|
Ål
Ål fiskas med ryssjor och bottengarn. Den vandrar in mot kusten som s.k. glasål, genomskinliga larver, ca 8 cm långa. Dessa larver växer sedan upp i sötvatten eller vid kusten och kallas gulål. Glasål köps också in av ålodlingar för odling av konsumtionsfisk. Vid lekmognad ändrar de färg och kallas silverål eller blankål och vandrar till lekområden i Sargassohavet.
Gädda
Gäddan fångas ofta med krokredskap, ryssjor och nät. Stora mängder gädda tas i fritids- och sportfiske på spö. Gäddan finns över hela landet utom i fjällen, den är en utpräglad rovfisk. Leken sker på våren i översvämmade områden och på strandnära vatten. Gäddan växer snabbt och kan bli mer än 20 kg stor i näringsrika vatten.
Abborre
Fiske efter abborre sker med storryssjor, mjärdar, krokredskap och nät. Abborren leker på senvåren i grunda vattenområden. Tillväxt hos abborre är mycket varierande, beroende på födotillgång. Abborren livnär sig på djurplankton och småfisk för att senare (15-20 cm) helt övergå till fiskdiet. Den äter också gärna kräftor, i den mån det finns. I tusenbrödrasjöar (där det finns en stor population av jämnstora abborrar) blir den lätt kannibalistisk. Abborre finns allmänt i hela landet, utom i fjällregionen.
Gös
Gösen trivs i större grumliga sjöar eller lugna vattendrag. Den finns också i skärgården. Fiske efter gös bedrivs med stor-ryssjor, nät, not och krok. Gösen finns i Sverige i de stora sjöarna och i Östersjö- och Bottenhavskusten. Gösen är fiskätare i vuxen ålder. Gösyngel odlas upp i naturdammar och när de är ca 10 cm långa sätts de ut på olika platser i landet.
Sik
Siken är en laxfisk som finns i sötvatten och i hela Östersjö- och Bottenhavsregionen. Siken föredrar kallt syrgasrikt vatten. Leken sker på hösten och rommen kläcks påföljande vår. Fisken finns i många olika storlekar beroende på näringstillgång i olika vattensystem. Det finns stationära sikpopulationer i sjöar och rinnande vattendrag men också vandrande fisk. Sik fångas med not och nät vid kusten och även ryssjor och krokredskap. Havsfångsten av sik är betydande, ca 250 - 350 ton per år.
Text: Jana Pickova, SLU
| 
