Utlandsägandet ökar
Den snabba internationaliseringen under senare år har på många sätt påverkat livsmedelsindustrin. Svenska företag växer utomlands, samtidigt som utländska företag växer i Sverige och allt fler blir anställda i utlandsägda företag.

Lantbrukskooperationen har en dominerande ställning inom mejeri-, kött-, bageri- och kvarnindustrin. Det största mejeriföretaget, Arla Foods, är dock numera utlandsägt efter samgåendet med danska MD Foods.

KF och ICA har under senare år helt avvecklat sina företag inom livsmedelsindustrin.

Staten har fortfarande kvar sitt ägande inom sprittillverkningen (Absolut vodka) genom Vin & Sprit.

Utlandsägandet i livsmedelsindustrin har ökat från en relativt låg nivå före EU-medlemskapet 1995. Idag är det utländska ägandet lika högt som inom den övriga industrin. Det har skett dels genom utländska uppköp av svenska företag, dels genom att utlandsägda företag i vissa fall koncentrerat sin produktion för hela Norden till Sverige.

De utlandsägda företagen har fått en allt större betydelse inom livsmedelsindustrin i Sverige. De utlandsägda företagen svarar för drygt 35 procent av förädlingsvärdet i livsmedelsindustrin, vilket är något mindre än för övrig industri.

De utlandsägda företagens andel av exporten har kontinuerligt ökat under senare år och ligger nu på runt 45 procent för såväl hela industrin som livsmedelsindustrin, medan de utländska företagens sysselsättningsandel idag är något högre för livsmedelsindustrin än genomsnittligt för industrin, 36 procent jämfört med 33 procent (år 2002).

I samband med fusioner över gränserna och uppköp av svenska företag har även forskningen flyttat utomlands. Betydande delar av tidigare svensk livsmedelsforskning har t.ex. flyttats till Danmark. Där har staten, i samarbete med industrin, satsat betydligt större medel på livsmedelsforskning än Sverige.

Stark exporttillväxt
Livsmedelsindustrin var fram till EU-medlemskapet till stora delar en industri som genom tullar och införselavgifter var skyddad från internationell konkurrens. Samtidigt kunde få produkter exporteras till andra länder på grund av dessa länders gränsskydd. Livsmedelsindustrin var till övervägande del en hemmamarknadsindustri.

EU-medlemskapet 1995 ändrade dramatiskt på detta förhållande. Samtidigt som livsmedelsindustrin fick tillgång till nya marknader blev konkurrensen både på hemma- och exportmarknaden betydligt tuffare. Såväl import som export av livsmedel har ökat.

Nu, nio år senare, kan konstateras att svensk livsmedelsindustri klarat sig bra i denna nya miljö. Den svenska livsmedelsexporten har under det senaste decenniet ökat snabbare än den totala varuexporten från industrin.

Från 1995 har livsmedelsexporten stigit med i genomsnitt 11 procent per år jämfört med drygt 5 procent för den totala varuexporten. Exporten har fortsatt att öka också under de senaste årens svaga konjunktur och under år 2003 ökade exporten av livsmedel med 5,4 procent, medan den totala exporten ökade med endast 1,5 procent. 1994 uppgick exporten till 10,4 miljarder kronor och beräknas 2004 komma att nå 30 miljarder kronor.

Även för jordbruket har livsmedelsexporten en mycket stor betydelse. Livsmedelsindustrin köper in och förädlar cirka 70 procent av jordbrukets produkter. En ökad export av förädlade livsmedel ger därmed en ökad avsättning också av svenska jordbruksvaror.

Text: Arne Gabrielsson, Livsmedelsföretagen, Li

Från jord till bord

Livsmedelsindustrin

 En föränderlig bransch
 Lokalisering och sysselsättning
 Branscher och varumärken
 Ägande och handel
 Utvecklingstendenser