Priset — varför är ekomaten dyrare?
Sammanfattning: |
Ekologiska produkter är genomgående dyrare än konventionella varor. Det främsta skälet är att produktionskostnaderna i jordbruket är högre. Avkastningen i det ekologiska lantbruket är lägre än i det konventionella. Det gör att produktionskostnaden per kilo blir högre. Även i leden efter jordbruket är kostnaderna högre för ekologiska varor än för konventionella. Mängderna som hanteras är små och måste hållas åtskilda från övriga produkter.
För att få märka varorna måste ekoproducenterna också betala en särskild avgift, för märkning och kontroll. Mest kostar det när företagen nyansluter sig. Å andra sidan kan de som bedriver ekologiskt lantbruk få ett särskilt jordbruksstöd. Ett särskilt stöd för märkning och kontroll infördes under 2005.
Ekokalkyl visar prisskillnader
På konsumentverkets hemsida finns ett verktyg för att beräkna prisskillnaden mellan konventionellt och ekologiskt framställda livsmedel, ekokalkylen. Med hjälp av ekokalkylen kan man se att det är stora variationer i prisskillnaden mellan konventionella och ekologiska produkter. Prisskillnaderna är lägst på produkter som barnmat och mjölk och störst på exempelvis ris, pasta och vetemjöl. Du kan själv beräkna dina merkostnader för att köpa ekologiska livsmedel genom att gå till konsumentverkets ekokalkyl.
Att genomgående välja ekologiska produkter är inte nödvändigt. Var och en kan anpassa valet efter egen plånbok och övertygelse.
Stora variationer
Givetvis varierar priser och prisskillnader mellan olika butiker och även mellan olika städer. Konsumentverket har gjort undersökningar med en så kallad ekokorg. Vid den senaste undersökningen (2004) innehöll korgen 29 ekovaror för två veckors förbrukning. Prisskillnaden mellan konventionella och ekologiska produkter i korgen jämfördes i olika butiker och på olika platser. Merkostnaden varierade mellan 33-58 procent. Störst skillnader fanns mellan olika butikskedjor.
Konsumentkooperationens butiker har enligt Konsumentverkets undersökningar lägst merkostnader för den ekologiska maten (33 procent). ICA ligger inte så långt efter (38 procent).
Prisskillnaderna är större i Europa
I många Europeiska länder är prisskillnaderna mellan konventionella och ekologiska produkter betydligt större än i Sverige. Tyskland och Frankrike har den största prisskillnaden mellan ekologiska och konventionella livsmedel. Där säljs en stor del av de ekologiska produkterna i specialbutiker eller genom direktförsäljning. Det finns många olika märken som symboliserar ekologiskt, vilket gör att det är svårare för konsumenterna att hitta fram till varorna. De ekologiska livsmedlens marknadsandelar är betydligt lägre än i Sverige och Danmark, där prisskillnaderna är lägst i Europa.
Skillnaden kan minska
Enligt studier som gjorts av Livsmedelsekonomiska institutet minskade prisskillnaden mellan ekologiskt och konventionellt odlat vetemjöl mellan år 2000 och 2002, från 54 till 42 procent. Prisskillnaden för mjölk och potatis förändrades däremot inte nämnvärt under samma period. Merpriset för mjölk ligger på cirka 15 procent och för potatis runt 70 procent. Om fler köper ekologiska livsmedel kan kostnaderna förändras och prisskillnaden mellan konventionella och ekologiska produkter bli lägre, detta enligt Livsmedelsekonomiska institutet. Större försäljningsvolymer kan ge stordriftsfördelar och lägre styckkostnader för ekologiska matvaror.
Hur stor är marknaden?
Konsumtionen av ekologiska livsmedel står för ungefär två till tre procent av den totala matkonsumtionen i Sverige. Mejeriprodukter står för cirka en tredjedel av försäljningsvärdet. Näst största produktgrupp är grönsaker, frukt och bär. På tredje plats kommer kött och chark. Importen svarar för ungefär 20 procent av det totala försäljningsvärdet för ekomaten.
Försäljningen av ekologiska livsmedel ökade med i genomsnitt 25 procent per år mellan 1996 till 2001. Ökningstakten har sedan dess minskat och är nu fem till tio procent. Det är enligt Konsumentverket inte helt lätt att sammanställa försäljningssiffror. Ungefär sju procent av den ekologiska maten i Sverige beräknas säljas utan mellanhänder, direkt från bonden till konsumenten.
Vem handlar ekologiskt?
Intresset för ekologiska livsmedel är i teorin större än den faktiska konsumtionen. Det framkommer i flera olika attitydundersökningar, gjorda av bland annat statistiska centralbyrån. En sådan undersökning gjordes 2003, av statistiska centralbyrån, i samband med den årliga undersökningen av hushållens utgifter. Drygt hälften av tillfrågade hushåll svarade då att de för vissa eller de flesta livsmedel föredrar ekologiska livsmedel framför icke-ekologiska. 35 procent av hushållen svarar att de alltid eller för det mesta väljer ekologiska livsmedel (där det finns ekologiska alternativ). Endast tre procent av hushållen säger sig välja butik efter det ekologiska utbudet.
De utvalda hushållen förde kassabok över sina utgifter under två veckor. Varje inköp av ett ekologiskt livsmedel markerades i kassaboken. Kassaboken visade att den inköpta andelen ekologiska livsmedel motsvarade cirka 2,2 procent av livsmedelsinköpen.
Ekologisk Mat
Inledning
Ekologiskt lantbruk — vad är speciellt med det?
—växtodling
—djurhållning
Matkvalitet — blir det någon skillnad?
Miljön — vilka är fördelarna?
Reglerna — vem bestämmer dem?
Märkning och kontroll — kan man lita på att reglerna följs?
Priset — varför blir det dyrare?
Den ekologiska maten är dyrare, men priserna varierar mellan olika butiker. Lägst är prisskillnaden för ekologisk mjölk.
Foto: Barbro Beck-Friis
Nedanstående tabell kommmer från SCB, Livsmedelsförsäljningsstatistik 2005
| Tabell 1: Andel köpta ekologiska livsmedel per utgiftsgrupp 2005 i procent | |
| Livsmedel, totalt | 2,6 |
| Bröd, spannmålsprodukter | 1,9 |
| Kött | 2,7 |
| Mjölk, ost och ägg | 5,3 |
| Frukt och bär | 3,7 |
| Grönsaker | 4,0 |
Nedanstående tabell är hämtad ur SCBs undersökning: Attityder till ekologiska livsmedel, SCB 2004
| Tabell 2: Andel av livsmedelsutgifterna för några ekologiska produkter 2003 i procent | |
| Mellanmjölk | 10,7 |
| Rotfrukter | 9,9 |
| Ägg | 9,7 |
| Standardmjölk | 7,6 |
| Bananer | 6,8 |
| Filmjölk/yoghurt | 6,3 |
| Mjöl/gryn | 4,7 |
| Ris | 4,6 |
| Soppor, sallader, grönsaksrätter | 3,5 |
| Potatis | 3,3 |
| Kaffe | 3,0 |
| Smör | 2,8 |
Ytterligare information på LivsmedelsSverige
Ytterligare information på andra platser