Bönor

Det latinska namnet för böna är Phaseolus vulgaris. Bönorna kommer ursprungligen från Mellanamerika. De äldsta fynden är gjorda i Mexico och dateras till mellan 7000–4300 f Kr. Till Europa kom bönorna på 1500–talet. De bönor som används som grönsaker är bondbönan (Vicia faba) och de omogna baljfrukterna av trädgårdsbönan. Trädgårdsbönorna används hela och skördas innan fröna börjat svälla.

Av trädgårdsbönan finns en mängd olika sorter där endast brytbönor och vaxbönor är allmänt kända hos oss. Brytbönorna är runda och köttiga och beroende på längden används de hela eller skurna i bitar. Vaxbönorna är gula, runda och köttiga. Bönor odlas mest för konservändamål.

Brun böna odlas i Sverige på ca 1000 hektar, framförallt på Öland och i Kalmar län, där odlingsbetingelserna är de rätta för denna värmekrävande växt. Fröet omges av ett fiberrikt skal som utgör ca 6% av fröets vikt.

Text: Annica Andersson, SLU

Baljväxter
  Bönor
  Ärter
  Näringsinnehåll
  Kvalitet

Faktaruta

Näringsinnehållet i bondbönor ca 32% protein 3% fett 42% kolhydrater (ej fibrer) 21% kostfibrer (% av torrvikten)

Näringsinnehållet i gröna bönor 20% protein 1% fett 30% kolhydrater (ej fibrer) 40% kostfibrer (% av torrvikten)

Näringsinnehållet i brun böna (skalad) 50% stärkelse 22% protein 13% kostfibrer (% av torrvikten)