Vad är ekologisk produktion?
Den ekologiska rörelsens framväxt
Nya mål och motiv för ekologisk produktion i Sverige
Stort intresse för ekologisk produktion
Ekologisk produktion och Sveriges miljömål
Litteratur
Ordet ekologi betyder "läran om de levande varelserna och deras samverkan med varandra och sin miljö". Men ekologiskt används idag även med betydelsen miljövänligt och resursbevarande. Det uttalade målet med ekologisk produktion är att den skall ske med omsorg mot natur och människor sett i ett globalt perspektiv. Avsikten är att bedriva ett långsiktigt hållbart och miljövänligt produktionssystem som framställer högkvalitativa och förtroendeingivande produkter och livsmedel. Några av de specifika mål som formulerats för den ekologiska produktionen kan sammanfattas i följande punkter:
produktionsförmågan hos hela lantbruksekosystemet, dvs odlingsmarken, naturbetesmarken, djuren, lantbrukaren, omgivande natur etc skall långsiktigt bevaras och stärkas.
kulturlandskapets biologiska mångfald skall skyddas och utvecklas
förbrukningen av icke förnyelsebara naturresurser, t ex fossila bränslen, skall minimeras
utsläpp av föroreningar till luft, mark och vatten skall minimeras
djurhållningen skall vara sådan att den främjar god djurhälsa och ger utrymme för ett naturligt beteende hos de olika husdjuren
lantbrukaren skall ha ekonomisk trygghet, en säker arbetsmiljö och en stimulerande och tillfredsställande arbetssituation
ekologiska livsmedel skall göras tillgängliga för alla konsumenter till rimliga priser
Den ekologiska produktionen har som målsättning att vara ett självbärande, uthålligt ekosystem där människan fungerar som ett viktigt och nödvändigt kugghjul. Så långt det är möjligt skall man i första hand använda lokala och förnyelsebara resurser, t ex egenproducerat foder och stallgödsel, för att i största möjliga mån undvika långväga transporter från andra delar av landet eller världen. Produktionen skall också bedrivas utan användning av kemiska bekämpningsmedel. Inte heller handelsgödsel är tillåtet då tillverkningen av dessa medför en ökad förbrukning av fossila bränslen. För att bedriva växtodling med hänsyn till de naturliga ekosystemen sparas permanent bevuxna skyddszoner som fångar upp läckande växtnäringsämnen mellan den odlade marken och närliggande natur-, kultur-, miljövärden, vattendrag, våtmarker och sjöar. Dessutom kan dessa skyddszoner ge förutsättningar för att naturens mångfald kan bevaras och utvecklas. Genom regler som ställer krav på att husdjuren måste ha mer rörelsefrihet och utrymme, både inne och ute, och att den största delen av fodergivan till nötkreatur skall bestå av grovfoder, hö och ensilage, skapas förutsättningar för friskare och sundare djur.
Helhetssynen och kretsloppstanken är central inom ekologisk produktion. Det innebär till exempel att målsättningen att föra stad och land närmare varandra för att bättre ta tillvara resurser och för att minimera miljöbelastning av skadliga ämnen till mark, vatten och luft är mycket viktig. Genom att samordna stadssamhällen, jordbruksekosystem och de naturliga ekosystemen kan viktiga näringsämnen återanvändas. Samma helhetstänkande genomsyrar alla nivåer av den ekologiska produktionen. Sett i en mindre skala skall de olika delarna av varje enskild ekologisk gård, dvs djurhållning, växt-, och trädgårdsodling, länkas mer till varandra istället för att ses som separata produktionsområden. Ett exempel är att husdjurens foder skall vara producerat på den egna gården enligt KRAV-godkända odlingsmetoder. På samma sätt skall sedan den stallgödsel husdjuren producerar återanvändas som gödningsmedel på åkrarna på den egna gården.
Den ekologiska rörelsens framväxt
Ekologisk odling är spridd över hela världen och praktiseras i ungefär 100 länder runt om i världen. Europa är den världsdel som just nu har störst andel ekologisk produktion i förhållande till sin totala jordbruksproduktion, ca 5 miljoner ha, vilket motsvarar 2% av all jordbruksareal inom Europa. Sedan 1900-talets början har det ekologiska jordbruket i Europa stegvis vuxit fram som ett resultat av mångas önskan att hitta alternativa jordbruksmetoder.
