röda hallonen som odlas, medan man i USA också har en stor produktion av svarta hallon. Dessa härstammar från en i Amerika vildväxande art som heter Rubus occidentalis.

Faktaruta

Användning: Används till desserter, marmelad, sylt, kräm, saft och liknande. Hallon lämpar sig bra för infrysning. Försäljningsperiod: Svenska: juli–augusti. Import hela året. Hållbarhet och förvaring: 5 dagar vid 0°C 1 dag vid 20°C Ideal förvaring vid 0°C och 95–100% relativ fuktighet. Känslighet: Mycket temperaturkänslig Mycket känslig för uttorkning Producerar etylen Inte känslig för etylen Inte känslig för kylskador Typiska fel: Röta, uttorkning, larver, mekaniska skador. Näringsvärden, per 100 g: Energi 28 kcal/118 kJ, Vatten 90 g, Protein 1,2 g, Fett 0,6 g, Kolhydrater totalt (ej fiber) 4,4 g, Kostfiber 3,7 g, Kalium 150 mg, ß–karoten 42 µg, C–vitamin 27 mg.

Källa: Frukt & Grönsaker, handbok från Frukt & Grönt Främjandet

Allmänt om bär

Björnbär
Blåbär
Fläder
Hallon
Hjortron
Jordgubbar
Krusbär
Lingon
Nypon
Smultron
Tranbär
Vinbär – röda
Vinbär – svarta