Trender och tendenser

Trenderna inom handeln delas in i tre delar: branschen, kunderna och arbetsuppgifterna.

BRANSCHEN

Service/jour
En trend som varit tydlig sedan slutet på 1990-talet avseende livsmedelsförsäljning är att flera service/jour-butiker, ofta med trafikorienterade lägen, siktar på ökad livsmedelsförsäljning. Till exempel har Statoil-butikerna blivit ICA-butiker. I centrala Stockholm finns det till och med exempel på Shell Select-butiker som inte säljer bensin alls, utan bara livsmedel.

Produktförädling
En annan förändring, där tidigare separerade branscher blivit nya konkurrenter, gäller färdigmaten. Konsumenter i västvärlden köper allt mer färdiglagad mat, ofta på snabbmatsrestauranger, istället för att köpa råvaror att tillaga hemma.

I storstäder i flera länder i väst byggs det dessutom smålägenheter utan kök. Tanken är att eftersom hushållen idag ofta bara består av en eller två personer, som allt oftare äter sin mat ute eller tar med sig färdiglagad mat hem, så behövs inga kök för tillagning av mat.

Färre och större enheter
Framförallt ICA men även Bergendahls satsar helst på stora etableringar. Dessutom är de flesta butiker som läggs ner mindre butiker. Det stora ras som skett avseende antal butiker i Sverige beror framförallt på att små butiker ersatts av stora. Den trenden fortsätter.

KUNDERNA

Småhushåll i storstäder
Allt fler människor bor i småhushåll. Mer än 80% av alla hushåll i Sverige idag är en- eller tvåpersonshushåll. Detta är en trend sedan flera år och gäller inte bara i Sverige utan i stora delar av västvärlden. Dessutom sker en inflyttning till storstadsregionerna. Kanske framförallt beroende på att det finns flest arbetstillfällen där.

Det verkar alltså som om framtidens kund i livsmedels-
butiken är en singel i en storstad. Detta har fått som följd att det idag byggs smålägenheter utan kök. Den moderna singelmänniskan anses helt enkelt äta ute eller ta med sig färdig mat hem. Majoriteten av alla svenskar ser dock fortfarande måltiden som en viktig samling av den eventuella familj som finns.

På helger och i veckorna
Ett annat nutida fenomen är att den tid vi spenderar i köket har minskat dramatiskt under andra halvan av 1900-talet. Kanske till stor del beroende på att både män och kvinnor i ökad utsträckning arbetar. Hur som helst har detta lett till en uppdelning där vi ofta har väldigt bråttom med matlagningen i veckorna medan vi gärna ger matlagningen tid på helgerna.

En liten paradox i "bråttomsamhället" är det intresse som matlagningsprogram på TV har. Butikerna nämner ofta hur olika ingredienser som ingår i recepten på kockprogrammen tar slut i deras hyllor.

ARBETSUPPGIFTERNA

Datorisering
Datoranvändandet blir en allt viktigare del av vardagen i handeln, både i kontakten mellan butiken och bakåt i tillverkningsledet, samt i själva butiksarbetet. Beställningar sker numer automatiskt genom att kassorna är ihopkopplade med länkar till grossisten. Ett svenskt företag som heter Pricer tillverkar och säljer elektroniska hyllkantsetiketter och 2004 fick företaget en stor order av den franska detaljhandelsjätten Carrefour. Många tror att det kan vara en order som kan få igång försäljningen för Pricer. Om så är fallet kommer alltså några knapptryckningar på kontoret att kunna styr vilka priser som står på hyllorna.

Marknadsföring
Det har nog inte undgått många svenskar att de stora handelsföretagen på senare år satsat hårt på kundkort och att samla in information om kunderna. Traditionellt sett har butikernas marknadsföring bestått av att skicka flygblad till sitt närområde. I takt med att allt fler kunder ogillar att få dörrmattorna täckta av reklam har man försökt hitta andra vägar att nå ut med sitt budskap.

Kundkorten har skapat en möjlighet för butikerna att analysera sin marknader på ett sätt som de inte haft möjlighet till förr. Fortfarande är detaljhandeln både okunnig och försiktig i sin användning av informationen men i framtiden kommer detta säkert att innebära förändringar i hur butikerna arbetar med marknadsföring.

Inspirera kunderna
Butikernas konkurrenter är allt oftare med restauranger än med andra butiker. Allt oftare köper kunderna bara det nödvändigaste i butiken och spar det lilla extra eller spännande till ett restaurangbesök. För att vinna tillbaka restaurangbesökarna och få dem att se möjligheterna med de varor som finns på butiken arbetar butikerna i allt mindre grad med att "stapla varor" och i allt större grad med att inspirera kunderna. Detta ställer större krav på personalen som måste kunna både sina produkter och matlagning.

Källor: Fölster och Bergström (2001) "Kampen om köpkraften", HUI Kahn & McAlister (1997), Grocery Revolution: The new focus on the consumer, Addison-Wesley Jonas Gunnarsson, ICA Sverige AB

Text: Jens Nordfält, Handelshögskolan i Stockholm

Från jord till bord

Dagligvaruhandeln
Tillverkning
Grossister/partihandel
Detaljister
Människorna i handeln
Arbetet i butiken
Butikens ekonomi
Trender och tendenser

Senast uppdaterad: 2004-02-20
info@livsmedelssverige.org