Under hela utvecklingen från bondesamhälle till industrisamhälle och tjänstesamhälle har transporter och resande ökat. Detta avspeglas också inom livsmedelsområdet. Transporter spelar en avgörande roll för matfördelningen i alla led. De betyder mer ju längre fram man kommer i kedjan.
En femtedel till mat
Livsmedelssektorn förbrukar omkring 100 terawattimmar i Sverige varje år vilket är knappt en femtedel av den totala energiförbrukningen i landet. Detta motsvarar ungefär sektorns andel av samhällsekonomin. Av detta svarar råvaruproduktionen och förädlingsledet för vardera 15-20%, handelsledet för mellan 20 och 30 och konsumtionsledet för omkring 40%.
Inte bara bilar
Transporterna svarar för omkring en tiondel av energiinsatsen. I konsumentledet är det framför allt den hemtransport med privata bilar som har betydelse. Man har uppskattat att vi använder omkring 4 procent av vårt bilåkande till inköp varav det allra mesta går till livsmedel.
El till kylen
Handelsledet och konsumentledet använder relativt sett mer elenergi än de första leden i livsmedelskedjan. Där betyder i stället oljan mer. Spisar och kylskåp drar ungefär häften av den el vi förbrukar hemma (förutom el till uppvärmning). Vi är inte särskilt energieffektiva när vi lagar små mängder mat hemma. Det går åt en hel del energi för att värma upp spisen. När det gäller hushållens elförbrukning till mat, går omkring hälften till förvaring och knappt häften till matlagning.
Det är stor skillnad mellan olika livsmedel beroende på hur de hanteras i livsmedelskedjan. Särskilt för kött, men också för t.ex. bröd utgör primärproduktionens energianvändning en stor andel. För konserver är ofta den industriella processen mest energikrävande medan för mjölk och mejeriprodukter är det kylförvaringen som betyder mycket.
Text: Olle Pettersson, SLU
Från jord till bord
| |||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||
info@livsmedelssverige.org