Övrigt

   1. Bergamottolja
   2. Grundämnen i människokroppen
   3. Hur mycket äter & dricker vi på 1 år?
   4. Internationella Enheter (IE)
   5. Kan vegetabiliska margariner innehålla mjölk?
   6. Koffein
   7. Kola-bönor
   8. Salt eller ej i kokvattnet
   9. Vad består honung av
  10. Vegetabilisk föda till höns
  11. Ätliga ogräs
  12. Stenfrukter
  13. Mandel
  14. Genmanipulerad mat
  15. KRAV-märkningen

1. Tesorten Earl Grey är smaksatt med bergamott. Frågan är vad är bergamott för något?

Svar:
Bergamottolja är en eterisk olja som framställs ur citrusfrukterna från bergamotträdet.

2. Jag skulle gärna vilja ha reda på vilka grundämnen, utöver de mineraler ni har med på Er sida, som ingår i människokroppen vilka uppgifter de har och hur man får de i sig.

Dessa grundämnen är de jag undrar över:
Väte, kol, kväve, syre, kisel, nickel, arsenik och tenn.

Svar:
Det är i stort sett omöjligt att ge ett definitivt svar på din fråga, men några generella saker kan nämnas:

Kol och väte är de huvudsakliga byggstenarna i alla s.k. organiska föreningar och en människa och annat levande består till största delen av (om man bortser från vatten) av organiska föreningar. Kol och väte som används som byggstenar får man i sig nästan oavsett vad man äter.

Syre får Du t.ex. i dig när Du andas. Syret transporteras av hemoglobinet i de röda blodkropparna till alla kroppens celler. Syrets uppgift är att delta i cellernas förbränning av organiskt material. Restprodukter vid förbränningen är bl.a koldioxid och vatten.

Kväve ingår som byggsten i t.ex. proteiner och nukleinsyror.

Kisel, nickel, arsenik och tenn får Du troligen i Dig via vegetabilisk föda.

3. Hur mycket äter & dricker en människa på 1 år?

Svar:
De frågor som Du ställer behandlas på vår hemsida. Föra att svara lite mera exakt så sätter vi i oss ca 600 kilo mat per person och år, nästan 200 kilo av detta är mjölk.

En människa behöver mellan 2 och 2,5 liter vatten per dag. Utöver det som finns i mjölken behöver vi därför ytterligare tillskott i form av vatten eller annan måltidsdryck.

4. Man läser ofta om Internationella Enheter (IE), speciellt i samband med olika vitaminer och mineraler. Men hur räknar man om IE till gram, eller snarare till milligram och mikrogram?

Svar:
IE, som man använde förr, grundade sig på vilken effekt vitaminet hade på en mikroorganism eller ett djur. Eftersom det var olika effekter man mätte för olika vitaminer, är det svårt att översätta till mikrogram.

Numera, när man har bättre analysmetoder, använder man viktenheter och bör göra så enligt internationella rekommendationer.

Man kan väl få en ungefärlig uppfattning av relationen mellan IE och mikrogram om man jämför rekommenderat dagligt intag för ett visst vitamin enligt gamla och nya systemet.

5. I vissa innehållsförteckningar står det vegetabiliskt margarin, mjölkfritt.
Betyder det att övriga vegetabiliska margariner kan innehålla mjölk?

Svar:
Nej, det innebär det inte. Ett margarin får inte betecknas som vegetabiliskt om animaliska ingredienser ingår.

Källa: Livsmedelsverkets allergibroschyr nr 1.

6. Jag undrar hur mycket koffein en kopp kaffe innehåller.

Svar:
En stor kopp kaffe innehåller 50-80 mg koffein.

7. Det finns en form av bönor som kallas för kola-bönan. Jag skulle vilja ha lite information om denna typ av böna som gett upphov till många människors favoritgodis.

Svar:
Kolaträd: (Cola acuminata; fam. kakaoväxter)
Kolaträdet är ett 20 m högt städsegrönt träd. Frukten är en 10-15 cm lång kapsel med 4-5 cm långa frön, kallade kolanötter. Trädet odlas i västra Afrika, Brasilien, Västindien och Java. Det innehåller koffein och teobromin och tuggas för sin törst- och hungerdämpande verkan men också för sin förmodade potenshöjande effekt.

Läsken Coca-Cola innehåller ett extrakt av kolanöt vilket ger läsken sitt koffeininnehåll. Namnet kola på godiset kola, kommer av att man förr ofta tillsatte kolaextrakt till kolor.

Källa: National Encyclopedien

8. Vi är några jobbarkompisar som diskuterat om man bör använda salt eller ej i vattnet när man kokar potatis, grönsaker, ris och pasta.

Bortsett från smakskillnaden, är det så att det försvinner mer vitaminer och näringsämnen ur råvarorna med kokvattnet om man kokar utan salt?

Svar:
Det blir snarare mer urlakning av vitaminer med salt i vattnet. Saltet i vattnet suger till sig vatten från grönsaken med resutat att vattenlösliga vitaminer kan hamna i kokvattnet. Skillnaden mellan att koka med eller utan salt är dock troligen försumbar eftersom man brukar ha så lite salt i kokvattnet. Man får mer urlakning om man kokar skalad potatis. Saltet påverkar smaken, det är nog det viktigaste.

9. Vad består egentligen honung av och varför är inte odlarna skyldiga att skriva ut hur stor andel socker och vilken sorts socker som använts på burken?

Svar:
Honung är en naturprodukt och består av vad bina samlat in. Det finns alltså ingen tillsats av socker.

Olika sockerarter ingår beroende på vilka blommor bina besöker. Därför varierar också konsistensen. Flytande honung innehåller t.ex. mer fruktsocker.

