Friskare golvhöns med havre i fodret

Diet x hybrid interactions in large groups of laying hens. Wahlström, A. 1999.  Dep. of Animal Nutrition and Management, SLU. Agraria 184. ISSN 1401-6249.

Annsofie Wahlström
Institutionen för husdjurens utfodring och vård (HUV), SLU.

Många äggproducenter har övergått från system med burhållna höns till hönshus där hönorna går på golv i stora grupper. Detta leder ibland till problem, bl.a. med att hönorna plockar fjädrar av varandra. Nu visar Annsofie Wahlström i en doktorsavhandling från SLU att problemen kan minskas med nya foderrecept. Mer havre och mindre vete i fodret gav friskare höns och högre äggproduktion.

Modern äggproduktion sker mestadels i burar. Detta har ifrågasatts därför att hönsen har begränsade möjligheter att utföra vissa naturliga beteenden. I de nyutvecklade systemen kan hönsen däremot sitta på pinnar, lägga ägg i reden och bada i sand. Ett alternativ är att låta dem gå på golv i stora grupper. I stora hönsflockar kan man dock få problem med fjäderplockning, och ibland t.o.m. kannibalism. Även andra hälsoproblem, som fotbölder och bröstbensdeformationer, tycks vara vanligare i golvsystem än i burar.

Syftet med Annsofie Wahlströms avhandling var att studera hur fodret påverkar olika värphönskorsningar som hålls i stora grupper. Dels varierades fodrets innehåll, främst förhållandet mellan vete och havre, dels fodrets struktur, dvs. mjöl eller pelletskross (2–3 mm stora bitar).

Det fanns ett tydligt samband mellan de olika hönskorsningarnas befjädring och fodret, framför allt fodrets sammansättning. Havre hade en tydligt gynnsam inverkan på befjädringen hos vissa korsningar, medan vete hade motsatt effekt. Hönor som fick en stor andel havre och en liten andel vete i fodret hade också färre fotbölder än de som fick foder med omvända proportioner. Vidare hade hönor som utfodrades med mjölfoder färre fotbölder än de som fått pelletskross.

När andelen havre ökades minskade fodrets energiinnehåll, men trots detta steg äggproduktion. Detta berodde till stor del på att äggen blev tyngre då fodret innehöll mycket havre. Havre tycks alltså ha egenskaper som kompenserar det lägre energiinnehållet, och kan undervärderas som värphönsfoder om man inte beaktar detta. Skillnaden i produktion mellan höns som utfodrades med mjölfoder respektive pelletskross var liten. Dock var t.ex. äggvikten högre hos höns som utfodrats med pelletskross.

Det har misstänkts att pelleteringsprocessen bidrar till problem med smutsiga ägg, men inget i försöken talar för att värmebehandlingen gör hönsens gödsel blötare. Däremot gav en ökad andel havre en torrare gödsel. Detta kan vara extra intressant då man hyser höns på golv, där kontakten med gödseln är stor.

För att lyckas med produktion i stora grupper är det viktigt att anpassa fodrets sammansättning och till viss del även struktur till det djurmaterial som används.