Hälsa

  1. Grundämnen i människokroppen
  2. Jodinnehåll i livsmedel
  3. Järnhalt i spenat
  4. Spara spenatsoppa
  5. Svinpest
  6. Borrelia
  7. Kokt äggvita
  8. Köttfärs' hållbarhet
  9. Fetthalt i frukt och godis
  10. Gluten i alkoholhaltiga drycker
  11. Binder äpplen och vindruvor fett i kroppen?
  12. Förvaring av sylt
  13. Tennlegering i tekannor
  14. Myt om fettet i jordnötter
  15. Vaxskikt på äpplens skal
  16. Farliga slånbärskärnor?

1. Jag skulle gärna vilja ha reda på vilka grundämnen, utöver de mineraler ni har med på Er sida, som ingår i människokroppen. Vilka uppgifter de har och hur man får de i sig.

Dessa grundämnen är de jag undrar över:
Väte, kol, kväve, syre, kisel, nickel, arsenik och tenn.

Svar:
Det är i stort sett omöjligt att ge ett definitivt svar på din fråga, men några generella saker kan nämnas:

Kol och väte är de huvudsakliga byggstenarna i alla s.k. organiska föreningar och en människa och annat levande består till största delen av (om man bortser från vatten) av organiska föreningar. Kol och väte som används som byggstenar får man i sig nästan oavsett vad man äter.

Syre får Du t.ex. i dig när Du andas. Syret transporteras av hemoglobinet i de röda blodkropparna till alla kroppens celler. Syrets uppgift är att delta i cellernas förbränning av organiskt material. Restprodukter vid förbränningen är bl.a koldioxid och vatten.

Kväve ingår som byggsten i t.ex. proteiner och nukleinsyror.

Kisel, nickel, arsenik och tenn får Du troligen i Dig via vegetabilisk föda.

2. Jag söker information om jodinnehåll i livsmedel såsom räkor och kronärtskocka och undrar om ni vet det?

Svar:
Jod finns det mycket av i skaldjur och lite i grönsaker och kött. Ägg och mjölk ligger däremellan.

3. Jag har just läst er sida om spenat. I hela mitt liv har jag av olika människor fått höra att spenat innehåller järn. Är spenatens höga järnhalt en myt? Hur mycket järn handlar det om i jämförelse med t.ex. blodkorv?

Svar:
Nej, det är ingen myt. Spenat innehåller mer järn än andra liknande växter, väsentligt mer än sallat. Om Du äter 100 gram spenat får Du i dig 3 milligram järn. Men om Du äter 100 gram blodkorv får du i dig 4-5 gånger så mycket. Detta järn är dessutom lättare för kroppen att ta upp.

4. Jag undrar hur länge man kan spara rester av spenatsoppa i kylen som är gjord på hackad fryst spenat?

Jag har hört att det inte är bra att spara spenat, men kan man spara rester ett dygn och ge barn över fem år?

Svar:
Allmänt sett bör man vara försiktig med att spara spenat i kylen alltför länge p.g.a risken för nitritbildning. Om det bara handlar om ett dygn och barn över 5 år är det säkert inget problem.

5. Varför smittar inte svinpest människor?

Svar:
Svinpest orsakas av ett virus som är specifikt för svin. Det betyder att det bara är svin som blir sjuka om de utsätts för viruset, och inga andra djurslag eller människor. Detta gäller för svinpestvirus - andra virusarter som t.ex. influensa vandrar mellan olika djurslag och även människa.

Johan Beck-Friis, leg veterinär

6. Kan man få borrelia i samband med att man slaktar rådjur eller genom att äta kött från rådjur som burit på fästingar?

Svar:
Borrelia är det vetenskapliga namnet på en bakterie som ger upphov till sjukdomen borrelios, som ses hos bland annat människor, men även hos vissa djurarter. Känsligheten för infektion varierar dock avsevärt mellan olika individer och också stort mellan olika djurarter. En del djurarter, som exempelvis smågnagare är okänsliga för infektionen och de blir inte sjuka trots att bakterierna finns i blodet. Dessa djur är följaktligen reservoar för sjukdomen och orsaken till att smittan finns kvar inom ett område. Rådjur kan också smittas med borreliabakterier, men inte heller rådjur blir sjuka av infektionen. Av flera olika anledningar är rådjur dock inte reservoarer för borrelia-smittan utan precis som människan slutvärd för infektionen. Till skillnad från rådjur blir dock vissa människor sjuka när de infekteras med bakterien.

Borrelia-bakterierna överförs via bett från fästingar. Smittöverföring sker inte då man äter kött från ett djur som har borreliabakterier i blodet utan bara då bakterien kommer direkt in i blodet. Att smittspridning inte sker via maten beror bl.a. på att bakterierna är känsliga för den miljö de lever i och inte klarar sig lång tid i mognande kött som dessutom sedan tillagas. Dessutom tål inte bakterierna den ogästvänliga miljön i vår mag-tarmkanal med den kraftiga magsyran och matsmältningsvätskorna.

Så risken att få borrelia när man slaktar rådjur eller när man äter rådjurskött är definitivt obefintlig.

Torsten Mörner SVA

7. Är det farligt att äta för mycket kokt äggvita?

Svar:
Nej, det är inget speciellt farligt med kokt äggvita. Däremot bör inte protein utgöra en alltför stor del av kosten. Enligt Livsmedelsverkets näringsrekommendationer bör 10-15 procent av matens energi komma från protein. Det finns dock inget som talar för att ett proteinintag av 15-20 procent skulle vara skadligt för friska människor.

8. Hur lång hållbarhet är det på köttfärs förpackad i skyddad atmosfär. Jag köpte själv en förpackning där hållbarheten var 5 dagar. Är det verkligen rimligt?

