Enskilda hushåll

Det finns omkring 3,7 miljoner hushåll i Sverige. I genomsnitt köper hushållen mat för närmare 33 000 kronor per år och spenderar nästan 9 000 kronor på utemåltider. Beloppen varierar förstås med hushållens storlek och sammansättning. En ensamstående köper i genomsnitt mat för omkring 15 000 per år, medan en tvåbarnsfamilj handlar mat för 55 000 kronor per år. Män lägger mer pengar på utemåltider än kvinnor.

Energiintaget ökar
Vad och hur vi äter varierar också, beroende på bland annat ålder, var vi bor och på social och kulturell tillhörighet. Med invandring och internationalisering har vi fått in nya livsmedel. Traditionella inslag på det svenska matbordet försvinner eller uppskattas av färre. Vi äter till exempel mindre potatis och mer pasta. Proportionerna mellan olika livsmedelsgrupper förändras också. Jordbruksverket statistik visar bland annat att vi äter mer kött, mer mjöl och gryn, mer frukt och grönsaker, mindre mjölk och mindre matfett men betydligt mer godsaker och läsk än för 20 år sedan. Det totala intaget av energi har ökat med ungefär fyra procent mellan 1980 och 2003, från 12 000 till 12 500 kJ per person och dag. Antalet personer med kraftig övervikt eller fetma har fördubblats på 20 år. För närvarande är hälften av männen, en tredjedel av kvinnorna och närmare en femtedel av barnen överviktiga eller feta.

Mat och hälsa
Våra matvanor har stor betydelse för hälsan, även om uppfattningarna om vad som är bra och dåligt ibland går isär. Livsmedelsverket har till uppgift att följa forskningen om sambanden mellan mat och hälsa och ställa samman hälsobefrämjande kostrekommendationer. De aktuella rekommendationerna har nyligen sammanfattats i fem råd (5 kostråd 2005):

• Ät mycket frukt och grönt — gärna 500 g per dag

• Ät fisk ofta — gärna tre gånger i veckan

• Ät bröd till varje måltid — gärna fullkorn

• Byt till flytande margarin eller olja när du lagar mat

• Välj gärna nyckelhålsmärkt.

Här kan du läsa mer om Livsmedelsverkets kostråd.

Stora variationer
Följer vi kostrekommendationerna? Även detta undersöker Livsmedelsverket med jämna mellanrum. Undersökningarna visar att 80 procent av svenskarna tycker det är viktigt att maten är hälsosam och vet vilken mat de bör välja. Mellan 1989 och 1999 ökade konsumtionen av frukt och grönsaker, medan konsumtionen av matfett sjönk något. Men det totala fettintaget är fortfarande över rekommenderad nivå, medan intaget av kolhydrater och fibrer ännu ligger lägre än rekommenderade nivåer. Variationerna är dock stora. Några exempel: Kvinnor äter mer frukt och grönt än män och lågutbildade män äter fetare mat. De som bor i Norrland äter mindre frukt och grönsaker och mer mejeriprodukter än de som bor i Stockholm.

Mat och miljö
Vad vi äter påverkar inte bara hälsan utan också miljön. Valet av livsmedel påverkar hur jorden brukas och i vilken utsträckning maten förädlas, förpackas och transporteras. Mat som transporteras långt, med hög förädlingsgrad och mycket emballage ger generellt sett högre miljöpåverkan än närproducerad mat inköpt i lösvikt. Att äta kött från betande djur ger som regel miljöfördelar jämfört med att äta kött från till exempel gris och fågel. Mat från ekologiska gårdar är ofta bättre ur miljösynpunkt. En god planering av matinköp och måltider är också väsentlig ur miljösynpunkt. Mat som måste slängas har ju tillverkats och tillagats i onödan (och därför i onödan givit upphov till miljöpåverkan).

Källor:
Statistiska centralbyrån, hushållens ekonomi
Livsmedelsverket
Riksmaten, Livsmedelsverket
Statens Jordbruksverk
Biff och bil. Om hushållens miljöval. SNV rapport 4542.

Text: My Laurell & Birgitta Ulmander

Från jord till bord

Konsument
  Enskilda hushåll
  Skolmat
  Restaurangbranschen
  Människorna i restaurangbranschen
  Arbeta på restaurang
  Trender och tendenser

  Relaterade ämnen
   Mat och hälsa
   Mat och miljö
   Matallergier
   Matmärkning

Hushållens kostnader för olika livsmedel (i procent) 2004
Källa SCB, Hushållens ekonomi, (HEK) Tab 1
*Såser, kryddor, snacks, hushållstillsatser mm