Ekologisk djurhållning
Regeringes mål är att av all produktion i landet år 2010 ska 20 procent vara certifierad enligt gällande regler för ekologisk odling. När det gäller den ekologiska djurproduktionen är målet att den ska öka väsentligt. Idag är knappt 10 procent av produktionen av ägg och lamm ekologisk. Andelen av den ekologiska produktionen av mjölk är ca 6 procent och svinkött ca 2 procent. Produkterna kan i butiken ha KRAV-märket eller EU-märket för ekologisk produktion.
En liter ekologisk mellanmjölk är ca 15 procent dyrare per liter än vanlig mellanmjölk. Ekologiska ägg är nästan 30 procent dyrare än s.k. burägg där hönan lever i en bur (prisuppgifterna är från COOP Forum i Uppsala augusti 2003). Varför är det så? Jo, eftersom kraven är högre på ekologiska uppfödare än konventionella vad gäller uppfödning, foder, utevistelse, medicinering och slakt så måste lantbrukaren och förädlingsledet få kompensation för dyrare skötsel. Du kan själv kolla hur stor prisskillnad det kan vara mellan ekologiska och konventionella produkter på den lista vi sammanställt från COOP Forum i Uppsala med priser från augusti 2003.
I KRAVs regelverk finns alla bestämmelser som gäller för att få KRAV-märka sina produkter. Syftet med KRAVs regler är att djuren ska få mycket god djuromsorg och att det finns ett gott djurskydd. Nedan följer några exempel på vad som gäller vid skötsel av mjölkkor, värphöns och grisar som är KRAV-godkända.
Mjölkkor
Kor ska kunna kalva enskilt. Om kalvningen sker inomhus ska det vara i en kalvningsbox. Har man däremot en rymlig lösdrift utan liggbås kan kalvning ske i flocken. Ko och kalv ska ha möjlighet till en nära kontakt under kalvens första levnadstid. Kalvar ska dia under hela råmjölksperioden och därefter huvudsakligen födas upp på KRAV-godkänd mjölk tills de är 12 veckor gamla. Om kalven inte diar ska den kunna suga mjölk genom en konstgjord spene.
Foder till allra största delen KRAV-godkänt foder
mycket hö och ensilage, så kallat grovfoder
foder som huvudsakligen producerats på gården
Alla djur ska ha fri tillgång på grovfoder. Idisslare mår bra av att äta grovfoder under en stor del av dygnet för att bibehålla en god magfunktion. Övriga djur behöver grovfoder för en god matsmältning och som förströelse.
Självförsörjningsgraden på foder ska vara minst 50 procent. Målsättningen är att 100 procent av fodret är odlat enligt KRAVs regler. Är det svårt att få tag i KRAV-godkänt foder så får maximalt 5 procent av det årliga foderintaget vara icke KRAV-godkänt. Korna ska ha fri tillgång till grovfoder och under betesperioden ska betet utgöra minst hälften av grovfoderintaget. Kraftfoderandelen (d.v.s. spannmål, ärter och soja) får maximalt vara 40 procent. Genetiskt modifierade råvaror är inte tillåtna som foder.
Utevistelse
Ekologiska höns får under betesperioden vara ute på bete under en del av dagen. Där ges de möjlighet att äta olika växter, leta mask och larver och sprätta i jorden. Som för all djurproduktion ska självförsörjningsgraden på foder vara minst 50 procent.
Ytterligare information hittar du på LivsmedelsSverige.
Grisar
Medicinering
Slakten
Djurens naturliga beteende ska utnyttjas vid drivning, till exempel genom att gruppen hålls samman, att djuren får gå från mörker till ljus eller följa ledardjuret.
Bedövningens effekt ska kontrolleras omgående på varje enskilt djur före avblodning. Avblodning och vidare hantering av slaktkroppen ska göras utan att obedövade djur uppmärksammar det. All hantering med djuren ska ske utan stress.
Biologisk mångfald
Ett annat problem är att man inte får medicinera förebyggande mot parasitangrepp. Det innebär att ekologiska djur som vistas ute mycket får i högre grad parasitinfektioner än konventionella djur. Ny forskning visar dock att genom att flytta djuren till smittfria beten vid rätt tidpunkt kan man reducera infektionerna avsevärt. Ny kunskap ger bättre förutsättningar att förena god djuromsorg, hälsosam mat, god miljö och god ekonomi för lantbrukaren går att förena.
Ytterligare information
Litteratur Ytterligare information på LivsmedelsSverige
Barbro Beck-Friis
Uppdaterad 2007-09-11
En ekologisk mjölkko äter
I ekologisk djurproduktion är det viktig med djurens naturliga beteende och deras rörelsefrihet. I den svenska djurskyddslagen måste svenska kor vara ute minst fyra månader i södra Sverige och två månader i norra Sverige varje sommar. För ekologiska kor accepteras inga rastfållor utan korna ska kunna vistas ute på betesmark större delen av dygnet under betesperioden. När betesperioden är över ska djuren ges möjlighet att vistas ute minst en del av dagen.
Värphöns
Det finns en hel del KRAV-godkända hönserier idag och efterfrågan är stor. COOP Konsum har satsat stort på ekologiska ägg och de utgör 20 procent av deras äggförsäljning (våren 2003).
Utmärkande för ekologiska höns är att de har större yta att röra sig på inomhus. Det får maximalt vara 6 hönor per m2. Burar är heller inte tillåtna. Reglerna för konventionellt frigående höns tillåter 9 hönor per m2. I en konventionell bur får man ha 13 hönor per m2 om man räknar med utrymmet för sandbad och redet.
