Skolmaten
Varje dag serveras över en miljon luncher i Sveriges största lunchrestaurang, skolrestaurangen. Frågan är om skolmaten är så dålig som det gärna sägs?

Fria skolluncher infördes i Sverige 1946. Redan då visste man vad näringsrik mat gör för koncentrationen och inlärningsförmågan. Nu vet vi ännu mer om sambandet mellan kost och prestation. Elever som äter en bra lunch har lättare att följa med i skolarbetet.

Det är kommunerna som har ansvar för att avgiftsfria skolluncher serveras till och med grundskolan, det vill säga så länge skolplikt råder. Däremot sägs inget om vilka resurser kommunerna ska satsa på måltidsverksamheten, vilket ger stora skillnader i måltidsverksamheten mellan Sveriges i dag 290 kommuner. Riktlinjer för skollunchen finns framtagna av Livsmedelsverket.

Lite fakta

Varje år samlar SCB på Skolverkets uppdrag in kommunernas uppgifter över kostnader för måltidsverksamheten. Det är ett sätt att ta "tempen" på skolmaten i landets kommuner och sammanställningen möts av stor uppmärksamhet. Senaste sammanställning visar en ökning i genomsnitt med 200 kronor till 3 580 kronor per elev och år. Kostnaden för måltidsverksamheten går från under 2 000 kronor till över 6 000 kronor i de kommuner som satsar mest. Hur mycket olika kommunerna satsar på skolmaten finner du här.

Även portionspriset ­ "maten på tallriken" ­ skiljer kraftigt mellan kommunerna. Kostnaderna för råvaror varierar från 4 till 14 kronor.

6 av 10 grundskolor saknar eget tillagningskök och får maten från andra skolor eller centralkök. Bland förskolorna är antalet tillagningskök ännu färre, bara 3 av 10 förskolor lagar sin egen mat. Eget tillagningskök anses viktigt för en lyckad måltidsverksamhet.

Undersökningar visar att varje dag hoppar 1 av 5 elever på grundskolan över skollunchen och väljer istället annan lunch eller avstår helt från mat.

Skollunchen ska ge ungefär en tredjedel av energi- och av näringsintaget enligt de riktlinjer som bland annat Livsmedelsverket utarbetat, och för många elever är skollunchen dagens viktigaste och enda lagade måltid. Men långt ifrån alla elever når upp till rekommendationerna.

Många goda exempel
På många förskolor och skolor har man förstått skollunchens roll som en trivsam stund mitt på dagen, och ser måltidsverksamheten som en pedagogisk resurs till glädje för skolan, lärare och elever.

Det har gjort att fler elever tar del av skolmåltiden och att den fungerar som den energikick den är avsedd att vara. Skolmåltidspersonalen lyckas göra det bästa av knappa resurser ­ oftast med stöd från kostchefer, skolledning, kommunens politiker och föräldrar.

I andra kommuner och skolor ser det annorlunda ut. Det kan innebära att populära maträtter tas bort i besparingssyfte. Helst ska det inte gå åt mer mat än nödvändigt. Ju färre som äter och ju mindre portioner desto bättre för kommunens ekonomi.

Trånga matsalar ses som ett övergående problem, men gör att barn i stora årskullar kan få trängas, tvingas äta snabbt och vid fel tidpunkt med hänsyn till dygnsrytm. Matsalarna är bullriga, stökiga och stressiga, lokalerna slitna och eleverna får köa och kasta i sig maten.

Elevernas önskemål

1. Gemenskap, det vill säga att få äta tillsammans med kompisar.
2. God mat som är varm och som serveras med kall mjölk.
3. Bli mätt, det vill säga äta så mycket man vill.
4. Lugn och ro med rejält med tid avsatt för lunchen och inga köer.
5. Rent och fräscht i matsalen.

Det är elevernas egna önskemål på måltidsverksamheten enligt en landsomfattande undersökning om matglädje i skolan. Till detta kan läggas alternativa rätter (mer än en maträtt att välja på), lunch vid samma tidpunkt och möjlighet att påverka utbudet (matråd).

Som synes är det inte några orimliga önskemål, utan något som vi vuxna tar för självklart i våra lunchrestauranger.

Till sist: Är då skolmaten så dålig som det sägs? Det beror på vem man frågar. Eleverna själva tycker oftast att maten är bra men att måltidsverksamheten (miljön i matsalen, antal rätter, köer etc) är sämre. Däremot är föräldrarna överlag betydligt mer negativt inställda till skolans måltidsverksamhet.

Mer om skolmaten hittar du här.

Läs också reportaget här!

Text: Annichen Kringstad

Från jord till bord
Skolmaten
Om Skolmatens vänner