Djurhälsa och djurvälfärd i ekologiskt lantbruk

Den 3 mars höll CUL, centrum för uthålligt lantbruk, ett seminarium om djurhälsa och djurvälfärd på Ultuna. Lotta Rydhmer från CUL och inst för husdjursgenetik vid SLU presenterade dagens program och föredragshållarna Vonne Lund och Lotta Berg. Därefter följde gruppdiskussioner med de 50-tal forskare, lantbrukare och rådgivare som deltog i seminariet.

Vonne Lund - Agronomie doktor i ämnet etik och djurvälfärd i ekologisk djurhållning. Disputerat vid SLU men nu verksam vid Veterinærinstituttet i Oslo.

Vonne Lund

Djurvälfärd
Vonne Lund var just hemkommen från en stor konferens i Paris om djurvälfärd och konstaterade att djurvälfärd verkligen ligger i tiden. Men vad är djurvälfärd? Vad är definitionen?

Vonne tycker att man kan se djurvälfärd från tre perspektiv:

• Subjektiv upplevelse — att djuret känner att det mår bra. Det kan vara svårt att mäta

• Biologisk funktion — att djuret fungerar fysiskt med god tillväxt och god funktion

• Naturligt liv — att djuret kan utföra sitt naturliga beteende

Traditionellt utgår den ekologiska rörelsen från perspektivet naturligt liv medan veterinärer traditionellt utgår från perspektivet biologisk funktion. Den ekologiska grundsynen bygger på kretslopp och uthållighet av växtnäring och målet med jordbruket är att skapa bra system där djuren ingår i ett naturligt sammanhang där alla delar i jordbruket hänger ihop. Vonne menar att vi måste acceptera att det finns olika synsätt och att det är en styrka i processen att definiera djurvälfärd och djurhälsa. I framtida forskning om djurvälfärd är det viktigt att sätta upp vilka etiska mål man vill uppnå med sin forskning.

Etiska principer
Etik är ett centralt begrepp när det handlar om djurvälfärd. De grundläggande etiska principerna kan dock variera beroende på vad man anser vara det viktigaste målet med djurhållningen. Uthållighet, helhetssyn och respekt för naturen är de främsta kriterierna för forskarna Vonne Lund & Helena Röcklinsberg. I CULs ramprogram för forskning poängteras framför allt naturlighet och kretslopp, försiktighet, respekt och helhetssyn.

Djur som lever i en stimulerande miljö har bättre djurvälfärd än djur i karga miljöer. Men varje produktionssystem dras med sina problem, sa Vonne. Sjukdomsbilden ser annorlunda ut i ekologiska besättningar på grund av skillnader i djurmiljön, utfodringsstrategi, ekolantbrukarens attityd och restriktioner hos KRAV efter medicinering. Vonne summerar sina egna forskningsstudier med att djurhälsan inte är sämre hos ekologiska besättningar utan snarare bättre, utom när det gäller parasitsjukdomar.

Forskning om eko-djurvälfärd
Vonne menar att det finns få vetenskapligt granskade studier om eko-djurvälfärd. Det är också svårt att jämföra studier från olika länder eftersom det är många faktorer som skiljer sig åt mellan länderna. Den forskning som finns dokumenterad handlar framför allt om mjölkproduktion och parasitinfektioner och berör i stort sett bara djurhälsan.

Framtiden för ekologisk djurhållning
Något som oroar Vonne är den ökade risken med zoonoser vid utevistelse. Zoonoser är sjukdomar som kan spridas mellan människa och djur och efter fågelinfluensans framfart i Asien kan det leda till nya internationella regler som förbjuder utehöns. Utevistelsen är mycket grundläggande i ekologisk djurhållning men innebär samtidigt stora problem med djurhälsa, djurmiljö och smittorisk.

Den framtida ekologiska forskningen måste utgå ifrån ekolantbrukets grundsyn. Vonne efterfrågar forskning kring välfärdsindikatorer och att hitta ännu bättre produktionssystem för djurhållningen. På frågan om vaccin är en framtida lösning på flera sjukdomar så svarar Vonne att det finns en skepsis mot vaccin eftersom det är framställt med genmodifierade organismer. Vaccin har bara varit godkänt om det inte finns några andra alternativ att tillgå.

Vonne avslutade med att göra reklam för en nyutkommen bok, Animal Health and Welfare in Organic Agriculture, där hon själv är en av författarna.

