Ekologiskt lantbruk — vad är speciellt med det?
Sammanfattning:
Ekologiskt lantbruk ska drivas med stor hänsyn till miljö, djur och människor. Kännetecknande är förbudet att använda kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel. Djuren ska ha möjlighet att bete sig naturligt. Metoderna som används ska förebygga växt- och djursjukdomar och lantbruket ska anpassas till lokala förutsättningar. 20 procent av den svenska åkerarealen odlas ekologiskt och många kor föds upp med ekologiska metoder. Det finns också grisar, får och värphöns i det ekologiska lantbruket.
|
Miljövänligt, etiskt och resursbevarande, det är tre nyckelord om man ska sammanfatta målen för ett ekologiskt lantbruk. Det ska främja en miljömässigt, socialt och ekonomiskt acceptabel produktion av livsmedel. Bland annat innebär detta att bönderna ska ha en bra och hälsosam arbetsmiljö. Djuren ska skötas så att de är friska och mår bra och odlingsmarkerna och omgivande miljö ska inte påverkas negativt. Produktionen ska ge livsmedel av god kvalitet.
Reaktion mot industrijordbruk
Det vi idag kallar ekologiskt lantbruk har successivt vuxit fram under 1900-talet. Det konventionella jordbruket blev under denna period blev allt mer storskaligt, miljöstörande och beroende av ändliga resurser: olja, konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel. Med människorna i staden, storskalig djurproduktion på en gård och växtodling på en annan bröts ett naturligt kretslopp av näringsämnen - från jord till växter och vidare till djur och människor och sedan tillbaks till jorden igen. Samma gröda kunde odlas på samma åker år efter år, vilket skapade problem med ogräs och skadegörare. Dessa problem åtgärdades med hjälp av konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel.
Kretsloppstänkande
De ekologiska lantbrukarna strävar efter att sluta kretsloppen av näringsämnen. Produktionen ska anpassas till lokala förutsättningar. Reglerna tillåter inte användning av konstgödsel, kemiska bekämpningsmedel, genetiskt modifierade organismer eller förebyggande användning av mediciner. De som föder upp djur ska själv producera djurens foder på gården och djuren ska hållas så att de kan utöva sitt naturliga beteende. Ekologiska lantbrukare ska använda metoder som kan förebygga ogrässpridning, sjukdomar och angrepp av skadegörare.
Mer ekologiskt på åkrarna
Under de senaste tio åren har den ekologiska produktionen i Sverige och i Europa ökat snabbt, i snitt med 25 procent om året. Ökningstakten i Sverige har på senare år börjat mattas av, trots att de som odlar ekologiskt kan få särskilda stöd. År 2006 odlades 20 procent ekologiskt. Drygt en tredjedel av arealen var certifierad för KRAV-märket. Den andra delen uppfyllde Jordbruksverkets ersättningsvillkor för ekologisk produktion, vilka i stort överensstämmer med EUs regler för ekologisk produktion. Men utan kontroll av Aranea Certifiering eller SMAK får produkterna från dessa åkrar inte säljas som ekologiska. En mycket liten andel var godkänd för EU-märket.
Flest ekologiska mjölkkor
År 2005 levde 25 procent av am-, di- och mjölkkorna i besättningar som var godkända av Jordbruksverket för ekologiskt produktion. Av dessa var endast 6,5 procent KRAV-kontrollerade och därmed godkända för försäljning som ekologiska produkter. 10 procent av lammen, 9 procent av slaktsvinen och 7 procent av värphönsen levde i KRAV-godkända besättningar.
Miljöhänsyn även i konventionellt jordbruk
Även det konventionella lantbruket arbetar med miljöhänsyn och kretsloppsanpassning. Många olika åtgärder har vidtagits för att minska den negativa miljöpåverkan. En del lantbrukare har drivit miljöhänsynen väldigt långt. Andra är mindre hänsynsfulla, men alla måste förstås följa den svenska miljö- och djurskyddslagstiftningen som successivt har skärpts.
Det som skapar den stora skillnaden är att de ekologiska lantbrukarna har gemensamma regler för vilka brukningsmetoder som får användas. Alla följer samma regler och kontrolleras.
|
Inledning
Ekologiskt lantbruk — vad är speciellt med det?
—växtodling
—djurhållning
Matkvalitet — blir det någon skillnad?
Miljön — vilka är fördelarna?
Reglerna — vem bestämmer dem?
Märkning och kontroll — kan man lita på att reglerna följs?
Priset — varför blir det dyrare?

I det ekologiska lantbruket får grisarna vara utomhus. Utegrisar är glada grisar, de får möjlighet att sysselsätta sig. Foto: Barbro Beck-Friis
Läs mer:
Kort beskrivning av ekologisk och konventionell produktion, bildspel
Bondens ekologi - en utbildning i ekologiskt lanbruk
Ytterligare information på LivsmedelsSverige
Produktion
Matvanor och miljö
Genmodifierade organismer
Statistik, ekologiskt lantbruk
Ytterligare information på andra platser
KRAV
Jordbruksverket
EU-kommissionen
Ekologiska lantbrukarna
Livsmedelsverket
Andel ekologisk produktion (2003)
|
| | Andel KRAV-kontrollerad ekologisk produktion | Andel ekologisk produktion med miljöersättning |
Jordbruk, åkerareal | 7,1% | 16,6% |
Gröda | | |
Spannmål | 5,2% | 7,8% |
Vall och grönfoder | 8,1% | 29,4% |
Ärter och bönor | 19,3% | 25,1% |
Potatis och betor | 1,8% | 2,1% |
Oljeväxter | 2,8% | 3,2% |
Betesmark | 8,1% | .. |
Djur | | |
Am-, di- och mjölkkor | 6,5% | 25,6% |
Suggor | 0,5% | 0,6% |
Lamm | 9,8% | .. |
Värphöns | 7,2% | ingen ersättning |
Slaktkyckling | 0,4% | ingen ersättning |
Slaktsvin | 9%* | ingen ersättning |
Trädgårdsprodukter i växthus och på friland (2002) | 7,3%** | |
Källor:
Mål för ekologisk produktion 2010, Jordbruksverket, rapport 2004:19
* Statistik från KRAV, antal KRAVgodkända slaktsvin 2003 jämfört med Jordbruksverkets statistik över totala antalet slaktsvin 2003.
**Trädgårdsinvienteringen 2003, Jordbruksverket, statistiska meddelanden JO 33 SM 0301
|
|