”GREAT”

 sa kommissionen efter besök i svenska fjäderfästallar

Under våren 1998 presenterade EU-kommissionen ett förslag till nya regler för hönshållning vid äggproduktion. Detta förslag har sedan dess diskuterats i en rådsarbetsgrupp i Bryssel vid ett flertal tillfällen. Sverige har vid dessa möten redovisat vilka regler som gäller i Sverige och vilka erfarenheter vi har av olika alternativa system. Med anledning därav inbjöd Jordbruksdepartementet under hösten -98 kommissionen och enskilda nationella experter att komma hit för att på plats studera förhållandena. Besöket ägde rum den 9–10 februari 1999.

Som bekant är traditionella burar förbjudna i Sverige från 1 januari 1999 såvida man inte har dispens. Tidsbegränsade dispenser har medgivits efter inspektion av särskilt utbildade inspektörer.

För alternativa system gäller den ändring i djurskyddsförordningen som trädde i kraft den 15 maj 1997. Här föreskrivs att höns för äggproduktion inte får inhysas i andra burar än sådana som uppfyller hönsens behov av rede, sittpinne och sandbad. Inhysningen skall ske på ett sådant sätt att dödlighet och beteendestörningar hos hönsen hålls på en låg nivå. Dessa krav gäller även för andra inhysningsformer, dvs frigående höns i låg– och högbeläggningssystem.

Efter Sveriges presentation i EU:s arbetsgrupp av vad vi hittills erfarit av alternativa system, inte minst s.k. inredda burar, med sittpinne, rede och sandbad, både vad gäller produktion, djurhälsa, djurskydd etc har flera länders representanter velat komma för att på plats studera förhållandena.

Stort intresse

Det blev ett stort gensvar på inbjudan och inte mindre än 25 experter från 11 medlemsstater och från kommissionen kom för att under ett par dagar informeras om våra erfarenheter av både inredda burar och andra hönshållningssystem. Från Sverige medverkade bl a Linda Keeling och Ragnar Tauson från Lantbruksuniversitetet utöver deltagare från Jordbruksdepartementet och Jordbruksverket.

Pelle och Lisa

Besöket startade i Jämtland med inledande ministermiddag och information om resans uppläggning m.m. Andra dagen ägnades åt företaget Pelle och Lisa, som ligger i Nälden. Man producerar här ägg från 25 000 egna höns som hålls i flera olika system. Man packar också ägg från många andra norrländska producenter. Företaget startade i liten skala redan för 25 år sedan

Dagen började med en härlig busstur från Östersund till Nälden just som solen hade kommit över horisonten. Det var ca 15 grader kallt och gnistrande snö. Jag tror även detta var en stor upplevelse för många av deltagarna, som inte är så vana vid dessa klimatförhållanden. Under bussfärden berättade länsveterinären Anders Norling om länet och dess jordbruk. Enligt det informationsmaterial han också distribuerade, är jordbruket i Jämtlands län viktigare för jämtar och härjedalingar än vad jordbruket är i Skåne. Jordbruket i söder kallas för Sveriges skafferi medan det i Jämtland är ett levebröd. Var tjugonde länsbo som arbetar, arbetar i jordbruket!

Hos Pelle och Lisa installerades den första resp. sjätte anläggningen med inredda burar inom den s.k. fältfasen av Jordbruksverkets ny teknik-provning. Man har här drygt 8000 resp. 4000 hönor i två olika stallar. Djuren var vid besöket 53 resp. 34 veckor. Ägaren, Pelle Sallin, lämnade en mycket omfattande information om sitt företag och om de erfarenheter och resultat man uppnått i det nya systemet med inredda burar. En viktig parameter att mäta vid prövningen är dödligheten. Den har hittills varit 5,9 resp 0,5 % och får väl anses vara acceptabel. Andra saker som studeras är fjäderplockning, kannibalism, fotkondition, hälsotillstånd m.m. Studiebesöket gav anledning till många frågor och långa diskussioner. Detta fortsatte sedan länge i bussen tillbaka till flygplatsen på Frösön för vidare befordan till Arlanda.

Funbo/Lövsta

Den andra dagen besöktes fjäderfäforskningsstationen på Funbo/Lövsta,vilken tillhör Lantbruksuniversitets institution för husdjurens utfodring och vård. Efter välkomstord av chefen Klas Elwinger fick vi inledningsvis en mycket instruktiv information av Linda Keeling och Ragnar Tauson om den forskning som nu bedrivs kring fjäderfähållning både från etologisk och praktisk djurhållnings- synpunkt och de slutsatser och överväganden som kan och bör göras med anledning härav. Ett instruktivt material distribuerades också till deltagarna. Långa diskussioner fördes sedan i stallarna både vad gäller det s.k. Marielundssystemet och de olika typerna av inredda burar.

Lovord

Utan att vara expert inom området eller ha sett särskilt mycket av motsvarande anläggningar i andra länder, måste jag säga att man imponerades av vad vi kunde visa upp både vad gäller forskning och praktisk erfarenhet. Det gick inte att ta miste på att gästerna i stort också delade denna uppfattning. Många lovord fälldes även av deltagarna. Bl.a. berättade en fransk forskare att den institution han representerade svarade för rådgivningen till jordbruksministeriet vad gäller djurskyddsfrågor för alla livsmedelsproducerande djur och att man totalt var endast sju forskare anställda där. Han menade att Sverige därför låg långt framme i sitt arbete och att man hade goda resurser till sitt förfogande. En av kommissionens representanter hade egentligen endast tre ord att säga om besöket – great, great, great.…

Det har varit trevligt för Jordbruksverket att på departementets begäran ha fått genomföra detta studiebesök. Säkerligen har det givit många ”benefits” också på det personliga planet och det blir sannolikt också lättare att diskutera när man möts nästa gång i Bryssel, vilket sker redan den 19 februari 1999.

Vad händer nu?

Tyskland, som nu är EU:s ordförandeland, har som målsättning att före sommaren få nya regler fastställda inom Kommissionen vad gäller regler för hönshållningen (läs mer vad utfallet blev). Det är en hög målsättning. Besöket i Sverige kan förhoppningsvis leda till snabbare framsteg och troligen kommer våra nationella erfarenheter att i någon mån också kunna bidra till att målsättningen kan realiseras. Vi har i alla händelser inget att skämmas över – snarare skall vi vara stolta över det utvecklingsarbete som sker i vårt land på detta område.

Bengt Nordblom (Jordbruksverket)