|
Fiskodling i olika former har en lång historia. Vid medeltidens kloster odlade man karp redan på 1400-talet. På 1700-talet förekom åter karpodling i naturliga dammar i Skåne. Från slutet av 1800-talet odlades regnbåge och senare även andra arter i blygsam skala i dammar. Under åren 1920-1940 exporterades karp och sutare till Tyskland.
Norge först
När vattenkraften i de svenska laxälvarna byggdes ut på 50-talet minskade laxens naturliga reproduktion. Då bestämdes att kraftindustrin skulle kompensera för bortfallet genom att odla och sätta ut "smolt". Den moderna matfiskodlingen i "kassar" startade i Norge på 1960-talet och spred sig sen i Europa. De första kassodlingarna kom till Sverige i mitten av 1960-talet. Internationellt växer vattenbruket idag med ca 10% varje år, främst i Kina och sydostasien.
Vattenbruket i Sverige omfattar idag både fisk, kräftor och musslor, allt som allt odlas årligen omkring 6 000 ton för direkt konsumtion till ett värde av 150 miljoner kronor. En del av verksamheten utgörs av odling av sättfisk och av utrotningshotade arter. Omsättningen av denna verksamhet uppgår till ungefär lika mycket som matfiskodlingen. Omkring 1000 personer är sysselsatta inom näringen varav hälften sysslar med produktion av matfisk.
|
|
Produktion av matfisk, kräftor och musslor i Sverige, ton per år
| År
| Regnbåge
| Lax
| Ål
| Röding
| Musslor
| Kräftor
| 1986
| 3785
| 160
| 59
| 22
| 325
| 1
|
1990
| 7100
| 602
| 179
| 90
| 1163
| 8
|
1996
| 5778
| -
| 184
| 100
| 1821
| 10
|
2001
| 5255
| 18
| 228
| 786
| 1444
| 6 |
Källa Fiskeriverket och SCB, Fiskestatistiken
|
|
Regnbåge
Beroende på storleken vid slakt talar man om portionsfisk (300-500 g) och stor regnbåge (över ett kilo). I Sverige dominerar den senare varianten. Regnbåge odlas i hela landet i form av kassodling i sjöar, älvar och Östersjön. Omkring hälften av odlingen sker vid kusten.
Röding
Odling av röding för utsättning har förekommit under hela 1900-talet. Sedan början av 1980-talet har även odling av fjällröding som matfisk utvecklats. Idag finns ett 15-tal odlare. Röding odlas både i kassar och i bassänger. Genom rödingens förmåga att växa bra i låga temperaturer är den lämplig att odla också i de stora utbyggda älvarnas regleringsmagasin.
Ål
Ålodling sker genom uppfödning av vildfångad ål. Idag finns tre odlingar i Sverige. Odlingen kräver mycket energi eftersom den sker med utfodring och i ca 25-gradigt vatten. Vattnet återanvänds för att begränsa uppvärmningskostnaden.
Kräftor
I Sverige finns idag dels den inhemska flodkräftan och dels den amerikanska signalkräftan. Båda finns såväl vilda som odlade. Odlingen sker genom naturlig förökning i grävda dammar där kräftorna lever både på den föda som dammen naturligt ger och på tillförd mat. Gotland, Blekinge, Kalmar och Skåne dominerar odlingen. Hobbyodlingen av kräftor är också vanlig.
Musslor
Blåmusslor växer sig tillräckligt stora bara i salt vatten och odlas därför på Västkusten. Musslorna utfodras inte utan filtrerar växtplankton från havsvattnet. Musslorna växer på s.k. odlingsband som är förankrade i botten och hålls uppe med flöten. Man sätter ut odlingsanläggningen med banden i juni ena året och skördar från och med hösten året därpå.
Text: Olle Pettersson, SLU

|