Kursprogrammet består av ett teoriavsnitt där du får faktamässig information om vad det är som skiljer ett ekologiskt lantbruk från ett konventionellt, både inom växtodling och djurhållning. Du får också ta del av mer personliga reflektioner över vad det innebär att vara ekologisk bonde. Ett studiematerial utvalt av Ekologiska lantbrukarna delas ut för att du på egen hand skall kunna läsa och lära dig mer. Teoripassen kombineras med praktik genom en gårdsvandring.

Torsdagen den 15 maj arrangerades en kurs i Bondens ekologi av Ekologiska lantbrukarna i samarbete med LivsmedelsSverige och Hushållningssällskapet med finansiering från EU. En grupp bestående av bland annat hushållslärare och politiker samlades i Åloppe i det vackra land- skapet mellan Järlåsa och Örsundsbro ett par mil utanför Uppsala. I byn Åloppe finns flera gårdar som drivs ekologiskt. Vi fick träffa Inga Philipsson som tillsammans med sin man driver en ekologisk mjölkgård och Solveig Pettersson som odlar och förädlar ekologiska grönsaker.

Kursen inleddes med en teorigenomgång där de inom den ekologiska produktionen så viktiga begreppen etik, naturligt och säkert sattes i fokus.

Etisk djurhållning uppnås genom att ge husdjuren möjligheten att uttrycka sina naturliga beteenden i så stor utsträckning som möjligt. I begreppet inkluderas höga krav på att djuren skall ha rörelsefrihet och få vistas ute. Mjölkkor är fortfarande tillåtna att hållas uppbundna i ladugården under vinterhalvåret men de måste gå lösa på sommaren för att kunna beta gräs för att tillfredställa deras naturliga beteende. Det är inte tillåtet att hålla ungdjur uppbundna inomhus eller ha dem gående i trånga boxar på spaltgolv. Även kalvar och ungdjur skall gå ute så ofta som vädret tillåter.

Kalvar skall dia riktig mjölk från sin egen mamma, en amko eller från flaska i minst 12 veckor efter födseln istället för pulvermjölk ur en hink, som inte är tillåtet på en ekologisk gård.

Ekologiska kor och köttdjur utfodras med en stor andel grovfoder (hö och ensilage) eftersom deras magar är ämnade just för detta. På grund av att andelen kraftfoder hålls nere och att andelen grovfoder dominerar drivs inte djuren så hårt. Djuren växer långsammare och på så sätt hålls sjukdomar och krämpor nere och djuren blir mer friska och uthålliga. Avkastningen blir dock lägre.

När ett djur blir sjukt tillkallas veterinär för medicinsk behandling. När en mjölkko står under behandling med antibiotika får mjölken inte användas. När behandlingen är avslutad är karenstiden innan mjölken återigen får användas dubbelt så lång på en ekologisk gård som på en konventionell gård. Homeopati och naturläkemedel får användas.

Grisar söker sin föda genom att böka med trynet i jorden efter rötter och maskar etc. De är dessutom sociala djur som vill leva i flock. Därför ställs krav på att grisar skall vistas i flock och att de skall gå ute för att kunna böka i jorden. Ekologiska grisar kan gå ute året om men måste då ha ordentliga vindskydd med mycket halm för att hålla värmen vintertid. Ekologiska höns kan hållas både utomhus och inomhus men måste i alla fall vara frigående för att kunna picka och sprätta.

Naturlig produktion uppnås genom att sträva efter att produktionen skall påverka omkringliggande miljö så lite som möjligt och att inte överutnyttja gårdens resurser. Den ekologiska gården skall vara i balans med naturen. Med det menas t ex att antalet husdjur på gården skall vara väl anpassat efter gårdens odlingsareal och förmåga att producera foder till djuren. Husdjuren skall till minst 95% utfodras med ekologiskt producerat foder från den egna gården. Handelsgödsel får ej användas. Gödseln från djuren och eventuella andra restprodukter som är godkända att återanvända förs tillbaka till jorden för att återföra näring till jorden. Vallodlingen har en mycket central roll på en ekologisk gård. Dels som foder till djuren men också eftersom baljväxterna i vallen binder kväve direkt från luften istället för att ta kvävet från marken. Genom att odla kvävefixerande baljväxter fås ett naturligt och nödvändigt tillskott av kväve till odlingsmarken.

Att använda kemiska bekämpningsmedel mot ogräs, växtsjukdomar och skadeangrepp är inte tillåtet. Istället är den ekologiska bonden mycket noggrann i sin planering av växtföljd, dvs den rotation av olika grödor på en åker år från år. Mekanisk bearbetning, t ex genom brukning av jorden och genom att slå av ogräsen innan de satt frö tillämpas. I kampen mot skadeinsekter som generellt är svåra att bekämpa är växtföljden mycket viktig. En rikt varierad växtföljd skapar en varierad miljö som gynnar den biologiska mångfalden. Förekomst av naturliga rovdjur ökar och därmed erhålls en naturlig bekämpning av skadeinsekter. För att undvika alltför stora angrepp av skadeinsekter, t ex morotsfluga i morotsodlingen, flyttas grönsaksodlingen mellan olika fält år från år. Ogräsbekämpning i en ekologisk grönsaksodling sker till stor del för hand. Alternativ och komplement som används är flamning då man bränner bort ogräsen med en gaslåga eller genom att använda rullhackor för mekanisk bekämpning. Kupning av potatis och morötter ger också en viss ogräsbekämpning då ogräsens rötter skärs av vid kupningen.

