I stort sett alla svenska höns härstammar närmast från utländska avelsföretag och är s.k. vita eller bruna "hybrider" som lägger vita resp. bruna ägg. De vita hönsen är korsningar av rasen Vit Leghorn (läs mer, obs att det även finns bruna leghorn höns) och de bruna av rasen Rhode Island Red (se också bilden ovan). Vita höns dominerar i Sverige till 85-90%. I Storbritannien finns nästan bara bruna höns och i övriga Europa blir de bruna hönsen allt vanligare medan det vita djurmaterialet minskar i omfattning. I USA dominerar dock ännu helt de vita hybriderna.

Hittillsvarande forskning och praktisk erfarenhet visar att det är svårare att lyckas bra med bruna hönor som hålls frigående i stora grupper. Trots en extra noggrann skötsel och tillsyn händer det att fjäderplockning och kannibalism  kan uppstå i gruppen. För att undvika sådana obehag näbbtrimmas vanligen bruna hönkycklingar i förebyggande syfte. Då detta är förbjudet enligt svensk djurskyddslag dominerar här vita hönor.  De vita hönsen är oftast livligare än de bruna och har lättare att anpassa sig i olika slags miljöer. De producerar lika bra, ofta något bättre än de bruna. Vidare är de mindre till storleken och äter därmed också mindre. Vita ägg är lättare att genomlysa, och därmed lättare att kvalitetssortera, än bruna.

I äggkvalitet skiljer egentligen annars bara skalfärgen. Smakfel på ägg är sällsynt, men om det någon gång inträffar är det oftast bruna ägg och beror i så fall på att enstaka bruna hönor kan vara känsliga för smakämnen som finns i vissa fodermedel, t.ex. sinapin i raps. Ägget kan då få en fiskliknande lukt/smak. För att undvika smakfel brukar man därför inte ge foder som innehåller rapsmjöl eller rapsprodukter till bruna hönor. Via genteknik har man dock nu spårat den gen hos bruna höns som orsakar problemet och därigenom har man också fått möjlighet att förändra den. Fr.o.m. 2007 finns i detta avseende felfria bruna genotyper att tillgå (läs mer).

För att kunna ta till vara framtida förändringar av olika djurmaterials lämplighet (bruna eller vita) i olika djurhållningsformer är det viktigt att hålla en flexibilitet och inte låsa fast sig vid att se vare sig den vita eller den bruna skalfärgen som ett varumärke för ägg från någon speciell inhysningsform.

I Danmark kommer största delen av de vita äggen från burhöns. Den bruna skalfärgen ses som en garanti för att äggen kommer från frigående höns. Detta har inte vållat större problem då näbbtrimning tillåts i Danmark för alla höns utom ekologiska. Dödlighet p.g.a. kannibalism är därför vanlig bland ekologiska höns i Danmark. Först under senare år har man börjat acceptera att ha även vita frigående höns. Resultatet framgår av den danska effektivitetskontrollen.

Läs mer om vita och bruna höns! (kräver Acrobat Reader)

2008-01-15