|
Bakgrund
I Sverige är gruppstorleken i inredda burar begränsad till 16 hönor
medan betydligt större gruppstorlekar förekommer i andra europeiska
länder. Sverige har liksom Finland och Norge ett förbud mot att
näbbtrimma hönor och ev. utbrott av hackning kan därmed få allvarliga
konsekvenser. Risken för sådan hackning är högre i större djurgrupper.
Det finns dock också fördelar med en större gruppstorlek såsom att
hönorna får en större total rörelseyta och en större bur ger fler
möjligheter att variera utformningen av burens inredning. T.ex. kan
reden, sittpinnar och ströbadningsfaciliteter göras tillgängligare och
attraktivare som kan bidra till att minska stress och konflikter hönor
emellan.
Frågeställningar
I det
aktuella försöket ingår inredda burar för 8, 10, 20 eller 40 hönor. I
studien ingår vidare två olika genotyper, Hyline vit och Hyline brun.
Hälften av burarna med 40 hönor har en skiljevägg som delar upp buren i
två sektioner. Hönorna kan passera mellan sektionerna via två
genomgångshål i skiljeväggen. Tanken är att skiljeväggen skall
underlätta för utsatta hönor att undkomma andra hönor genom att utnyttja
möjligheten att byta sektion i buren. Det är möjligt att den större
totala rörelseyta som följer med en ökad gruppstorlek kan förbättra
hönornas benstyrka. Mätningar av benstyrka ingår således också.
Nedsmutsning av redesmattor är ett problem som i praktiken varierar i
omfattning mellan producenter, djuromgångar och djurmaterial. I två
typer av inredda burar som skiljer sig beträffande redets placering och
gruppstorlek (8 eller 10 hönor) studeras hur olika material på redets
botten påverkar hönornas utnyttjande av redet och förekomst av smuts-
och knäckägg. I de inredda burarna med 8 hönor ingår dessutom 2 olika
lösningar av sittpinnarnas placering.
Kravet
på ströareal löses på olika sätt i de olika burmodellerna. I de större
burarna för 20 eller 40 hönor utgörs ströytan av en astroturfmatta
placerad på burgolvet medan de mindre burarna med 8 eller 10 hönor har
sina ströbad placerade ovanpå redet. Ströbaden förses automatiskt med
sågspån så att de alltid hålls fyllda. Hur och i vilken omfattning dessa
arrangemang används kommer att dokumenteras.
Kontinuerligt registreras förstås också produktion, äggvikt, yttre och
inre äggkvalite, förekomst av fjäderplockning och hackskador, fothälsa.
Blodprov kommer att tas för mätning av nivån av stressrelaterade
indikatorer.
Se bilder på de olika inredningarna
Resultaten finns sammanfattade i den Gemensamma Nordiska
Fjäderfä-tidskriften 2007, sid 88-91. Länk kommer så småningom.
Närmare upplysningar:
Helena.Wall@huv.slu.se
018-671670
2008-01-11 |