Svar:
Jodå, det är rimligt att köttfärsen håller en hög kvalitet under fem dagar om den förvaras i en skyddande atmosfär. Det som händer är att syret inuti förpackningen byts ut mot någon annan gas (ofta kväve eller koldioxid). Detta får till följd att möjligheterna för förskämningsbakterier att växa till försämras. Dessutom innebär den sänkta syrehalten att härskningsreaktioner går långsammare. Utomlands har köttfärs förpackats på detta sätt i många år, men det är en relativt ny företeelse i Sverige.

Tim Nielsen SIK

9. Många frukter och bär innehåller mer fett än vad vissa godissorter gör. Kan man alltså äta sådant godis lika gärna som man ska äta frukt?

Svar:
Nej, frukt är i alla fall mycket nyttigare. Man kan inte bara se på fetthalten. Dels är godiset mer energirikt. Det innehåller mer av socker och stärkelse som man ju också kan få för mycket av.
Man får alltså i sig mer av "tomma kalorier" med godis än med frukt. Dessutom innehåller frukt och bär mer av nyttigheter såsom kostfiber och vitaminer.

10. Kan man dricka malt- och humlehaltiga drycker t..ex. öl, jul- påskmust om man är glutenintolerant. Kan han dricka till ex alkoholhaltiga drycker typ ren sprit gjort av vete?

Svar:
Du hittar svaren på dessa frågor om Du går in på Svenska Celliakiförbundets hemsida. www.celiaki.se
Som du ser där är svaret ja, gluteninnehållet i dessa drycker är långt under gränsvärdet för glutenfritt.

11. Jag undrar om det stämmer som ryktet säger att bl.a. äpplen och vindruvor binder fett i kroppen? eller har frukt bara positiva aspekter när man försöker gå ner i vikt?

Svar:
Nej, det gör de inte, men vindruvor kanske inte är det man ska överkonsumera om man vill tappa några kilon då de innehåller mycket kolhydrater.

Maria Nygårds

12. Jag undrar hur länge hemkokt sylt kan förvaras innan man äter upp den? Om det är atamon i den, hur länge kan man spara den? Vad har hänt med sylt som stått i kylskåp i tio år men ändå ser riktig ut? Har det bildats något farligt i den?

Svar:
Grundregeln är att ser det bra ut och smakar bra så är det inget problem med sylt och liknande även om den förvarats länge. Det betyder att ser man någon tillväxt av mögel eller liknande så skall inte äta sylten. (Detta gäller förstås även om man inte förvarat sylten längre tid.)
Även om det ser bra ut sker lite smakförändringar efter hand. Kemiskt kan man tänka sig att det sker en viss oxidation, att vissa ämnen förändras, t ex att färgen blir mera rödbrun än röd och att känsliga vitaminer som vitamin C minskar efter så lång tid. Men då smakar det också lite annorlunda. Har man lyckats utestänga syret så blir förlusterna små.

13. Är det några risker med att dricka te från en tekanna med tennlegering.

Svar:
Förtennade matlagningskärl har använts i århundraden och är i sig inget ovanligt. Tennet löses lättare av sura än andra livsmedel. Att servera te ur en förtennad kanna är inte skadligt, men man kan ju undvika att förvara te i kannan långa tider (dvs timtals).

Lars Jorhem

14. Jag har en fråga om jordnötter, har hört att fettet i jordnötter är det enda fettet som ej går att träna bort, är detta en myt?

Svar:
Ja, det är en myt att det skulle vara speciellt i det här avseendet. Fettet i jordnötter är likvärdigt med andra nötter (utom kokosnötter) med en stor andel omättat fett.

15. Äter väldigt mycket frukt (mest äpplen) och undrar därför hur noga jag bör skölja/skala frukten. En del äpplen t ex har som ett vaxskikt, andra är mer naturella- hur olika besprutas frukten? Har en del sorter ett naturligt vaxigare skal?

Svar:
Det är alltid bra att skölja frukten av traditionella hygieniska skäl. Lite av bekämpningsmedelsrester kan också försvinna den vägen, men det är inte avgörande. Med de gränsvärden som finns har vi goda marginaler till att det är farligt även om vi inte sköljer äpplena.
Visst sprutas det olika mycket i olika länder beroende på vad som är tillåtet och hur stora problemen är med olika skadegörare i olika klimat. Men skillnaden är inte så stor att man kan säga att det ena äpplet är hälsosammare (eller farligare) än det andra.
En del äpplen hållbarhetsbehandlas med ett vaxskikt. När vi tycker att de ser vaxiga ut är det nog oftast detta vi ser, men det finns även en naturlig variation så att en del sorter ser lite vaxigare ut än andra.

16. Jag tänker göra slånbärssaft i en "Saftmaja" och undrar nu om man kan låta kärnorna vara kvar i bäret under själva ångningen? Har läst någonstans att cyanogen glukosid kan frigöras ur kärnan?

Svar:
Själva fröet i slån- och häggbär liksom i körsbär, persikor, aprikoser och plommon innehåller varierande mängder amygdalin, som är det 'gift' som finns i bittermandel. Små mängder ger en karakteristisk bittermandelsmak, medan större mängder kan vara skadligt och rent av livsfarligt.
När det gäller bittermandel bör små barn inte äta mer än någon enstaka; vuxna kan klara 4-5 st utan att må illa. Om man äter krossade eller 'skalade' aprikos-, persiko-, körsbärs-, plommon- eller slånbärskärnor bör man nöja sig med några stycken.
Om de hela kärnorna följer med under safttillverkningen händer inget, om man däremot krossat dem kommer saften att få en pikant bittermandelsmak.
Speciellt när det gäller hägg (där kärnorna är förhållandevis lätta att krossa) bör man därför vara försiktig.

Åke Bruce