Frukt & grönt

   1. Järnhalt i spenat
   2. Kalium i kokvattnet
   3. Miniapelsin i apelsiner
   4. När odlas aubergine
   5. Rekommenderat intag av champinjoner
   6. Salt eller ej i kokvattnet
   7. Spara spenatsoppa
   8. Vitaminer i konserverade grönsaker
   9. Mognad hos päron
 10. Oregano & spansk humle
 11. Valnötter
 12. Benämning på frukt och bär
 13. Fetthalt i frukt och godis
 14. Binder äpplen och vindruvor fett i kroppen?
 15. Vaxskikt på äpplens skal

1. Jag har just läst er sida om spenat. I hela mitt liv har jag av olika människor fått höra att spenat innehåller järn. Är spenatens höga järnhalt en myt? Hur mycket järn handlar det om i jämförelse med t.ex. blodkorv?

Svar:
Nej, det är ingen myt. Spenat innehåller mer järn än andra liknande växter, väsentligt mer än sallat. Om Du äter 100 gram spenat får Du i dig 3 milligram järn. Men om Du äter 100 gram blodkorv får du i dig 4-5 gånger så mycket. Detta järn är dessutom lättare för kroppen att ta upp.

2. Jag undrar om det finns analyser på hur mycket kalium som blir kvar i kokvattnet när man kokat ärter, bönor, potatis och frukt?

Svar:
Svaret är att det beror på. Låt oss se på potatis. Kalium sitter mest i skalet på potatis och skalet skyddar dessutom mot utläckage. För oskalad potatis (och troligen även frukt och bönor) finns merparten av kaliumet kvar i produkten. För skalad potatis blir det en jämnare fördelning mellan potatisen och vattnet. Någon siffra vågar jag inte ge.

Referens: Finglas, P. M. & Faulks, R. M. (1984). Nutritional composition of UK retail potatoes both raw and cooked. J. Sci. Food Agric. 35, 1347-46.

3. Varför har så många apelsiner en liten apelsinklutt längst upp under skalet, ser ut som en pytteliten miniapelsin, vad är det?

Svar:
Det handlar om genetiska variationer mellan olika sorters apelsiner. Det handlar alltså inte om effekter av någon specifik behandling. Du hittar det t.ex. inte hos blodapelsiner. Egentligen är det inte konstigare än att naturen varierar också i det här avseendet.

4. Jag undrar när aubergine odlas här i Sverige och vilken säsong den har?

Svar:
Svar: Aubergine odlas inte kommersiellt i Sverige utan importeras från Mellan- och Sydeuropa. Det går att få aubergine att växa i kallväxthus även här hemma, men resultatet är varierande.

5. Hur stort är det rekommenderade dagliga intaget av champinjoner?

Svar:
Det finns inget rekommenderat intag, däremot ett uttalande från en toxikologkonferens. (Se livsmedelsverkets hemsida (www.slv.se) och sök på champinjoner.)

Sammanfattningsvis säger man:
"Svårt ge råd. Det är uppenbart att det är mycket svårt att ge råd till allmänheten utifrån de gjorda försöken. Det kan dock, utifrån en samlad bedömning av alla data, vara lämpligt att avråda från en alltför hög konsumtion av champinjoner. På samma sätt som med många andra livsmedel bör man undvika extrem konsumtion. Som ett riktmärke för en konsumtion som innebär en mycket liten risk kan man ta medelintaget av champinjoner i Sverige som ligger mellan 2 och 2,5 kg per person och år. Detta motsvarar ett par hekto per månad. Konsumerar man denna mängd varje vecka under lång tid kan det finnas anledning att tänka över sitt intag."

6. Vi är några jobbarkompisar som diskuterat om man bör använda salt eller ej i vattnet när man kokar potatis, grönsaker, ris och pasta.

Bortsett från smakskillnaden, är det så att det försvinner mer vitaminer och näringsämnen ur råvarorna med kokvattnet om man kokar utan salt?

Svar:
Det blir snarare mer urlakning av vitaminer med salt i vattnet. Saltet i vattnet suger till sig vatten från grönsaken med resutat att vattenlösliga vitaminer kan hamna i kokvattnet. Skillnaden mellan att koka med eller utan salt är troligen försumbar eftersom man brukar ha så lite salt i kokvattnet. Saltet påverkar smaken, det är nog det viktigaste. Man får mer urlakning om man kokar skalad potatis. Om man använder salt eller inte med oskalad potatis gör nog inte så stor skillnad.

