Kolhydrater | ||
|
De flesta kolhydrater får vi från växtriket. Kolhydrater bygger upp växternas cellväggar, bildar upplagsnäring och ingår som viktiga delar i ämnesomsättningen. De viktigaste kolhydraterna finns i sockerarter, stärkelse och kostfibrer. De flesta kolhydrater omsätts i kroppen till glukos, som bl.a. behövs för att cellerna ska få energi. I levern bildas glykogen som fungerar som reservnäring. Vid energibrist kan kroppen bilda glukos även från aminosyror (proteiners byggstenar), glycerol (byggsten från fett) och mjölksyra (restprodukt som bildas vid anaerob förbränning i musklerna). Kolhydrater bryts ned olika snabbt beroende på kemisk uppbyggnad, innehåll av kostfibrer, finfördelning och förädling. "Snabba" kolhydrater fås från bl.a. sockerrika drycker, godis och marmelad. Pasta, ris och baljväxter är exempel på livsmedel med "långsamma" kolhydrater. Glykemiskt index (GI) är en metod för att försöka jämföra hur "snabba" kolhydrater i olika livsmedel är. Läs mer om GI!
Kostfibrer
Fiberrika livsmedel tillverkade av råg, vete, frukt, grönsaker, potatis och rotfrukter gör dig mer mätt än fiberfattiga. Du måste tugga mer, salivavsöndringen ökar och vatten binds i magsäcken. Fiberrrik kost är även bra för tänderna. Stora mängder fibrer kan leda till mag-tarmbesvär, t.ex. gaser, uppkördhet och diarré, särskilt hos små barn. Källa: Matverket - fakta om maten och hälsan, SLV. |
Mat och hälsa
Näringsämnen
| |
|
info@livsmedelssverige.org
| ||