Det är tre betydelsefulla jordbruksformer som till stor del utgör grunden för dagens ekologiska jordbruk; Tysklands biodynamiska jordbruk, Englands organiska jordbruk och Schweiz ekologiska jordbruk. Alla dessa tre jordbruksmetoder delade samma värderingar om att den omgivande naturen och jordbruket skall vara i jämvikt med varandra, och de tog avstånd från jordbrukets huvudsyfte att maximera produktionen med hjälp av syntetiskt framställda medel, som kemiska bekämpningsmedel och handelsgödsel. Det dröjde emellertid fram till 1960-70 talen innan den växande miljömedvetenheten och intresset för den ekologiska produktionen skulle växa sig tillräckligt stor att speciella organisationer bildades. Dessa organisationer började successivt formulera regler och krav för hur den ekologiska produktionen skulle gå till. Under 1980-talet växte sedan intresset snabbt för den ekologiskt producerade maten, inte bara i Europa utan också i länder som Australien, USA och Japan. Samtidigt som konsumenternas intresse för den ekologiska produktionen ökade, fick också myndigheterna i de olika länderna upp ögonen för det alternativa produktionssystemet och det började formuleras riksomfattande lagar om hur produktionen skulle gå till och pengar avsattes för forskning inom området.
Under den här perioden cirkulerade flertalet varianter på vad som ansågs vara ekologisk produktion, vilket ledde till att den ekologiska produktionen betraktades som ett diffust och inte alltid trovärdigt system. För att underlätta för producenter, konsumenter och alla andra med beröring i ekologisk produktion antogs år 1991 ett gemensamt regelverk, förordning (EEG) nr 2092/91, i Europeiska unionen. EU:s producenter enades omkring ett gemensamt regelverk för att skapa ett förtroende för den ekologiska produktionen vilket var nödvändigt i konkurrens med den sedan länge så väletablerade konventionella odlingen. Den 1 januari 2009 ersätts denna EU-förordning med en ny (EC nr 834/2007).
Enligt den definition av ekologisk produktion som EU kommissionen, FN:s livsmedels -och jordbruksorganisation, FAO, och världshälsoorganisationen, WHO, står för, bör det ekologiska jordbruket bidra med följande:
öka den biologiska mångfalden som helhet
höja den biologiska aktiviteten i marken
upprätthålla markens långsiktiga bördighet
återvinna vegetabiliskt och animaliskt avfall för att återställa markens näringsämnen och därigenom i möjligaste mån minska användningen av icke förnybara resurser
använda förnybara resurser i lokalt organiserade jordbrukssystem
främja en god användning av mark, vatten och luft och i möjligaste mån minska alla former av föroreningar som kan förorsakas av växtodling och djuruppfödning
se till att jordbruksprodukternas hantering, i synnerhet när det gäller förädlingsmetoder, sker på ett sådant sätt att produkternas biologiska integritet och väsentliga kvaliteter upprätthålls i alla led
införas i befintliga jordbruksföretag efter en omställningsperiod vars längd bestäms av särskilda omständigheter på platsen, exempelvis markhistoria och de typer av odling och uppfödning som skall bedrivas.
Det finns också ett internationellt förbund som binder samman alla organisationer i hela världen som arbetar med ekologisk produktion, kontroll, märkning, forskning och utbildning etc. Förbundet heter på engelska "Inernational Federation of Organic Agriculture Movements" och förkortas IFOAM. Detta förbund har omkring 750 medlemsorganisationer spridda över ca 100 länder och har formulerat en definition av vad ekologisk produktion innebär. IFOAM:s definition tar också upp sociala aspekter, rättviseaspekter och människans moraliska ansvar i sitt utnyttjande av jordens resurser. Du kan läsa mer på IFOAM:s egna nätsidor: http://www.ifoam.org/.
Kontrollföreningen för ekologisk odling - KRAV - grundades år 1985 i Sverige och har haft en stor betydelse för den ekologiska produktionens framfart och utveckling. Den ekologiska marknaden i Sverige växer mer än i de flesta andra länder och år 2006 fans det 2 900 ekologiska lantbruk i landet. Det totala antalet konventionella och ekologiska lantbruksföretag var ca. 75 000.