Lotta Berg - Veterinärmedicinsk doktor, Djurskyddsmyndigheten och tidigare forskare på fjäderfä och nöt vid institutionen för husdjurens miljö och hälsa i Skara.

Lotta Berg

Veterinära aspekter
Veterinärens jobb är i första hand att tillgodose djurskyddet, men veterinären tar även hänsyn till djurägarens önskemål. Det blir problem när djurägaren och veterinären inte är överens om vad som är bästa behandlingsmetoden. Lotta menar att de finns generella veterinära synpunkterna på ekologisk djurhållning där man är kritisk till de metoder man förespråkar inom den ekologiska djurhållningen. De främsta skälen till den negativa inställningen är att:

• Veterinärer anser att djurhälsa är viktigare än positiva upplevelser för djuren.

• Veterinärer anser att det ekologiska regelverket med långa karenstider gör att sjuka djur inte alltid behandlas när de borde

• Veterinärer är skeptiska till alternativa behandlingsmetoder

• Veterinärer inte är så insatta i KRAVs regler

• Veterinärer blir frustrerade över att inte kunna använda vanliga behandlingsmetoder

• Veterinärer blir förorättade när djurägaren hellre använder "humbug"-metoder

Sjukdomar i ekologiska besättningar
Ekologiska djur drabbas av samma sjukdomar som konventionella. Men det finns vissa skillnader. Eftersom behandlingsprincipen är att ingen medicinering får göras förebyggande är parasitproblemet stort vid utevistelse. KRAVs regel på dubbel karenstid kan inverka på val av medicinsk behandling, även om det inte idag finns några uppenbara risker för felbehandlingar i ekologiska besättningar. Kravet på utevistelse har visat sig ge goda resultat på grisar under sommaren men stallmiljön har inte alltid varit gynnsam på vintern för de ekologiska grisarna. Inom den ekologiska djurhållningen finns det dessutom fler entusiaster som inte alltid har så stora kunskaper i djurhantering och inte heller samma tillgång till rådgivning som konventionella djurägare.

Vilken forskning behövs kring ekologisk djurhållning?
Lotta anser att en jämförande forskning mellan ekologisk och konventionell djurhållning är tämligen meningslös. Den viktigaste faktorn är alltid djurägaren och dennes kunskaper. Djurägarfaktorn slår ut alla andra faktorer. Ska jämförande studier göras ska det vara i samma besättning och användas som grund för framtida politiska beslut. Lotta menar också att parasitproblem och beteshygien har hög prioritet inom ekologisk djurhållning. Resistensproblem med avmaskningsmedel har lett till att intresset är stort för nya metoder även hos konventionella uppfödare. En vetenskaplig studie av alternativa behandlingsmetoder är viktig för att klargöra effekter och risker med metoderna. Det är förbjudet med tillsatser av syntetiska aminosyror i hönsfodret enligt KRAVs regler. Det ger problem att fodret inte innehåller tillräckliga mängder av essentiella aminosyror. Utevistelsen innebär ökad utsatthet för rovdjur och ökade risker för livsmedelshygien och smittskydd i kombination med förbud av förebyggande medicinering.

Gruppdiskussioner
När Vonne och Lotta hade gjort sina presentationer följde en gruppindelning av alla deltagarna efter intresseområde. I en grupp diskuterade man problemen med att kalven stannar hos kon under råmjölksperioden och att smittorisken till kalven ökar. Dessutom ökar stressen vid separering vid ökad prägling, vilket det vanligtvis blir om kalven stannar längre än vad som är brukligt. I gruppen diskuterades möjligheten att hitta system där kalven kan stanna hos kon upp till 6 månaders ålder. I en annan grupp efterlystes tydliga djurvälfärdsindikatorer så att konsumenten vet hur djuret har haft det under sin levnad. En tredje grupp diskuterade avelsarbete för att hitta parasitresistenta djur och sambandet mellan fodrets sammansättning och djurens mottaglighet för parasitangrepp.

Sammanfattningsvis var det mycket fruktsamma och inspirerande diskussioner. Min bedömning är att deltagarna var relativt överens om vilka forskningsområden man vill prioritera i framtiden för att förbättra möjligheterna för hög djurvälfärd i ekologisk djurhållning.

Utförlig dokumentation från seminariet från CUL finns här.