Till konsumentledet i livsmedelskedjan räknas dels de enskilda hushållen och dels storhushåll av olika slag. Det kan vara skolmatsalar eller gourmetrestauranger. De enskilda hushållen dominerar, men det finns också omkring 13 000 storhushåll inom den offentliga sektorn och ungefär 20 000 restauranger av olika slag i privat regi. Inom kommunerna dominerar daghem, skolor och äldreomsorg. Inom restaurangbranschen är de flesta småföretag. Inom hela området finns ca 90 000 personer anställda varav 50 000 inom den privata sektorn. Därtill kommer omkring 15 000 egenföretagare.
De flesta storhushållen inom den offentliga sektorn finns inom skolan och barnomsorgen. På den privata sidan är omkring en tredjedel s.k. snabbmatsrestauranger. Totalt sett serveras dagligen mer än 5,6 milj. måltider, ungefär jämt fördelade mellan offentligt och privat. På ett år blir det ca 1,5 miljarder måltider. Det betyder också att storhushållen svarar för en väsentlig del av livsmedelsinköpen, omkring 25 miljarder kronor varje år.
Mer fakta om restaurangbranschen hittar du här.
Många hushåll
I Sverige finns omkring 3,7 miljoner hushåll. I genomsnitt köper hushållen mat för 37 000 kronor per år och spenderar ca 9 000 kronor på restaurangbesök. Det varierar naturligtvis beroende på hur hushållet ser ut. En ensamstående köper mat för omkring 15 000 kronor och en tvåbarnsfamilj för 55 000. Av den genomsnittliga "matkorgen" står kött och köttprodukter för omkring en femtedel, bröd och spannmålsprodukter respektive mjölkprodukter för vardera omkring en sjättedel.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Källa: Jordbruksstatistisk årsbok 2004
Dyrare förr
Över tiden har den andel av våra privata utgifter som går till matinköp minskat under hela samhällets industrialisering och urbanisering. På 1950-talet gick mer än 30 procent av hushållets utgifter till mat. År 1970 var den siffran drygt 20 och idag är den ca 13. I t.ex. USA är den ännu lägre. I Grekland däremot är den omkring 30 procent.
Två kilo mat om dagen
Varje år köper vi i medeltal ca 650 kilo mat per person och år i butiker och restauranger. Det betyder att konsumtionsledet är en stor del av livsmedelskedjan även om den är svår att kvantifiera ekonomiskt på samma sätt som t.ex. industriledet. Men räknar man tid, energiförbrukning och transporter spelar hushållssektorn en stor roll. Konsumtionsledet står t.ex. för omkring 40 procent av hela livsmedelskedjans energiförbrukning.
Makaroner eller potatis
Våra matvanor utvecklas och förändras. Till en del har det att göra med att vi inte lägger ner lika mycket tid på matlagningen. Till andra delar handlar det om ändrade värderingar och prioriteringar. Mängden potatis som vi konsumerar har t.ex. minskat stadigt under senare decennier och ligger nu på ca 40 kg per person och år. Samtidigt har pastan ökat. Vi köper alltmer lättmargarin, lättmjölk och färska grönsaker men också mer av pommes frites, glass och chips.
Sett i ett längre perspektiv äter vi i genomsnitt något mer per person än vi gjorde på 1960-talet. Energiintaget har ökat. Protein- och alkoholintaget har ökat. Variationen mellan olika konsumenter är stor.
Källa: DELFI Storhushållsguide 2004
Text: Olle Pettersson, SLU
Från jord till bord
Skolmaten
Om Skolmatens vänner
Relaterade ämnen
Mat och hälsa
Matallergier
Märkning
info@livsmedelssverige.org