Inredda burar - ett inhysningsalternativ? Svensk äggnäring söker med ljus och lykta efter djurvänliga ekonomiskt gångbara alternativa inhysningsformer för värphöns. Stort intresse knyts till utvecklingen av inredda burar. Docent Ragnar Tauson vid Funbo-Lövsta Forskningscenter redogör här för förutsättningarna för hönshållning i inredda burar utifrån dagens kunskapsbas. Genom förändringen i den nya Djurskyddsförordningen tidigare i år, blir det nu möjligt att introducera/prova en större variation än tidigare av olika inhysningssystem för våra värphöns. Detta gäller t ex s k inredda burar. Inredda burar har utvecklats i mindre skala på försöksstationer och vid universitet sedan mitten/slutet av 1980-talet. De är avsedda för mycket små och "naturliga gruppstorlekar" för höns, normalt 5-12 st och består av en vanlig burdel med en sittpinne samt tillbyggnad med värprede och sandbad, se exempel i figur 1. De skall inte förväxlas med s k "storburar" ej heller med gammaldags "koloniburar". Ingångsluckorna till sandbaden är hittills alltid tidsstyrda medan hålen till redena studerats både med och utan sådan reglering. Tidsstyrningen anpassas till djurens beteendemönster under dygnet vad gäller utnyttjandet av de båda resurserna. För säkrare produktion Den inredda buren är avsedd som ett, i flera viktiga avseenden, ur djurskyddssynpunkt utvecklat alternativ. Särskilt gäller detta förekomst och användning av rede. De inredda burarna försöker därmed att kombinera ett utökat beteende och en kraftigt ökad skelettstyrka för djuren, vilket finns hos golvhållning, med små och mer naturliga gruppstorlekar och bättre hygieniska förutsättningar, vilket finns hos konventionella burar. Dessutom erbjuder inredda burar djuren en större total och individuell rörelseyta samt volym, än vanliga burar. Inredda burar är framför allt avsedda för större besättningar där man gör bedömningen att det kan vara förenligt med för stora risker med större grupper av golvhållning vad gäller eventuella parasitangrepp, spridning av kannibalism eller påfrestande arbetsmiljö. Forskning i flera länder För närvarande sker den mesta forskningen kring denna inhysningsform i Sverige, Storbritannien och Nederländerna. På Funbo-Lövsta Forskningscenter vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala, Fågelavdelningen på Inst. för Husdjurens utfodring och vård, har studier och samarbete som lett till vidareutveckling av sådana burar pågått sedan 1991. Inledningsvis utnyttjades de för studier och utveckling av olika sittpinnar och redesmaterial för golvhöns - en information som lett till förbättrade konstruktioner för sådan inhysning. Fyra studier Totalt på Funbo-Lövsta har fyra studier med fyra olika djurmaterial genomförts (Dekalb, ISA Brun, LSL och Shaver 288). Ett flertal efter hand förbättrade och utvecklade varianter av systemet har studerats. Hittills har grupper om 5-16 djur använts. Studierna har omfattat såväl produktion och äggkvalitet som hälsa och beteende hos djuren. Produktionstiden har varit 16-80 veckors ålder och djurantalet totalt mellan 500 och 1200 djur per försök. Dessutom har vanliga konventionella 4-höns burar (Trional) utan sittpinne och med ett totalt antal djur per omgång av 600 st hysts i samma stall som kontroll. Tre-våningsmodeller med konventionell matt-utgödsling och oftast automatisk foderkedja har tillämpats i alla burarna. Vad gäller för nyinvestering? Som tidigare beskrivits i Fjäderfä nr 6 1997 har i Jordbruksverkets regi påbörjats en bedömning av existerande buranläggningar i landet för att ge djurägaren besked om huruvida dispens för 1-3 omgångar kommer att kunna ges eller om produktionen i den existerande anläggningen måste upphöra senast 1/4 1999. Det är också sagt att eventuella möjligheter för fortsatt dispens kommer att vara generellt restriktiva och bl.a. förutsätta att inget annat godtagbart alternativt system finns tillgängligt. Att investera i nya helt moderna burar är ännu tillåtet men även dessa burar kommer då att utsättas för individuell bedömning. Dispensförfarandet riskerar därför att utsätta särskilt nya burar för en mycket kort och orealistisk avskrivningstid, om de inte uppfyller funktionskraven. Inredda burar: ny teknik Om investering väljs i form av inredda burar kommer djurägaren att deltaga i Ny-teknik provning i regi av SJV, enligt den metod som tidigare har tillämptas för t ex de s k högbeläggningssystemen. Tills vidare får systemet därför sättas in i 10 st besättningar eller högst 100.000 hönsplatser. För det merarbete som djurägaren bidrager med inom Ny-teknik provningen utgår ersättning från SJV. En provningsansvarig forskare utses. Han rapporterar med stöd av besök och inspektion av djuren i fält samt av producenten insamlade produktionsdata till SJV om utfallet. De djurägare som en gång investerat i inredda burar får även fortsättningsvis använda sin inredning, då dessa burar erbjuder djuren en förbättrad och utökad beteenderepertoar såsom politikerna nu krävt och som också finns angivet