7. Jag undrar hur länge man kan spara rester av spenatsoppa i kylen som är gjord på hackad fryst spenat?

Jag har hört att det inte är bra att spara spenat, men kan man spara rester ett dygn och ge barn över fem år?

Svar:
Allmänt sett bör man vara försiktig med att spara spenat i kylen alltför länge p.g.a risken för nitritbildning. Om det bara handlar om ett dygn och barn över 5 år är det säkert inget problem.

8. Jag undrar om det finns några vitaminer kvar i konserverade grönsaker? Jag har fått för mig att det är betydligt bättre att äta t.ex. fryst majs än konserverad. Stämmer detta?

Svar:
Det finns vitaminer kvar, men väsentligt mindre vid konservering än vid djupfrysning. Tillagningen är också viktig. Kokning lakar t.ex. ur vattenlösliga vitaminer, mer ju mer kokvatten man har.

9. Hur mognar päron, är det inifrån eller utifrån och in?

Svar:
Mognaden börjar från kärnhuset. Däremot är skillnaden liten i de flesta fall. Päronen är ju nästan lika mjuka (eller hårda) rakt igenom. På meloner kan man däremot ofta se lite skillnad. De är hårdare närmast skalet.

10. Jag undrar om oregano är samma krydda som spansk humle, jag fick det beskedet på apoteket. Det skall användas i en kryddblandning för att göra kryddströmming?

Svar:
Nej, det är inte samma krydda, men väl snarlik, också till smaken. Se vidare
www.urtegartneriet.dk/Maaned99.htm#Oregano

11. Jag har ett eget valnötsträd på tomten. Men vet inte hur jag ska göra med alla valnötter som kommit. Ska det torkas? Förvaras kallt, rostas? Var kan jag hitta info om vad jag gör med alla mina valnötter?

Svar:
Nötterna skördar man när de har blivit åtminstone delvis bruna och lossnar lätt från fruktkorgen.

De skall sedan ligga och torka luftigt (ej för tätt eller lager på lager) i en temperatur av 10-20 grader i omkring en månad

12. Kan någon berätta för mig om det är myt eller sanning att den korrekta benämningen på vissa frukter och bär är en helt annan. Om det är sant, kan någon ge mig ett förslag på var jag kan hitta listor?

Svar:
Jo, mycket av det vi i dagligt tal kallar frukt och bär är inte frukter enligt botanisk terminologi. Frukt är i denna mening det som blir kvar av en blomma efter pollinering när andra delar vissnat och fruktämnet växt till. En äkta frukt har bildats från blommans fruktämne medan falska frukter, s.k. skenfrukter har bildats från andra delar av blombotten. Äpplen, päron och jordgubbar är exempel på sådana skenfrukter.

13. Många frukter och bär innehåller mer fett än vad vissa godissorter gör. Kan man alltså äta sådant godis lika gärna som man ska äta frukt?

Svar:
Nej, frukt är i alla fall mycket nyttigare. Man kan inte bara se på fetthalten. Dels är godiset mer energirikt. Det innehåller mer av socker och stärkelse som man ju också kan få för mycket av.
Man får alltså i sig mer av "tomma kalorier" med godis än med frukt. Dessutom innehåller frukt och bär mer av nyttigheter såsom kostfiber och vitaminer.

14. Jag undrar om det stämmer som ryktet säger att bl.a. äpplen och vindruvor binder fett i kroppen? eller har frukt bara positiva aspekter när man försöker gå ner i vikt?

Svar:
Nej, det gör de inte, men vindruvor kanske inte är det man ska överkonsumera om man vill tappa några kilon då de innehåller mycket kolhydrater.

Maria Nygårds

15. Äter väldigt mycket frukt (mest äpplen) och undrar därför hur noga jag bör skölja/skala frukten. En del äpplen t ex har som ett vaxskikt, andra är mer naturella- hur olika besprutas frukten? Har en del sorter ett naturligt vaxigare skal?

Svar:
Det är alltid bra att skölja frukten av traditionella hygieniska skäl. Lite av bekämpningsmedelsrester kan också försvinna den vägen, men det är inte avgörande. Med de gränsvärden som finns har vi goda marginaler till att det är farligt även om vi inte sköljer äpplena.
Visst sprutas det olika mycket i olika länder beroende på vad som är tillåtet och hur stora problemen är med olika skadegörare i olika klimat. Men skillnaden är inte så stor att man kan säga att det ena äpplet är hälsosammare (eller farligare) än det andra.
En del äpplen hållbarhetsbehandlas med ett vaxskikt. När vi tycker att de ser vaxiga ut är det nog oftast detta vi ser, men det finns även en naturlig variation så att en del sorter ser lite vaxigare ut än andra.