Hönshållnings-logga

En tupp i flocken lugnar hönorna

Fear and aggression in large flocks of laying hens. Effects of sex composition. Odén, K 2003. Dep. of Animal Environment and Health, SLU. Veterinaria 144. ISSN 1401-6257.

kristina.oden@hmh.slu.se
Institutionen för husdjurens miljö och hälsa (HMH), SLU.

Att släppa ut värphönsen ur burarna har inte varit problemfritt. I stora flockar av frigående höns börjar hönorna ofta hacka på andra och plocka varandras fjädrar. En tupp i flocken kan hjälpa till att lugna hönorna, visar Kristina Odén från SLU Skara i sin doktorsavhandling.

Förbudet mot att hålla värphöns i burar kom till för hönsens skull. Det visade sig dock snart att det innebar problem att hålla värphöns också i stora flockar, även för hönsen själva. Dagens moderna hönshybrider är avlade för hög äggproduktion och kan vara både aggressiva och benägna att plocka fjädrar av varandra.

Förmodligen hänger problemen delvis samman med att hönorna hålls i enkönade, mycket stora flockar av jämnåriga djur. Höns bildar naturligt rangordningar och i en stor flock där en höna inte kan känna igen alla andra kan man förvänta sig att aggressionsnivån ökar. Höns föredrar oftast välkända gruppmedlemmar och bemöter okända med aggressioner.

Hönsens vilda släktingar, de röda djungelhönsen, lever i mindre grupper ledda av den ranghögste tuppen. Han befruktar sina hönor och skyddar dem mot rovdjur. Tidigare studier av små grupper på 10–15 tamhöns har visat att tuppen är socialt dominant och dämpar hönornas aggressivitet. Det är också en erfarenhet som många djurägare har.

Ett mål med Kristina Odéns avhandling var att ta reda på om tuppar fungerar lugnande även i stora hönsflockar i kommersiell skala. Hon kunde visa att det är så. Även i stora flockar på ca 500–1500 höns i intensiv produktion blev hönorna mindre aggressiva och rädda om det fanns tuppar med i flocken. En tupp kan dock inte lugna hur många hönor som helst. Enligt avhandlingen verkar det vara lagom med en tupp per 50–150 hönor. Är det fler hönor än så per tupp avtar tupparnas inverkan. Effekten tycks också vara en funktion av tupparnas inbördes dominansordning, då högrankade tuppar rör sig mer bland hönorna.

Kristina Odén tror att man ska kunna lösa de eventuella nackdelar som tupparna för med sig. En av dessa är att befruktade ägg ofta nedgraderas inom EU. Om äggen lagras svalt, mellan +5 oC och + 15 oC är dock risken för en kvalitetsskillnad visavi obefruktade ägg liten. Att tupparna förbrukar extra foder skulle kunna vara ett ekonomiskt problem, men en norsk studie har visat att foderförbrukningen bara ökar marginellt.

Innan könsblandade flockar rekommenderas generellt för värphönsflockar bör man studera effekterna lite mer. Bland annat bör man se vad olika hönshybrider och även beläggningsgraden betyder.

För mer information, kontakta Kristina Odén på telefon 0511-67225 alt 073-641 00 39 eller via e-post kristina.oden@hmh.slu.se


Övrig information se

http://www.hmh.slu.se/projekt.htm

Navigationsbild