i den nya Djurskyddsförordningen. Detta innebär således att dessa djurägare, i motsats till de som eventuellt investerar i konventionella nya burar, har en ur avskrivningssynpunkt förmånligare (säkrare) sits. Illustration av inredd bur Ekonomiska överväganden Att produktionskostnaden per kilo ägg i inredda burar blir högre än i konventionella är ofrånkomligt. Det måste samtidigt konstateras att alla i framtiden förekommande system med nödvändighet kommer att bli dyrare både att köpa och att producera i, än konventionella burar så som de senare för dagen används både i Sverige och ännu mer på kontinenten. Vad gäller tillåten beläggningsgrad liksom delvis även burutformning finns tecken på ett närmande till den svenska linjen inom resten av EU. Vilken beläggning i ett existerande burstall kan man då räkna med för inredda burar? Beroende på stallförhållanden, såsom exempelvis befintliga burtyper, förekomst av stolpar, gångbredder, etc., kan man som tumregel säga att man får plats med ungefär lika mycket djur som man tidigare hade, dvs. sedan en höna togs ut ur burarna i oktober 1989. Då man idag med nya konventionella burar (sittpinne + klonötare) inte får överskrida det antalet djur i stallet, kan de inredda burarna ur denna synpunkt vara intressanta. Att här exakt ange produktionskostnaden per kilo ägg för de inredda burarna i jämförelse med i dag existerande produktion eller i helt nya burar, är svårt. En sådan kalkyl måste bli individuell och beroende bl a på hur den inredda buren detaljkonstrueras, exempelvis med eller utan redesstängning, vald gruppstorlek, etc. De inredda burarna är dyrare i inköp och påverkar därför kostnaden per hönsplats. I sammanhanget måste dock påpekas att, även om investeringskostnadens del av produktionskostnaden per kilo ägg varierar från en gård till en annan, utgör den trots allt en liten del sett i relation till kostnaden för foder och arbete. För den intresserade är det därför viktigt att göra kalkyler och härvid kontakta både tillverkaren samt att informera sig om det officiella försöksmaterial som nu föreligger (se nedan). Försöksresultat visar att den högre produktionskostnaden per kilo ägg i inredda burar borde kunna betecknas som måttlig jämfört med konventionella burar. Detta dock bortsett från arbetet att fylla strö i sandbaden, vilket kan variera mycket beroende dels på teknisk lösning, dels på åtgång av material. Kostnaden för materialet är i sig normalt av marginell betydelse. I sammanhanget bör också påpekas att svängningar inom äggpriset beroende på balansen mellan produktion och efterfrågan i Sverige under den senaste 5-års perioden varit dramatiska och vid överproduktion ekonomiskt starkt belastande. Dessa svängningars storlek bedöms vida överstiga produktionskostnadsskillnader orsakade av eventuell övergång från äggproduktion i konventionella burar till inredda burar. Vilka resultat kan förväntas? Hittillsvarande resultat i försöken har varit påfallande konstanta mellan omgångar. Djurens produktion har varit i paritet med den i de konventionella burarna och dödligheten motsvarande låg. Som jämförelse kan istället sägas att skillnader mellan olika hybrider varit större än mellan inhysningsformer. Vad gäller foderkonsumtionen har denna ibland varit något högre, vilket skulle kunna förklaras av att handutfodring då tillämpats. Äggkvaliteten har då redesstängning använts, varit bättre då det gäller smutsägg men sämre då det gäller knäckägg i jämförelse med vanliga burar utan sittpinne. I det senare fallet finns exempel på att utformningen av redet liksom systemet i sin helhet ännu kan förbättras i detaljer. Vad avser djurens utnyttjandegrad av reden och sittpinnar har denna varit mycket hög men också varierat mellan hybrider. Normalt har redena utnyttjats till 80-95% av djuren och sittpinnarna till 90-95% nattetid och ungefär 30-40% dagtid. Sandbadets utnyttjande är betydligt mer varierat och är fortfarande föremål för pågående studier. Som strömaterial i sandbaden har hittills använts mycket fin sand. Men även andra material såsom sågspån, kutterspån eller mycket finhackad halm är tänkbara material, vilka också kan minska risken för eventuell nötning på gödselskruvar. Anledningen till kravet på strö är uppfattningen att djuren har ett "naturligt" behov av tillgång till sådant. Vad finns att välja på? Förutom olika gruppstorlek, där hittills det mesta talar för att man för vissa djurmaterial inte bör gå över 12 djur per grupp, finns fortfarande diskussioner huruvida exempelvis tidsstyrd redesstängning liknande den på reden hos golvhöns är nödvändig. Redesunderlaget kan också variera men är normalt av Astro-turf (plastgräsmatta). I det samarbetsprojekt som hittills förekommit har vi studerat och försökt vidareutveckla en utformning av inredd bur som tillverkas av Bröderna Victorsson AB. Som en följd av ökat intresse från tillverkare under året kommer i höst ytterligare ett företag (Big Dutchman) att i ett projekt vid Funbo-Lövsta installera en helt ny modell av