Nya mål och motiv för ekologisk produktion i Sverige
Sveriges regering har beslutat att 20% av landets åkerareal ska vara certifierad för ekologisk odling år 2010, och att den ekologiska produktionen av animaliska produkter ska öka kraftigt. Regeringen har också satt upp mål för hur mycket mat som ska vara ekologisk inom den offentliga sektorn. Målet är 25% år 2010. En av anledningarna till detta beslut är att regeringen ansåg att ekologisk produktion bidrar till arbetet att nå de 16 nationella miljökvalitetsmålen, t.ex. frisk luft, grundvatten av god kvalitet, levande sjöar och vattendrag, ingen övergödning, ett rikt odlingslandskap, giftfri miljö etc. Miljömålen har formulerats i strävan efter att vi till nästa generation skall ha löst de stora miljöproblemen. Den ekologiska produktionen anses vara ett steg i rätt riktning mot att utvecklingen av jordbrukssektorn blir långsiktigt hållbar. Du kan läsa mer om ekologisk mat på LivsmedelsSveriges speciella webbplats för ekomat och i regeringens skrivelse "Ekologisk produktion och konsumtion – Mål och inriktning till 2010", Skr. 2005/06:88
Satsningen på ekologisk produktion gäller hela landet. Det innebär att man satsar lite extra i områden som i dagsläget endast har en liten andel ekologisk produktion, t ex i Skåne, Blekinge och Västerbotten. Det gäller framför allt de områden som lämpar sig speciellt bra för ekologisk produktion ur miljösynpunkt eller i områden där efterfrågan av ekologiska produkter är stor.
Stort intresse för ekologisk produktion
Den ekologiska marknaden i Europa växer med 5–7% per år och i Sverige växer den ännu fortare. Försäljningsvärdet i konsumentledet i Sverige är ca. 4 miljarder kronor och andelen av den totala marknaden för livsmedel mellan 2 och 3%.
Ekologisk produktion och Sveriges miljömål
Varför är då intresset för ekologisk odling så stort? Man menar att konsumenternas önskan om en mer miljövänlig produktion och en bättre djurhållning har väckt det stora intresset för ekologisk produktion. Eftersom det främst är miljöaspekterna som ligger bakom det växande intresset är det viktigt att undersöka och följa upp frågan om det ekologiska lantbruket verkligen klarar att arbeta mot och uppfylla målen om att nå ett uthålligt och miljövänligt jordbruk. Åsikterna och uppfattningen bland forskare och andra aktörer om huruvida det ekologiska lantbruket i alla lägen är ett steg i rätt riktning mot att nå Sveriges miljömål är varierande. Därför är det viktigt att följa upp hur det ekologiska lantbruket verkligen fungerar och om de uppfyller de formulerade målen om t ex förbättrad kvalitet av vatten och luft, ingen övergödning etc. Här fyller forskning och Jordbruksverkets arbete en viktig funktion. Jordbruksverket har fått i uppdrag att utvärdera det ekologiska lantbruket i relation till de 16 nationella miljökvalitetsmålen. Många är dock överens om att det ekologiska jordbruket kan fungera som en spjutspets i sin strävan efter att nå ett mer uthålligt och miljövänligt jordbruk och som även påverkar allt lantbruk till att bli mer miljöanpassat.
Litteratur
Ekologiskt jordbruk. Handbok om gemenskapens lagstiftning. Europeiska gemenskaperna, 2000.
Ekologiska jordbruksprodukter och livsmedel - Aktionsplan 2005. Rapport 2001:11 Jordbruksverket.
Vad är ekologiskt lantbruk? Centrum för ekologiskt lantbruk - CUL
Jordbruk i förändring. Lantbrukarnas riksförbund - LRF.
Jordbruksstatistisk årsbok 2002.
The World of Organic Agriculture. Statistics and Future Prospectives. IFOAM 2003.
Regeringens skrivelse "Ekologisk produktion och konsumtion – Mål och inriktning till 2010, Skr. 2005/06:88
Ytterligare information på LivsmedelsSverige
Produktion
Sophie Gunnarsson
Uppdaterad 2007-09-10