Näringsbehov och utfodring |
 |
NRC-normerna |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Näringsbehov Behovet av olika näringsämnen oavsett vad djurslag
det gäller är föremål för ständiga omvärderingar beroende på genetiska och
skötselmässiga förändringar samt nya kunskaper. Behovet förändras med djurens
ålder/vikt och påverkas också av en mängd yttre faktorer såsom temperatur,
stress, infektionstryck etc. Resultatet blir utfodringsrekommendationer som anpassas till djurens ålder och genotyp.
Det tabellverk över näringsbehov till
fjäderfä som vanligen hänvisas till i vetenskapligt sammanhang är National
Academy Press (NRC), Nutrient Requirements of Poultry. Dessa
rekommendationer är strikt vetenskapliga och innehåller inga
"säkerhetsmarginaler" för ev. högre behov i samband med t.ex. stress.
Näringsinnehållet i praktiska foderblandningar är ofta därför något högre,
speciellt beträffande vitaminer. Den nuvarande utgåvan är från 1994 och en
uppdatering emotses inom något år. Avelsföretagen för olika djurmaterial
tillhandahåller också rekommendationer för att vägleda foderföretagen vid
sin tillverkning. Rekommendationer för hybriden Ross är t.ex. för några
viktiga näringsämnen:
Proteinhalten tillåts således att variera, det viktiga är att pricka rätt med de livsnödvändiga (essentiella) aminosyrorna. Bästa resultat och djurhälsa får man genom att ligga i underkant på protein och i stället tillsätta rena aminosyror, där de här angivna lysin, metionin och treonin är de som det vanligen först kan uppstå brist på. Energibehovet till våra husdjur har man valt att uttrycka som omsättbar, dvs. den energi som kvarstår när bruttoenergiintaget korrigerats för energi som går bort i form av gödsel, urin och tarmgaser. I livsmedelsverkets tabeller är det bruttoenergin som anges, vilket kan vara värt att ha i åtanke vid jämförelser mellan djur och människa. Liksom det finns essentiella aminosyror så finns det också essentiella fettsyror. Linolsyra utgör basen som måste tillföras via fodret. Kalcium
och fosfor är grundstenarna i skelettet. Hur mycket av fosforinnehållet som
kan tillgodogöras (tillgängligt) varierar mycket mellan olika foderråvaror
varför man här valt att tala om tillgänglig- i stället för totalfosfor. Som
en tumregel gäller att fosforn i vegetabiliska fodermedel (s.k.
fytinfosfor) endast utnyttjas till ca 30%. Rekommendationerna omfattar även en lång rad av andra mineralämnen, liksom vitaminer, vilka ingår i små mängder och vanligen tillsätts i form av förblandningar/premixer (ca 0.5 %). Foderråvaror Råvaror som förekommande i blandningar till kycklingar går att finna i flera olika tabellverk (t.ex.). Den Europeiska fodermedelstabellen har tyngden på råvarornas energiinnehåll. Energivärdena i Jordbruksverkets foderföreskrift är tagna från den Europeiska tabellen. Att göra ett foder som är optimalt till både innehåll och pris är en svår uppgift och kräver goda kunskaper om olika råvarors för- och nackdelar, liksom om både näringsinnehåll och kvalitet på mitt aktuella lager. På basis av dessa uppgifter sätter jag maxgränser på hur mycket av en viss råvara som får ingå i blandningen. Viktiga är också att kunna väga pris mot kvalitet, då ett lägre pris lätt riskerar att ge en sämre kvalitet. Den öppna foderdeklaration som vi har idag gör det möjligt för mig som uppfödare att kunna jämföra och värdera blandningar från olika leverantörer innan de serveras till kycklingarna. Exempel på hur ett kommersiellt foder är sammansatt och presenteras finns här. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
