Hönshållnings-logga


Frigående höns i flervåningssystem

De tre fabrikat som provats av Jordbruksverket i ny teknik-provning innan de godkänts är Oli-Voletage, Marielund och Vencomatic.


inhysningsformer


De problem som visat sig i systemen med hög beläggning av lösgående höns är främst att produktionen blir osäker på grund av utbrott av i första hand kannibalism, fjäderplockning och koccidios. Sådana utbrott blir allvarliga i de stora grupper som det rör sig om i dessa system. Hönssort, uppfödningsform och utfodring inverkar.
Koccidios är en tarmsjukdom som ger blodig diarré. Den orsakas av parasiter som hönsen får i sig via ströbädden och kan vara dödlig. Genom att alla höns som  hålls i olika former av golvsystem börjat vaccineras mot koccidios har detta problem i dag mindre betydelse.

Dödligheten i provningarna av ny teknik har varierat mellan 2,9 % och 26,7 %. Jordbruksverket har satt 9 % som en maximal gräns för godkännande. I traditionella burar har dödligheten under en femårsperiod varierat mellan 3,9% och 5,2%.

Fördelar med flervåningssystem:

  • hönsen kan utföra naturliga beteenden som att värpa i reden, sitta på pinne, sandbada
  • hönsen har stor rörelsefrihet som stärker skelett och muskulatur
Nackdelar med flervåningssystem:
  • val av lämpligt djurmaterial är mycket viktigt för att inte allvarliga utbrott av fjäderplockning och kannibalism ska uppstå
  • unghönsen måste födas upp i en liknande miljö för att fort lära sig finna foder och vatten
  • risken för fellagda ägg är relativt stor om inte unghönsen föds upp i en liknande miljö. Plockning av fellagda ägg kräver hög arbetsinsats
  • risken för parasitangrepp är relativt stor
  • ammoniakproduktionen kan bli relativt hög på grund av ströbädden
  • lösgående höns medför förhöjd dammhalt i luften
Läs mer om Marielundssystemet (kräver Acrobat Reader).

Sedan 2001 har intresset för höns i sådana systemet ökat genom introduktion av ett nytt system,  Red-L, med ursprung i Holland.

Navigationsbild