BSE - "Galna ko-sjukan"

  1. Hur bli människor smittade?
  2. Skydd mot BSE
  3. Garanterat fria från BSE?
  4. Utfodring med benmjöl
  5. Smittvägar

1. Jag har läst om BSE på internet, men hittar inte HUR människor blivit smittade. Det står inget om vilka delar av kon de har ätit, vilka maträtter. Kan ni ge mig lite klarhet däri.

Man vet inte heller hur stor infektionsdos (dvs mängd förändrat protein) som behövs för att infektera en människa. Man har inte kunnat se några samband vad gäller t.ex. matvanor (ex stor köttkonsumtion, ovanliga livsmedel etc)hos de människor som drabbats av den nya varianten av Creutzfeldt-Jacobs sjukdom. Man har ej lyckats påvisa smittämnet i vare sig kött eller mjölk från sjuka djur.

Julia Österberg, SVA

2. Kan man skydda sig mot BSE infektionen om köttet är smittat genom att steka eller koka köttet extra länge eller med ett speciellt gradtal? Är det säkrare att tillaga köttfärs än helt kött?

Svar:
Det förändrade protein (prion) som orsakar BSE är extremt motståndskraftigt. För att förstöra smittämnet behövs temperaturer uppemot 800 grader. Inaktivering av smittämnet kan dock ske vid lägre temperatur (133 grader) under vissa specifika betingelser som högt tryck, fukt och lång exponeringstid. Dvs förbränning, autoklavering eller behandling med mycket starka klorföreningar är enda sättet att oskadliggöra BSE-prionerna. Man har dock aldrig kunnat påvisa smittämnet i vare sig mjölk eller kött från sjuka djur.

Julia Österberg, SVA

3. Vad har vi i Sverige för garantier att våra kor är friska från BSE? Och är det rätt att få undantag från de tester som EU vill genomföra på kor, vi kanske tror att vi i Sverige är så bra, så missar vi att vi kan ha smittade kor?
Hur är det med mjölk, kan smittan sprida sig via mjölken, eller är det endast via köttet?

Svar:
EU har bedömt Sverige som ett av de fyra europeiska länder som har lägst risk för BSE-smitta. Detta beror på såväl förebyggande åtgärder som god kontroll och tillsyn. T ex har vi sedan lång tid tillbaka haft förbud mot kadavermjöl i foder, förbud att utfodra kor, får o getter med idisslarprotein, importstopp för levande nötkreatur och köttmjöl från Storbritannien. Importen av nötkreatur från andra länder är mycket liten. Dessutom tar man bort riskorgan på slakteriet så att dessa inte kommer in i foder och livsmedel. Allt detta är grunden för den goda svenska situationen.

Sverige är tillsammans med Finland och Österrike de enda EU-länder där det varken påvisats inhemska eller importerade fall av BSE.

Att testa alla djur vid slakt är ett sätt att skydda konsumenten när problemet redan uppstått. För att bevisa sin frihet från sjukdom skall man däremot leta där det är störst risk att det finns infekterade djur. I vårt fall provtar vi på gruppen självdöda/sjuka djur. Efter avslutad testning med negativt resultat kan vi ansöka om friförklaring.

Hos sjuka djur har man endast lyckats påvisa smittämnet i hjärna, ryggmärg och i ett specifikt tarmavsnitt med lymfatisk vävnad. Varken i kött, blod eller mjölk har man hittat smittämnet.

I ett försök utfodrades kalvar med blod från BSE positiva djur utan att de blev sjuka ens i vuxen ålder.

Julia Österberg, SVA

4. Sedan hur lång tid tillbaka, har man inte utfordrat med benmjöl i Sverige?

Svar:
1986 infördes i Sverige av etiska skäl det s k kadaverförbudet, dvs förbud att använda sjuka el självdöda djur i foder till livsmedelsproducerande djur. 1987 fattade Sveriges bönder, på frivillig väg, ett beslut om förbud mot kött- o fiskmjöl i foder till mjölkkor.

1991 förbjöds i svensk lag all utfodring av idisslare med kött- o benmjöl från idisslare, vilket i praktiken innebar stopp för allt kött- o benmjöl till idisslare (kött av olika djurslagsursprung blandades vid mjöltillverkningen).

I sammanhanget kan nämnas att medellivs- längden för en svensk mjölkko är ca 5 år, köttkor lever något längre.

Julia Österberg, SVA

5. Vet man med bestämdhet att korna smittas med foder som innehåller prioner från döda sjuka djur?
 
Finns det undersökningar som visar att i alla länder som drabbas av BSE-fall också förekommer utfodring med rester där kadaver kommer från smittade områden, eller kan man visa att smittan när den debuterar i ett nytt land, sker genom handel över gränserna med smittade kalvar?
 
Är det uteslutet att smittan tar en helt annan väg - inte genom fodret?

Svar:
Man har identifierat två smittkällor; först och främst prioninfekterat foder samt, med största sannolikhet, kan i sällsynta fall kalvar till smittade kor infekterats i livmodern. I dagsläget kan man dock inte helt utesluta att det kan förekomma andra mer sällsynta smittvägar (än fodersmitta). Jag har dock inte hört talats om något fall av BSE på nötkreatur som bevisligen aldrig kommit i kontakt med någon form av kadaver/köttmjöl (skulle nog bli uppmärksammat!)

Då England har exporterat såväl nötkreatur som kött o kadavermjöl till samtliga länder som har drabbats av BSE stödjer det teorin att smittan ursprungligen kommer från Storbritannien. Vid flertalet tillfällen har nötkreatur som drabbats i övriga Europa varit importerade från Storbritt., så handel med infekterade kalvar/nötkreatur är helt klart ett sätt att sprida sjukdomen. Om dessa sedan har hamnat i den inhemska fodertillverkningen har man fått igång en inhemsk smittspridning.

Tidigare har det på många håll i Europa inte varit någon direkt åtskillnad mellan kadaver- och köttmjöl, dessutom har troligen det som vi idag har identifierat som riskmaterial många gånger gått till mjöltillverkningen. Efter att åtgärder mot ovanstående smittspridning införts har det skett en dramatisk minskning av antalet fall i Storbritannien., som varit värst drabbat. Med tanke på den långa inkubationstiden och på sina håll tidigare kanske dålig efterlevnad av de åtgärder, kadaverförbud etc. som införts inom EU under 90-talet kan vi nog räkna med att enstaka kor i drabbade länder fortfarande befinner sig i inkubationsstadiet.

Julia Österberg, SVA