10. Vegetabilisk föda till höns

På förpackningen till s.k. sprättägg kan man läsa att hönsen endast fått vegetabilisk föda.
Mår hönsen bra av sådan ensidig kost?
Är inte hönsen matspjälkningsapparat och fysiologi anpassad till en blandad kost (alltså borde kosten även innehålla animaliska delar).

Svar:
Jo i princip, men det går (liksom för människan) att få ihop en fungerande kost för hönan även med vegetabiliska ingredienser.

Se vidare: www.livsmedelssverige.org/hona/5.htm

11. Jag och några kompisar dryftade ämnet ogräs, detta på grund av en uppgift om att kvickroten tillsammans med flera andra former av vanligt ogräs har används som "nödföda" i kristider.

Vilka av de vanliga ogrässorterna är ätliga?

Svar:
Ogräs är växter som växer på platser där man inte vill ha dem. Många ogräs är användbara som mat eller medicin.
Cikoria; Späda blad i sallader och som pålägg. Pålroten kan användas som grönsak. Den innehåller inulin som är en fruktospolymer. Den torkade rivna och rostade pålroten kan användas som kaffesurrogat.
Maskros; Unga blad i sallader. Mycket unga knoppar kan läggas in som kapris. Unga skott kan användas som brysselkål.
Maskros innehåller inulin, A-vitamin och C-vitamin (i bladen).
Pepparrot; Innehåller C-vitamin.
Luktviol; Färska blommor kan strös i sallader.
Äkta Johannesört; Brännvinskrydda.
Kummin; De mogna fröna används som krydda i bröd ost brännvin och mat.
Kirskål; Unga blad och skott i sallader och soppor och som grönsak.
Brännässla; Unga skott före blomningen som är rika på C-vitamin och järn används i sallader förvälld som grönsak eller till soppa.
Ängssyra; Innehåller oxalsyra och C-vitamin. Skottspetsar unga blad och knoppar används i sallader soppor och vegetariska rätter.
Citronmeliss; Används i sallader soppor som pålägg eller som dekoration på efterrätter.

Källa: Nyttiga växter Lannert Gorringe Davies. Bonnier fakta bokförlag AB Stockholm 1983.

12. Vad är egentligen en stenfrukt?

Svar:
Så här säger nationalencyklopedien om stenfrukt:

"En stenfrukt kännetecknas av att fruktväggens innersta skikt, endokarpet, och en del av det mellersta skiktet, mesokarpet, är stenhårt och bildar det som i dagligt tal ofta kallas kärna eller sten. Många stenfrukter har endast en "sten", andra kan ha flera. Inuti denna hårda bildning finns vanligen ett enda frö med svagt utvecklat fröskal. Resten av det mellersta fruktväggsskiktet är saftigt, och det yttre skiktet, exokarpet, är ofta utformat som ett tunt skinn. Bland stenfrukterna finns många välkända ätfrukter, såsom körsbär, plommon, persika, aprikos, slånbär, mandel, valnöt, oliv och mango. Andra arter med stenfrukt är t.ex. olvon, hagtorn, brakved, vägtorn, oxbär, kråkris och murgröna; flera av de uppräknades frukter innehåller mer än en sten. Hos hallon, hjortron, åkerbär och björnbär sitter många stenfrukter tillsammans i ett s.k. fruktförband (jfr nedan). Kokosnöten är en förändrad stenfrukt; det köttiga skiktet är där ersatt med ett fiberskikt."

13. Är mandeln är en nöt, vad är det annars?

Svar:
Nej, mandel är i botanisk mening en s.k. stenfrukt i likhet med t. ex. plommon medan en nöt är en torr frukt med hårt skal.

14. Jag skulle vilja veta argument för-, samt emot genmanipulerade livsmedel. Gärna era egna åsikter, samt vad ni har för inställning till ämnet.

Svar:
Som ansvariga för LivsmedelsSverige har vi ingen gemensam officiell ståndpunkt i detta ämne utan vi förmedlar information och håller våra diskussionssidor öppna. Möjligen borde vi har lite faktainformation även i detta ämne.

Min egen ståndpunkt är att livsmedel skall bedömas utifrån vilka egenskaper de har och vilka miljöeffekter det har haft under produktionens gång. Däremot tycker jag inte att man kan vara principiellt för eller emot en viss teknik. Det är alltid resultatet som måste värderas.

Olle Pettersson

PS Du finner en del av det du söker kring detta ämne på sidan:
www-genvagar.slu.se

15. Är "KRAV"-märkning specifik för Sverige eller finns det likartad märkning i övriga Europa?, I så fall i vilka länder och vad heter märkningen?

Svar:
KRAV-märkningen är inte specifik för Sverige; I nästan alla länder inom EU finns liknande organisationer som sysslar med certifiering av ekologisk produktion. I vissa länder som t.ex. Tyskland förekommer ett 30-tal liknande organisationer.
EU har även egna regler för hur ekologisk produktion skall bedrivas. De flesta europeiska kontrollorganisationer och även KRAV uppfyller kriterierna för att bedriva kontrollverksamhet enligt EU's regelverk. På ett fåtal punkter har KRAV dock högre krav än EU om vad som får kallas ekologisk. T.ex. tillåter KRAV inte tillsatsen nitrit i KRAV-godkända korvar, vilket är ok enligt EU´s regelverk.
En bra hemsida med hänvisning till de flesta kontrollorganisationer finner du på denna hemsida: www.organic-europe.net/address_database/advanced.asp

Hans Huiskamp

Navigationsbild - ladda hem!
Senast uppdaterad: 2002-08-14
info@livsmedelssverige.org