Ägg

Dagens värphönor (Gallus domesticus) härstammar från den röda djungelhönan (Gallus gallus), vilken fortfarande lever i Sydostasiens skogar. Man tror att den röda djungelhönan började användas som husdjur c:a 6 000 f.Kr.

Hönan före ägget
De tama hönsen spreds genom Asien i flera riktningar. Benlämningar och skrifter talar för att det i f.d. Persien och Mesopotamien fanns tamhöns allt sedan 2 000 f.Kr och framåt. Vid den här tiden höll man däremot inte höns för produktion av kött och ägg utan för nöjesändamål. Tuppfäktningar var till exempel populära. Det var först under romartiden man upptog bruket att hålla höns för produktion av kött och ägg.

Värphybrider
Dagens värphönor är s.k. värphybrider, som tas fram av ett fåtal multinationella företag. Genom korsningsavel i flera led får man fram livskraftiga och produktiva djur. Dagsgamla kycklingar s.k. "grand parents" från olika selektionslinjer skickas ut över världen. Genom att korsa de olika linjerna får man s.k. "parents", vilka i sin tur korsas för att få fram bruksdjuren, värphybriderna.

Vita och bruna
I Sverige är de vita värphybriderna vanligast. De är korsningar av olika selektonslinjer av rasen Vit Leghorn. De bruna hönorna härstammar från rasen Rhode Island Red. En moderna vit värphöna producerar drygt 20 kg ägg per år (ca 330 st), äter 100-130 g foder per dag och väger ca 1,5 - 1,8 kg. . Hönan börjar värpa omkring 19 veckors ålder, och blir olönsam då hon är 75-85 veckor gammal. En värpperiod varar alltså ca 60 veckor, varefter hönorna slaktas.

Större burar
Fram till 1950-talet hölls de flesta värphönor på golv med ströbädd. På grund av att människor flyttade från landet till staden vilket gav en ökad befolkningsmängd och en större efterfrågan på ägg, upvecklades mer effektiva produktionsformer, d.v.s. burhållning. Burarna medförde dessutom mindre risk att hönorna drabbades av tarmparasiter som fanns i ströbädden.

Nya regler har inneburit att den gamla sortens burar kommer att vara helt ersatta av andra, mer djurvänliga inhysningsformer under 2004. De nya inredningar som sätts in är antingen golvsystem eller s.k. inredda burar. De inredda burarna är försedda med sittpinne, sandbad och värprede. Regler för inhysning av värphönor finns publicerade i djurskyddslagen, djurskyddsförordningen samt Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd.

Färre besättningar
En ökad kostnadspress har medfört en storleksrationalisering varför antalet värphönsbesättningar minskar medan storleken ökar. År 1970 fanns det ca 60 000 värphönsbesättningar i Sverige med ungefär 100 djur per besättning. År 2000 var motsvarande siffra ca 5 500 besättningar och ungefär 1000 djur. Det totala antalet värphönor under den här perioden har varit 5-6 miljoner.

Länkar kring ägg
Djurskyddsmyndigheten (Lagar och regler)
Branschorganisationen Svenska Ägg
Statistik och prognoser

Text: Camilla Hartmann, SLU