inredd bur för studier i Fågelavdelningens försöksstall. Denna kommer att utformas med olika delalternativ för att vinna ytterligare kunskap. Intressant är härvid att den är försedd med automatisk påfyllnad av strömaterial. För dagen är det endast Bröderna Victorsson AB som av SJV meddelats tillåtelse att försälja och prova i marknaden sina inredda burar, då modellen anses ha genomgått den första provningen i försöksstall med godtagbara resultat. Huruvida den slutligen kommer att godkännas även i fält, kommer att avgöras efter att Ny-teknikprovning skett. Information om denna provning kan fås av SJV, 036/155179. Se även kommentar angående teknikprovningen sidan 23. När det gäller golvhönsinredning finns idag traditionell golvhållning (ex. Fienhage, Jansen, Vencomatic, etc.) eller eventuellt någon form av våningssystem, s.k. aviär (ex. Marielund, Oli-free, Vencomatic, etc) att välja på. De senares definitiva Ny-teknik provningsutlåtande från SJV avses föreligga under vintern/förvåren medan det för traditionell golvhållning inte krävs godkännande av systemet i sig. Aspekter på äggkvalitet Att skaffa nya konventionella burar av modern design med ett totalt djurantal i stallet som ej överstiger det som fanns efter reduceringen av beläggningen 1989, kräver att sittpinne och klonötare finns i buren. Enbart en sittpinne i burarna kan erfarenhetsmässigt påverka äggkvaliteten negativt beroende på den aktuella burens utformning vad gäller golv och övergången bakvägg/golv. Detta beror bl a på att en viss andel av äggen rullar ut över ett mer smutsigt burgolv än i en vanlig bur då inget rede finns tillgängligt som alternativ plats för djuren att lägga ägget i, vilket är fallet i en inredd bur. Kombinationen sittpinne att vila på och värprede att placera ägget i, är därför viktig ur äggkvalitetssynpunkt. Marknaden för olika ägg Hänsyn måste också tas till att det för dagen är svårt att tro att någon merbetalning för ägg i inredda burar kan erhållas, även om djuren de facto erbjudes och bevisligen mycket flitigt använder en sådan facilitet som värprede. Det är därför sannolikt upp till den individuelle producenten att marknadsföra sin speciella produkt om extrapremie skall kunna tas ut. Samtidigt är den fortsatta möjligheten för expansion av golvhållningsproduktion idag beroende av efterfrågan inte bara i dagsläget utan sett på längre sikt. Erfarenheter från andra länder inom EU med avsevärd högre produktion av golvhönsägg och utan burförbud såsom Danmark, Nederländerna och Storbritannien är härvid av intresse. Vad gäller EU:s kategorisering av ägg från olika inhysningssystem, särskilt olika golvinhysningar, finns anledning att hålla sig informerad i den närmaste framtiden, då förslag föreligger om vissa regelförändringar. Upp till 30 procent? I de ovan nämnda länderna visar det sig att med hjälp av olika kraftiga kampanjer i massmedia från olika organisationer för golvhönsägg och mot konventionellt producerade burägg ibland kombinerat med subventioner av de förra eller utskrotningspremier för existerande konventionella burar, enskilda grossisters agerande, etc. en total konsumtionsandel av samtliga i landet producerade ägg från golvhållna djur finner ett tak under eller i nivå av c:a 30%. I Sverige växer nu denna produktionsform från en mycket blygsam nivå som den också tidigare gjort i de nu nämnda länderna. Det återstår därför att se om vi konsumenter här i landet kommer att tillskapa ett annat genomsnittligt konsumtionsmönster förenat med ökad betalningsvilja hos konsumenten för ägg från golvhöns i någon form. Tills vidare får konstateras att det är mycket sannolikt att vi inom överskådlig framtid kommer att ha en inte obegränsad marknad för golväggsproducenter samtidigt som ägg från någon form av burhållning i små grupper kommer att utgöra en avsevärd och minst lika stor del. Den fortsatta utvecklingen För alla nya inhysningsformer krävs att det hela tiden sker en teknisk utveckling som bygger på studier inom forskningen och erfarenheter från fältet. På grund av att det tidigare ej varit möjligt att installera inredda burar saknas fälterfarenheter i större skala. För dagen fortsätter forskning mest kring optimal gruppstorlek, möjlighet till uppdelning av något större grupper till små med mellanväggsgenomgångar, redesutformning samt hanteringen av strö. Hittills uppnådda resultat har kunnat visa att de ur produktionssynpunkt viktigaste faktorerna inklusive dödlighet kan upprätthållas på en god nivå. Ur beteendesynpunkt för djuren har vidare redesfunktionen liksom sittpinnens placering och utnyttjande visat på mycket tydliga förbättringar för djuren vad gäller ökad beteendereportoar och skelettstyrka. Samtidigt har hittills de avgörande riskmomenten med golvhållning i stora grupper såsom parasiter och spridning av kannibalism uteblivit samt givetvis ergonomiskt arbetsamma arbetsställningar vid insamling av fellagda ägg utanför redet. Tauson, R. 1997. Inredda burar - ett inhysningsalternativ? Fjäderfä 1997 (8), 21-23.