Våra vanligaste saltvattensfiskar
Allaskan pollack
Torskfisk, från norra Stilla havet. Den näst mest fiskade fiskarten i världen (efter ansjovetan). Allaskan pollack kan kokas eller stekas. Mager fisk, fetthalt ca 1—3%. Används som råvara i fiskpinnar, och andra fiskblandprodukter.
Kolja
Torskfisk, finns enbart på västra sidan av Sveriges kust. Mager fisk, fetthalt ca 1—3%. Kolja kan kokas eller stekas. Används främst som råvara i fiskfärser, såsom fiskbullar.
Långa
Torskfisk, finns enbart på västra sidan av Sveriges kust. Mager fisk, fetthalt ca 1—3%. Råvara till lutfisk, kan också kokas färsk eller saltad.
Makrill
Pelagisk fisk. Finns i västerhavet. Fet fisk, godast på försommaren. Används mycket till rökning och konservering.
Piggvar
Plattfisk, finns runt Sveriges kuster upp till Bottenhavet. Piggvar har fast kött och är eftertraktad för sin utsökta smak. Kan stekas eller ungstekas samt kokas. Piggvar med pepparrot är en välkänd restaurangrätt.
Rödspätta
Plattfisk, finns efter Sveriges kust upp till Kalmarsund. Rödspätta kan stekas och kokas hel eller filéad.
Sill eller strömming
Pelagisk fisk som finns i alla svenska vatten. Kallas strömming i Östersjön. Landningsplatsen avgör om fisken säljs som sill eller strömming; sill landas i hamnar söder om södra Kalmarsund, fiskehamnen Kristianopel, och strömming landas norr om Kalmarsund.
Sill – strömming i Bottenhavet
Situationen för sill i Bottenhavet är god. Uttaget överskrider inte den rekommenderade mängden. Figur 1. visar fiskad mängd uppdelad på svenska och andra fångster. Figur 2. visar att den faktiska lekbiomassan är något högre än den lägsta rekommenderade.
Figur 1. Landningar av sill i Bottenhavet i svenskt och andra nationers fiske.
Figur 2. Lekbiomassa för Bottenhavspopulationen av sill.
Sill – strömming i Östersjön
Uttaget av sill i egentliga Östersjön har stadigt minskat (Figur 1). Lekbiomassan är den lägsta någonsin, vilket borde betyda att viss försiktighet i uttag bör tillämpas. För närmare beståndsupplysningar se ICES (Internationella havsforskningsrådet) hemsida www.ices.dk. Alla bestånduppgifter är framtagna av Bengt Sjöstrand, Fiskeriverket, Havsfiskelaboratoriet i Lysekil.
Figur 3. Svenska och andra nationers landningar av sill i Östersjön. (Källa: Bengt Sjöstrand, Havsfiskelaboratoriet, Lysekil)
Figur 4. Lekbiomassa för sillbestånd i Östersjön. (Källa: Bengt Sjöstrand, Havsfiskelaboratoriet, Lysekil)
Sillen är en fet fisk där fetthalt varierar med årstiden. Sillen blir ofta större i västerhavet. Används till saltsillprodukter och marinerade sillprodukter.
Surströmming är en saltad (lägre salthalt än saltsill) produkt av strömming, traditionellt tillverkad vid Bottenhavskusten (från Gävle och norrut).
Den största mängd av sill går till fiskmjöl och fiskoljetillverkning. Total mängd fiske är ca 300 000 ton/år
Skarpsill
Pelagisk fisk. Finns i alla svenska vatten. Skarpsill är råvara till ansjovis och konserverade produkter. Den största mängd av skarpsill går till fiskmjöl och fiskoljetillverkning.
Skrubba
Plattfisk, finns runt Sveriges kuster upp till Bottenhavet.
Torsk
Torskfisk. Torsk finns efter hela Sveriges kust, utbredningen varierar dock med salthalt i Östersjön. Sveriges viktigaste fiskeart, ekonomiskt oersättlig för fiskeflottan och fiskerinäringen. Mager fisk, fetthalt ca 1 procent. Torsk är utmärkt till kokning eller stekning och utgör råvara till fiskpinnar. Torsk säljs både färsk och frusen. Torskrom är viktigaste råvaran till kaviarprodukter.
Torskbestånden runt Sveriges västkust har under de senaste åren minskat drastiskt.
Figur 5. Torsklandningar i Östersjön. (Källa: Bengt Sjöstrand, Havsfiskelaboratoriet, Lysekil)
Västkusttorsk
Torskbestånden runt Sveriges västkust har under de senaste åren minskat drastiskt. Inget fiske rekommenderas av ICES i Kattegatt. Beslutet som tagits av EU är att 850 ton får tas upp under 2006, därav 515 ton av Sverige. I Nordsjön och Skagerrak är torskkvoterna 408 resp. 460 ton för Sveriges del.