En fråga som kom upp till diskussion under dagen var hur stor energiförbrukningen är på en ekologisk gård i jämförelse med en konventionell. Den ekologiska bonden är mer beroende av energikrävande maskiner för bekämpning av ogräs, hantering av stora mängder grovfoder etc. Däremot utnyttjar inte den ekologiska odlingen handelsgödsel som är ett av de mest energikrävande hjälpmedlen inom jordbruket. Energifrågan är således en fråga som kommer att aktualiseras alltmer framöver. Striktare krav och regler kan komma att formuleras för att i framtiden minska energiförbrukningen i ekologiska system.

Säker produktion innebär bland annat att ekologiskt producerade livsmedel är garanterat fria från genmanipulerade organismer. Dessutom intygas hög livsmedelskvalitet och att globala perspektiv som eftersträvar global solidaritet vägs in. En säkerhetsaspekt som ofta omnämns i samband med ekologisk odling är att parasiter, t ex inälvsmask, kan vara vanligt förekommande hos husdjuren. En anledning till detta är att det i den ekologiska produktionen inte är tillåtet att behandla husdjuren mot parasitangrepp i förebyggande syfte. Eko-bonden måste istället rotera sina olika husdjursslag mellan olika ytor år från år för att undvika parasitangrepp eftersom kons parasiter inte går på gris osv. När ett parasitangrepp väl upptäckts behandlas det av veterinär.

Gårdsvandring

Efter den teoretiska genomgången gavs kursdeltagarna tillfälle att diskutera i grupper och formulera egna frågor och funderingar kring ekologisk livsmedelsproduktion och ekologiskt lantbruk i stort och smått. Under den gårdsvandring som sedan stod på programmet besvarades de flesta av frågorna. Gårdsvandringen började med att vi passerade förbi amkor och kalvar som gick och betade i vårsolen denna något blåsiga eftermiddag.

Minst 95% av fodret ska vara ekologiskt producerat från den egna gården.
Foto: Barbro Beck-Friis

Samtidigt som mjölkkorna stegade in i ladugården efter dagens bete kikade vi på foderbordet där mjölkkorna året runt serverads den välanpassade foderblandningen under bar himmel.

Foto: Gunilla Nelander

Efter att ha satt på oss skyddsrockar och plasthättor på skorna släpptes vi in i mjölkgropen för att på nära håll se hur mjölkningen går till samtidigt som ämnen som juverinflammationer, hygien etc. diskuterades. På vägen ut fick vi också träffa det dagsgamla nytillskottet på gården och dennes stolta moder.

KRAV kontrollerar
Efter gårdsvandringen samlades vi inomhus för ytterligare ett teoripass om vad KRAV är och hur kontrollen av den ekologiska produktionen går till. Solveig Pettersson berättade om KRAVs kontroll av den ekologiska växtodlingen, djurhållningen och butiker som på ett eller annat sätt hanterar ekologiskt producerade livsmedel. På växtodlingssidan kontrolleras t ex att endast för ekologisk produktion tillåtna gödselmedel och utsäde används. KRAV-kontrollen sker också ute i fält där stickprov tas i den växande grödan för att kontrollera att utsädet inte är betat, dvs. förbehandlat med bekämpningsmedel, och för att kontrollera att inte annan otillåten bekämpning av ogräs, sjukdomar och skadeangrepp har skett. KRAV-kontrollen av husdjuren innefattar bland annat att djuren utfodras och sköts enligt KRAVs regler och att hanteringen i samband med och efter slakt sker i enlighet med de regler som en ekologisk djurbonde måste följa. Om en KRAV-kontrollant skulle upptäcka att otillåtna medel utnyttjats eller att djuren inte sköts enligt KRAVs regler kommer gården att sättas under utredning för att spåra hur felet uppkommit. Under utredningen beslagtas produkten i fråga och får ej säljas. I de fall när KRAVs regler inte följs kan lantbrukaren dömas till böter och riskera att bli avstängd från sin verksamhet. Är du intresserad av att läsa mer om KRAVs regler för ekologisk produktion kan du läsa på KRAVs hemsida.

I hagarna betade fåren. Foto: Gunilla Nelander

Ekologisk buffé och diplom
Kurseftermiddagen avslutades på bästa sätt genom att alla kursdeltagare fick avnjuta en välsmakande ekologisk buffé komponerad och lagad av kursens lärare Inga Philipsson och Solveig Pettersson. På bordet fanns lammkött, potatispaté, ugnsbakade grönsaker, pickels, och rårivna morötter. Till kaffet serverades kex med gårdens egenproducerade ekologiska morots- och apelsinmarmelad. Som ett bevis på genomförd kurs i Bondens ekologi erhöll alla kursdeltagare var sitt diplom. Vi var alla mycket glada och nöjda med vår eftermiddag på Åloppe ekologiska lantbruk som gett oss inblick i livet på en ekologisk gård.