Kvalitet

En höna har i bara en aktiv äggstock. Med sina äggulor i olika mognadsstadier påminner den om en druvklase. I varje äggblåsa finns det ett ägg, en oocyt och äggula. Äggblåsan börjar fyllas med gula ungefär 10 dagar innan äggblåsan brister och äggulan med sin oocyt fångas upp av äggledartratten. I samband med att äggblåsan brister kan det hända att det hamnar en eller flera bloddroppar på membranet som omger gulan. Det är däremot sällan man ser blodfläckar i ägg som distribuerats till butikerna. Ägg med blodfläckar sorteras bort i äggpackerierna med hjälp av en genomlysningsapparatur.

Efter det att gulan fångats upp av äggledartratten fortsätter den sin resa genom äggledaren. Under resans gång läggs äggvitan på. Äggvitan består av två sorters vita, nämligen tjock och tunn äggvita. Ibland händer det att små bitar av äggledaren lossnar och fastnar i vitan. De små bitarna kallas för köttfläckar. Även ägg som innehåller köttfläckar sorteras bort i äggpackerierna.

Det tar ungefär ett dygn för ett ägg att bli till och den mesta av den tiden tillbringar ägget i den s.k. skalkörteln. Där läggs skalet på och vatten pumpas in i ägget så att vitan får sitt geléliknande utseende. Det är också i skalkörteln som skalet får sin färg. Det är ingen egentlig kvalitetsskillnad mellan bruna och vita ägg, det är bara skalfärgen som skiljer. Det är däremot svårare att genomlysa bruna ägg och därmed sortera bort de ägg med blod- och köttfläckar.

Efter ca ett dygn är ägget färdigt och värps. I samband med värpningen kan det hända att det uppstår sprickor i skalet. Det finns flera orsaker till det, alltifrån burinredningens utformning till hur hönan beter sig när hon värper. En del hönor står och värper. Då är det lätt hänt att skalet på ägget spricker när det slår emot botten på buren. Även äggens form har betydelse för skalets hållbarhet. Mer rundade ägg rullar ut ur buren med en större hastighet och slår i kanten på äggrännan mycket hårdare än mer ovala, och då kan skalet spricka. De spruckna äggen sorteras också bort i äggpackeriet.

Ungefär samtidigt som ett ägg värps brister nästa äggblåsa i ordningen och ett nytt ägg börjar sin resa genom äggledaren. En höna värper högst ett ägg om dagen, oftast något färre. Det beror på att hönans inre biologiska "värpklocka" måste vara i fas med växlingarna mellan ljus och mörker. Är de inte i fas gör hönan en värppaus.

En ytterligare kvalitetsaspekt är äggulans färg. Äggulorna i svenska ägg är i jämförelse med ägg från många andra länder tämligen bleka. Det beror på att vi inte tillsätter artificiella färgämnen i fodret. Det är nämligen från fodret som gulans färg kommer. Gula och röda karotenoider (bl.a. beta-karoten) från fodret inlagras i gulan. Naturligt förekommande karotenoider finns i vissa foderråvaror som t.ex. majsglutenmjöl, grönmjöl (torkat, malt gräs) och paprikapulver. Därför använder man sådana fodermedel i värphönsfoder.

Text: Camilla Hartmann, SLU

Ägg
  Kvalitet
  Hantering
  Näringsinnehåll
  Industriell förädling