Torsk i Östersjön
Västra Östersjöbeståndet
Västra Östersjöbeståndet svarar för en mindre del av det totala Östersjöfisket. Beståndet bedöms för närvarande att tåla ett visst fiske. För 2006 beslutades en kvot på 28 400 ton, varav Sverige tilldelades 4 417 ton. Ett fiskestopp beslutades för perioden 15 mars—14 maj samt under 30 valfria kalenderdagar.
Östra Östersjöbeståndet
Det stora problemet i Östersjön är orapporterade fångster, dvs. tjuvfiske, främst i Polen. För de tre senaste åren uppskattas att ca 65 procent av landningarna inte har rapporterats. Ändringar som större maskor i redskapen och selektiva åtgärder har utvecklats och är genomförda. Den allmänna kommentaren är att common fishery policy (CFP), förändras mycket för långsamt p.g.a. olika länders agerande i förhandlingar både inom EU och mellan EU och tredje part. ICES har rekommenderat en total kvot på 14 900 ton. Beslutet från EU blev för 2006 49 200 ton, varav 10 552 för Sverige. Dessutom har det beslutats om fiskestopp under 15 juni—14 september i områdena 25—27 samt under 27 valfria kalenderdagar. Man beslutade också om totalstopp för allt fiske från 1 maj—31 oktober i lekområdena vid Bornholmsdjupet, Gdanskdjupet och Gotlandsdjupet.
| ||||||||||||||||||||||||
|
Figur 6. Karta över fiskeområden
Torsk odlas idag i större skala i Norge, Skottland, Kanada och på Island. Ett Nordiskt nätverk för torskodlingsrelaterade frågor har bildats, www.sjomat.no. En konferens i Norge om ekologisk odling av torsk hålls i år. Se här. Svensk kontaktperson för nätverket är jana.pickova@lmv.slu.se.
Anläggningar i Danmark och Tyskland byggs för odling av Östersjötorsk. Tidigare har Östersjötorsk för utsättning odlats vid Havsfiskelaboratoriet, Lysekil.
Figur 7. Exempel på undersökning som visar torsksituationen i en fjord på västkusten, här Brofjorden.
Källa Havsfiskelaboratoriet.
Ett EU finansierat CRAFT-projekt har startats — COD-LIGHT-TECH — som ska undersöka hur man kan förhindra för tidig könsmogning av torsk i odling med hjälp av ljusreglering under odlingscykeln. Sådan ljusregulering används redan vid laxodlingar. Anledningen är att tillväxten blir bättre, när fisken inte behöver lägga energi på utveckling av könsprodukter. I projektet ingår norska, skotska och isländska företag samt forskningsinstitutioner från dessa länder samt från Sverige.
Figur 8. Världsfångster av torsk.
Sjurygg
Stenbit, kvabbso. Finns i västerhavet. Stenbitsrom används till röd och svart kaviar förpackad i glas.
Hoki
En torskfisk från vatten runt Nya Zeeland. En släkting till vår kummel. Detta fiske har ansetts vara uthålligt skött och är därför certifierat. Finns i frysdiskar och kan användas som torsk.
Uer
En god fisk från Norra Atlanten som ofta går att köpa i fiskdiskar. Lämpar sig utmärkt till stekning och fisksoppor/grytor.
Tonfisk
Blåfenad tonfisk är i dag utrotningshotad. Undvik att handla den. De mindre tonfiskarterna är inte lika utsatta för överfiske. Fråga efter art när du handlar tonfisk. Tonfisk är lämplig att grilla och steka samt till sushi.
Svärdfisk
Svärdfisk hör till de arter som riskerar utrotning på flera områden. Stekt och grillad svärdfisk serveras ofta på restauranger.
Text: Jana Pickova, SLU
Fisk
Fiskens nyttighet
Fiskkvalitet
Hur färsk är fisken?
Våra vanligaste sötvattensfiskar
Sötvattenskräftdjur
Våra vanligaste saltvattensfiskar
Saltvattenskräftdjur och - blötdjur
Externa länkar:
» Hela Östersjötorskbestämmelsen
» Yrkesfiskeorganisationen
» Publikation om torskodlings-
potential i Sveriges vatten
» www.fiskeriverket.se
» www.svenskfisk.se
» www.vattenbrukarna.se
» www.lmv.slu.se
» www.vabr.slu.se
 | |
| Kolja | |
 | |
| Långa | |
 | |
| Makrill | |
 | |
| Piggvar | |
 | |
| Rödspätta | |
 | |
| Sill | |
 | |
| Skrubbskädda | |
 | |
| Torsk | |
 | |
| Sjurygg | |
Bildkälla: Fiskeriverket
info@livsmedelssverige.org