Människorna i handeln

Ungefär 450.000 människor i Sverige arbetar inom parti- eller detaljhandeln, det innebär att ungefär var tionde arbetande svensk arbetar inom handeln. Av dessa var ungefär hälften anställda inom detaljhandeln och hälften inom partihandeln. Det är svårt att avgöra exakt hur många som arbetar med tillverkning av de produkter som säljs i svenska dagligvarubutiker men cirka 65.000 människor (som alltså inte ingår i de 450.000) arbetar med tillverkning av livsmedel och drycker i Sverige.

Utbildningar och karriärvägar
Jämför man de tre leden i svensk livsmedelhandel (tillverkare, partihandel och detaljhandel) så kan man generellt säga att de tillverkande företagen ställer högst krav på utbildning. Många av de stora tillverkande företagen har tillverkningen i andra länder.

Arbetsuppgifterna i de svenska bolagen är alltså framförallt kontorsarbeten eller försäljning. Säljjobb kan man ofta få utan att någon högskoleutbildning men en gymnasieutbildning med ekonomisk inriktning är ofta bra. Vill man dessutom klättra i organisationen så är en högskoleutbildning ofta till stor hjälp.

I partihandelsledet kan man antingen arbeta fysiskt med varorna, det kräver ofta ingen ytterligare utbildning än grundskola, eller så kan man arbeta med logistik (transporter) eller administration. För enklare administrativa sysslor kan det räcka med en gymnasieutbildning inom ekonomi/administration men för mer avancerade befattningar kan det vara bra med en högskoleexamen. För att arbeta med logistik krävs ofta en högskoleexamen inom antingen ekonomi eller logistik, alternativt data. Ca 25% av de anställda inom partihandeln har en eftergymnasial utbildning.

I detaljhandelsledet krävs det ofta ingen utbildning för att få ett första arbete. Det är ganska vanligt att ungdomar som studerar på gymnasiet eller högskolan förstärker privatekonomin genom att arbeta deltid i en butik. Det är ofta en lyckad kombination eftersom butiksarbetet dels kräver att den anställde arbetar andra tider än vanliga kontorstider. Dessutom är de flesta i butikerna anställda ett visst antal timmar per vecka istället för att ha en fast 40-timmarsvecka.

För att avancera i butiken och få nya arbetsuppgifter finns det ofta internutbildningar. Dels kan någon i butiken lära upp sina medarbetare och dels finns det privatskolor som utbildar människor i de olika moment som krävs. Av tradition har de stora företagen inom livsmedelshandeln själva haft skolor som tagit hand om utbildningen av deras butiksarbetare. Cirka 15% inom detaljhandeln har en eftergymnasial utbildning.

Gymnasieutbildningar
På gymnasienivå finns både ekonomiska/administrativa handelsutbildningar såväl som mer praktiskt orienterade utbildningar där målet är att lära sig varukunskap. Det varierar kraftigt från ort till ort vilka gymnasieprogram som finns att tillgå, därför rekommenderas du som är intresserad att se efter vad som gäller på din ort.

Bild 1. Campus Roslagen i Norrtälje som satsar på detaljhandelsutbildning på högskolenivå.

Högskoleutbildningar
Internationellt sett är handel ett vanligt akademiskt ämne. Detaljhandel (retailing) finns som inriktning för högskoleekonomer i många västländer. Av någon anledning har det dock varit ont om akademiska detaljhandelsutbildningar i Sverige. Det kan tyckas underligt med tanke på de affärsmässiga framgångar som företag som IKEA och H&M haft utomlands.

Hur som helst finns det nu några satsningar inom svensk detaljhandel. Till exempel Svenska Detaljhandelshögskolan i Norrtälje som i samarbete med Stockholms Universitet och flera stora detaljhandelsföretag har högskoleutbildningar för handeln (www.campus-roslagen.com). Samt Entrepenörskolan Leksand/Högskolan Dalarna som har utbildningar på 120/160 poäng för arbeten inom detaljhandeln (www.entrepenorskolan.com).

Handelns Utredningsinstitut (HUI) har ofta tryckt på behovet av en ökad utbildningsnivå för anställda inom handeln, bland annat beroende på den nuvarande låga nivån samt det faktum att handeln blir en allt viktigare del av den svenska ekonomin.

Specialutbildningar
Flera av de stora aktörerna inom svensk detaljhandel har egna utbildningar på varierande nivå för att klara av utbildningsbehovet. Ibland sker utbildningarna i samarbete med utbildningsföretag utanför den egna verksamheten. Till exempel har ICA en skola, ICA-skolan, som genomför utbildningar tillsammans med IHM.

Specialutbildningar finns även för dem som behöver ökad färskvarukunskap. Både ICA och COOP utbildar butiksmedarbetare i att agera som ett slags mellanting mellan kock och butiksarbetare till sina butiker. Detta upplevs viktigt eftersom en allt större del av livsmedelsförsäljningen går till inköp av färdiglagad mat i kiosker och restauranger.

Bild. "Matcoachutbildning" på ICA Skolan i Västerås.

Källor:
Ulf Rämme, HUI
Forskningsrapport S71, HUI
Forskningsrapport S75, HUI
www.campus-roslagen.com
www.entrepenorskolan.com
www.skolan.ica.se
www.coop.se

Text: Jens Nordfält, Handelshögskolan i Stockholm

Från jord till bord

Dagligvaruhandeln
Tillverkning
Grossister/partihandel
Detaljister
Människorna i handeln
Arbetet i butiken
Butikens ekonomi
Trender och tendenser

Senast uppdaterad: 2004-02-20
info@livsmedelssverige.org