Livsmedelsindustri
 

Det finns ett nära samband mellan jordbruket och livsmedelsindustrin. Cirka 70 procent av det svenska jordbrukets produkter köps in och förädlas av livsmedelsindustrin i Sverige. Jordbrukets övriga produkter används som djurfoder, exporteras eller konsumeras direkt av konsumenterna, t.ex. potatis och grönsaker.

En svensk primärproduktion med produkter till konkurrenskraftiga priser är därför av största betydelse för livsmedelsindustrin i Sverige. På samma gång är en livsmedelsindustri som expanderar, t.ex. genom ökad export av förädlade livsmedel, också en förutsättning för en ökad avsättning av jordbruksråvaror och därmed ett livskraftigt jordbruk.

En föränderlig bransch
Inom livsmedelsindustrin pågår stora förändringar. Genom Sveriges inträde i EU öppnade sig nya möjligheter för nya aktörer på den svenska marknaden samtidigt som svenska varor lättare kan exporteras till andra länder. Detta innebär naturligtvis en ökad konkurrens men också nya möjligheter för livsmedelindustrin.

Livsmedelsindustrin påverkas i hög grad av nya livsstilar som medför att konsumtionsmönster och matvanor ändras. Antalet enpersonshushåll ökar, antalet måltider som äts i hemmet minskar liksom antalet traditionella måltider. Ett mellanmål eller något "snabbt" på väg till, eller samtidigt med en aktivitet är vardagsmat för många. De nya matvanorna medför att konsumenterna har behov av nya produkter och mer information om produkternas innehåll, ursprung etc.

Tillverkningen av en livsmedelsprodukt kan i många fall vara en mycket komplicerad process. I sin enklaste form sker omvandlingen från råvara till färdig produkt i ett steg, t.ex. inom kvarn- och sockerindustrin.

Slakt- styckning, charkuteri- och färdigmattillverkning är exempel på tillverkning i flera steg. Denna kan ske i samma anläggning, men vanligtvis sker tillverkningen i olika specialiserade företag. Det finns en trend mot ökad specialisering på en eller ett fåtal produkter med hög automatisering i tillverkningen inom många livsmedelsföretag.

Ju mer förädlad en produkt blir desto mindre andel av konsumentpriset utgör vanligtvis råvarorna.

Det finns i livsmedelsindustrin mer än i de flesta andra branscher en stor mängd varumärken och företagsnamn som är allmänt kända. Dessa varumärken möter konsumenten varje dag. Ändå är livsmedelsindustrin som helhet tämligen okänd.

Text: Arne Gabrielsson, Livsmedelsföretagen, Li


bakning
Från jord till bord

Livsmedelsindustrin

 En föränderlig bransch
 Lokalisering och sysselsättning
 Branscher och varumärken
 Ägande och handel
 Utvecklingstendenser

Faktaruta

Antal anställda år 2003 i de största delbranscherna inom livsmedelsindustrin
Bageriindustri
14 906
Slakteri- &
charkuteriindustri
14 465
Mejeriindustri
6 933
Glassindustri
1 225
Frukt- &
grönsakskonservindustri
5 042
Fisk- &
fiskkonservindustri
1 952
Olje- & fettindustri
1 443
Kvarn- & stärkelseindustri
1 462
Sockerindustri
701
Spritdrycks- &
vinindustri
971
Maltdrycksindustri
3 832
Mineral- &
läskedrycksindustri
874
Choklad- &
konfektyrindustri
3 565
Övrig livsmedelsindustri
2 895

Hela livsmedels-
industrin

60 266

Källa: Livsmedelsföretagen, Li

Navigationsbild - ladda hem!
Senast uppdaterad: 2004-07-16
info@livsmedelssverige.org