Text: Helena Wall och  Ragnar Tauson ,  Funbo Lövsta SLU Uppsala.

I en inredd bur utgör redet en central del. Samtidigt som det ökar hönsens trivsel påverkas även äggkvaliteten i hög utsträckning. För att producera hela och rena ägg krävs det att redet har rätt utformning och används på rätt sätt. Under förutsättning att få djur övernattar i redet är andelen smutsiga ägg i inredda burar vanligtvis lika eller något lägre än i konventionella burar. Andelen knäckta ägg utgör däremot i vissa modeller ett problem och redets utformning i kombination med hönsens beteende i redet inverkar i hög grad på knäckäggsfrekvensen. För att reducera andelen knäckta ägg i inredda burar behöver vi ökad kunskap om hur redet används.

Målet är att alla hönor skall välja att värpa i redet, vilket i sin tur innebär att sandbadsstängningen ev. kan uteslutas och investeringskostnaden därmed sänkas. Vanligtvis läggs 90-95% av äggen i redet, ca 0,5 % i sandbadet och övriga i burdelen. Idag vet vi t.ex. inte varför en del djur avstår från möjligheten att värpa i redet. Kanske är redet inte tillräckligt attraktivt eller ligger förklaringen i att vissa djur inte ges tillträde till redet? Intressanta frågeställningar är även hur ofta och hur länge olika individer är i redet. Sådan kunskap skulle även ge ökad klarhet i hur många djur som kan dela på ett och samma rede.

På Funbo-Lövsta forskningscenter, SLU, har vi använt transponderteknik för att följa olika hönors vistelser i redet i inredda burar. Studien utfördes i en något äldre modell av den inredda bur, tillverkad av Bröderna Victorsson AB, som idag ingår i Jordbruksverkets Ny-teknik provningsprogram. Transpondrar är sändare som finns i många storlekar och olika varianter. I denna studie användes s.k. PIT-tags, se figur 1. Dessa mycket små transpondrar innehåller inget batteri utan aktiveras och sänder en signal vid kontakt med elektromagnetiska fält. I studien skapades elektromagnetiska fält genom att koppartråd lindades i en spole på utsidan av ett PVC-rör som sedan kopplades till en datautrustning. Mottagarna, d.v.s. PVC-rören med koppartrådslindningen monterades i redesöppningarna, se figur 2. Av figuren framgår att varje rede i försöksburarna var försett med två öppningar, en ingång och en utgång, vilket underlättade tolkningen av insamlade data. Hönsen hindrades från att passera i "fel" riktning av luckor som möjliggjorde passage endast i en riktning. Buren som användes innehöll 2 reden och hyste 16 djur, se figur 2. I en pilotstudie studerades även grupper med 5 höns i burar med ett rede. Transpondrarna, som levereras i kanyler, fördes efter lokalbedövning in under rygghuden på hönsen. Då en höna passerade genom mottagarna på väg in eller ut ur redet aktiverades transpondern och dess individuella kod lagrades tillsammans med datum och tid i en datafil. I båda studierna tändes belysningen i stallet kl. 01.00.

Äggläggningsmönstret styrs av hormon och ljus

Hönans äggläggningsmönster, d.v.s. vilken tid på dagen som hon värper sitt ägg och hur lång tid som passerar mellan hennes äggläggningar, styrs främst av ljus och hormon men förändras även med hönans ålder. Vanligtvis förskjuts äggläggningen framåt i tiden för varje dag beroende på att ovulationen sker i cykler som normalt är 25-26 timmar långa. Ovulationen initieras av att s.k. luteiniseringshormon, LH, anrikas i blodet. Under artificiella ljusprogram kan hormonökningen ske endast under den mörka delen av dygnet. Eftersom ovulationscyklerna är längre än 24 timmar senareläggs anrikningen av LH successivt för varje ägg som läggs. Detta medför att initieringen av LH slutligen skulle inträffa under dygnets ljusa period, vilket inte är möjligt. Vid sådana tillfällen sker ingen LH-insöndring förrän tidigast nästa mörkerperiod inträder vilket medför att hönan gör en paus i äggläggningen. I takt med att hönan blir äldre ökar tiden som passerar mellan äggläggningarna och antalet dagar som en höna värper i följd utan uppehåll blir färre. Det medför att pausdagarna inträffar tätare.

Redesutnyttjandemönster och beteende i samband med värpning

Transpondertekniken möjliggör alltså att djuren i en grupp kan följas individuellt då de besöker redena. Figur 3 illustrerar ett exempel på hur en grupp på fem hönor kan vistas i redet under en dag. Under drygt 5 min vistades fyra av de fem hönorna samtidigt i redet som var 50x25 cm² stort. Detta tyder på att motivationen att värpa i redet var mycket stor samtidigt som det visar att ett rede vid behov lätt kan användas av mer än en höna samtidigt (jämför användningen av kolonireden hos golvhöns).

Hönans äggläggningsmönster kan i regel skönjas i redesanvändningen. Inför värpning av ägget ökar hönans rörelseaktivitet och hon börjar utforska sin omgivning. Detta kan vara förklaringen till att en del hönor besöker båda redena, eller samma rede flera gånger i tät följd. Resultat från studien med transpondrar visar att en del hönor föredrar att besöka och vistas enbart i ett av de två redena medan andra växlar mellan redena. Figur 4 illustrerar vistelsemönstret för en höna som följts med hjälp av transpondertekniken under 14 dagar. De blå resp. röda rektanglarna symboliserar hönans vistelser i resp. rede. Hönan väljer att växla mellan de två tillgängliga redena och gör ofta upprepade besök med korta uppehåll, och inspekterar och undersöker därmed redena innan ägget läggs. Hönan besöker minst ett rede varje dag och som regel förskjuts besöken något framåt i tiden för varje dag.

Forskningen fortsätter

För att en inredd bur skall fungera, d.v.s. vara acceptabel ur bl.a. djurskyddssynpunkt och dessutom ge ägg av hög kvalitet, förutsätts att de olika faciliteterna är utformade på rätt sätt samt finns i tillräcklig utsträckning för att ge alla individer i en grupp tillgång till dem. Användningen av transponderteknik är ett exempel på hur forskningen vid Funbo-Lövsta forskningscentrum bedrivs. I andra projekt studeras bl.a. olika strömaterial och dessas effekter på sandbadutnyttjande, vilket kommer att presenteras i nästa nummer av Fjäderfä. Viktiga erfarenheter från praktisk drift under Ny-teknik provning leder tillsammans med forskningen till förbättringar av den inredda burens konstruktion, som är till nytta för både höna och äggproducent.