I ett ekologiskt hönshus ska det finnas fönster så att hönorna får uppleva vanligt dagsljus. Dessutom ska hönsen ha minst 8 timmars nattvila.
Ekologiska grisar har möjlighet att vara ute och böka i jorden för att söka föda, och när de vistas inomhus ska kunna böka i och ligga på en bädd av halm. Mycket halm ger goda möjligheter till naturlig sysselsättning för grisarna. Dessa förhållanden gäller sällan för de konventionellt uppfödda grisarna. De ekologiska grisarna får dessutom grovfoder, hö och ensilage, i sin meny. Under den varma årstiden ska grisar ha tillgång till gyttjebad eller annan vattensvalka. Uppfödningen bör vara integrerad. Det innebär att lantbrukaren har kvar och föder upp smågrisarna tills de är slaktmogna. Suggan ska ha möjlighet att
grisa avskilt i skydd, till exempel i grisningshydda. Senast två veckor efter grisningen ska sugga och smågrisar ha tillgång till utevistelse. Avvänjning av smågrisar från sina mammor får inte ske tidigare än vid 7 veckors ålder. För konventionella smågrisar sker avvänjningen vid 4-5 veckors ålder. Om lantbrukaren köper smågrisar förordar KRAV att de kommer från en och samma KRAV-godkända besättning.
Klicka på bilden! Följ med några KRAV-grisar i dyn.
Rutinmässig, förebyggande behandling med läkemedel eller kemiska bekämpningsmedel får inte förekomma. Däremot får läkemedel eller kemiska bekämpningsmedel användas om uppenbart behov finns, t ex vid juver- och lunginflammationer. För antibiotika och kemoterapeutika finns fastställda karenstider d.v.s. den tid mellan behandling och när mjölk får levereras till mejeri och djur får skickas till slakt. För KRAV-godkänd produktion gäller dubbel karenstid på kött, ull och hudar jämfört med den som fastställts av Statens Livsmedelsverk, dock alltid minst 6 månader. För övriga preparat gäller dubbel karenstid jämfört med SLV, dock alltid minst 2 månader. Djur som behandlats med kemiska läkemedel mer än 2 ggr per år måste genomgå en karensperiod på upp till 12 månader innan de får räknas som KRAV-djur igen.
All hantering inklusive transport i samband med slakt ska utföras under lugna och värdiga former och med ett minimum av fysiska och psykiska påfrestningar för djuret. De KRAV-godkända djurens skötare ska ha möjlighet att närvara vid slakten fram till och med avlivningstillfället. Vid ett godkännande av ett KRAV-slakteri ska ett åtgärdsprogram upprättas för att minimera all påfrestning på djuren. Djur som kommer från samma besättning ska hållas ihop under transport och uppstallningar vid slakteriet. Djur ska efter transport ges möjlighet till vila före slakt. Djuren ska normalt slaktas samma dag som de kommer till slakteriet.
En annan fråga är hur den biologiska mångfalden kan bevaras och främjas i jordbruket. Hagmarker och strandängar är viktiga miljöer för den biologiska mångfalden. De rymmer en stor artrikedom av olika örter och gräs på grund av kontinuerlig betning och frånvaro av gödsel bortsett från vad djuren själva producerar. I KRAVs allmänna regler finns inga krav på att djuren ska beta på naturliga hagmarker men det finns exempel där naturbete och ekologisk produktion har kombinerats. I Bohuslän har man utvecklat ett nytt produktmärke, Kaprifol - ekologiskt naturbeteskött från Bohuslän. För att få använda Kaprifol-märket måste den KRAV-anslutne lantbrukaren förbinda sig att hålla strandängar och hagmarker betade av nötdjur.
Är ekologisk djuruppfödning alltid den bästa produktionsformen?
KRAVs regler är utformade så att många intressen ska tillgodoses. Det uttalade målet är att uppnå god djuromsorg, producera trygg och hälsosam mat, skydda miljön och att lantbrukaren ska få en sund ekonomi. Ibland blir det problem att tillgodose alla intressen. Det gäller framför allt när djuret blir sjukt och behöver vård. Eftersom det är långa karensperioder efter medicinering innan djuret får räknas som ekologiskt igen kan det leda till att djurägaren tvekar att behandla djuret och att det får lida i onödan.
I KRAVs ekoskola får man information om bland annat ekologisk djuruppfödning. Dessutom kan man i Konsumentverkets ekokalkyl få en uppfattning om hur stor prisskillnaden är på ekologiskt respektive konventionellt framställda produkter. Konsumentverket har även gjort en undersökning om pris och utbud av ekomat i 18 kommuner i KF:s, Hemköps och ICA:s butiker.
Jerkebring, K. Växande marknad - försäljning, volymer & trender för ekologisk mat 2003.
Ekologiska lantbrukarna. www.ekolantbruk.se
Regler för KRAV-godkänd produktion januari 2003. KRAV, Uppsala. www.krav.se
Statens jordbruksverks författningssamling. SJVFS 2003:6. Saknr L 100. www.sjv.se
Är eko reko? Om ekologiskt lantbruk i Sverige. 2003. Formas fokuserar. ISBN 915495897X.
Boken kan beställas på nätet. Beställ här.
Regeringens skrivelse 2005/06:88 Vad är ekologisk produktion?
www.regeringen.se/sb/d/6265/a/60496
Växande marknad, Ekologiska lantbrukarna 2006 www.ekolantbruk.se/marknad
Jordbruksstatistisk årsbok 2007 Se här
KRAV:s årsredovisning 2006 www.krav.se
Djurhållning