Livsmedelskedjans tredje led omfattar inköpare, lagercentraler, transporter och butiker. Det är en mångsidig verksamhet som bl.a. omfattar över 6 000 butiker i form av stormarknader och varuhus men också många mindre servicebutiker och trafikbutiker. Större butiker och lågprisbutiker har fått ökad betydelse under senare år. De flesta butiker som säljer livsmedel saluför också andra s.k. dagligvaror, men för de flesta står livsmedel för den allra största delen av omsättningen.
Grupper och block
Handeln är organiserad i olika grupper. ICA-butikerna dominerar med omkring 35 procent av marknaden medan konsumentkooperationen har 25 och Axfood har omkring 20 procent. De olika blocken har sina egna lagercentraler på olika håll i landet.
Olika påslag
Handelsledets betydelse för priset variera mellan olika livsmedel. För mjölk, mjöl och socker kan det handla om 10-15 procent av vad konsumenten betalar. För öl, kött, färsk fisk och grönsaker är det mellan 30 och 50 procent. Detta avspeglar bl.a. kostnaderna för att lagra och transportera olika varor.
Mycket transporter
I livsmedelsindustrin svarar transportkostnaderna för några procent av kostnaderna. I handelsledet är det mellan 15 och 20 procent. Utvecklingen har gått mot att antalet lagercentraler minskar och transporterna ökar. Variationerna i transporter är stora. Man räkna med att de flesta livsmedelsvaror har åkt i genomsnitt mellan 10 och 20 mil på lastbil innan de når konsumenten.
Text: Olle Pettersson, SLU
Från jord till bord
Dagligvaruhandeln
Tillverkning
Grossister/partihandel
Detaljister
Människorna i handeln
Arbetet i butiken
Butikens ekonomi
Trender och tendenser
| ||||||||||||||
| ||||||||||||||
| ||||||||||||||
Källa: Supermarket 3-4 2005
Senast uppdaterad: 2005-06-01
info@livsmedelssverige.org
info@livsmedelssverige.org