Butikens ekonomi

Det finns en anledning till att många mindre butiker försvinner och att de nya butiker som byggs är färre men större. Orsaken är butikernas ekonomi. De stordriftsfördelar som uppstår i och med att man i en större butik kan hantera större mängder varor i en butik med en personalstyrka visar sig ofta vara ekonomiskt viktiga.

Större butiker har också en bättre förhandlingsstyrka gentemot leverantörerna än små butiker men det har ju de flesta butikerna löst genom att gå samman i frivilligorganisationer (ICA och VIVO) eller gå upp i stora företag (COOP, Willys m fl).

I genomgången nedan beskrivs vad som gäller för en butik med ansvar för sin egen ekonomi. För butiker som ingår som delar i ett helägt storföretag gäller samma kostnader och intäkter men de kan benämnas olika och i storföretagen hanteras ju alla kostnader centralt och inte i butiken.

Bruttovinsten
Skillnaden mellan inköpspriset och försäljningspriset på en vara kallas för marginalen. Om en vara köps in för 20 kronor och säljs för 25 kronor (utan moms) så är marginalen 5 kronor. Det är marginalerna på alla de varor som livsmedelsbutiken säljer som ska täcka kostnaderna för driften. En kostnad, svinnet, ser man inte som en driftskostnad, därför räknas svinnet ofta bort från marginalen och det man får kvar då kallas för bruttovinst.

En livsmedelsbutiks ungefärliga kostnader och vinst. För större butiker minskar framförallt varukostnaden och lönerna.

Bruttovinsten ska täcka ett stort antal kostnader i butiken. Den största, som ofta står för ca halva kostnadsmassan, är personalkostnaden. I större butiker är personalkostanden som procent av kostnadsmassan lägre än i mindre butiker. I en butik med hög service kan till exempel personalkostnaden vara 12% av butikens omsättning (försäljning utan moms) medan den i en stormarknad kan vara 6% av omsättningen.

Den näst största kostnaden i butiken brukar vara hyran. Hyran brukar vara ungefär halva personalkostnaden. Även när det gäller hyror kommer stormarknaden billigare undan. En mindre butik som ligger centralt i ett köpcentrum kan ha en hyreskostnad som är dubbelt så hög som stormarknadens. Av bilden ovan framgår att vinsten i en livsmedelsbutik ofta är ca 1—2% av försäljningspriset.

Matpriserna i Sverige och utomlands
Sverige har högre matpriser än många jämförbara länder. Detta har debatterats högljutt under 2000-talet. Den förklaring som ofta anges är att den svenska livsmedelsmarknaden består av så få aktörer så att konkurrensen är för dålig. (Ofta fokuseras diskussionen dessutom på detaljhandeln, men som framgår av siffrorna ovan är inte vinsterna i det ledet särskilt stora.) Eftersom det är ett faktum att Sverige ligger på övre halvan i Europa vad gäller livsmedelspriser ska detta inte kommenteras här. Det har sagts så många gånger och även om det ofta överdrivs — Sverige är inte dyrast i Europa — så är det ett faktum. Däremot ska några andra förklaringar förutom den dåliga konkurrensen i detaljhandelsledet belysas.

För det första är inte konkurrensen så dålig som det kanske verkar vid en snabbgranskning. Visserligen har de fyra största aktörerna över 80% av marknaden men det är en sanning med modifikation. ICA som ensamt hade 36,5% av marknaden 2002 är nämligen inte ett företag utan består av 1.850 konkurrerande butiker. En ICA-butiks överlevnad bygger ofta på att den är framgångsrik i konkurrens med en annan ICA-butik. Konkurrensen är alltså inte så dålig som det ofta ser ut om man tror att ICA är ett företag.

Som andra förklaringar till Sveriges höga livsmedelspriser har vi faktorer som att Sverige är ett land med stor yta och relativt liten befolkning. Det leder till höga logistikkostnader (transportkostnader). Dessutom har vi i Sverige högre skatter och löner än i många jämförbara länder.

Till sist har studier från Handelns Utredningsinstitut visat att etableringar av stora butiker i städernas utkanter driver ner priserna. I Sverige och Danmark har politikerna ofta satt stopp för sådana etableringar för att värna om cityhandeln. Allt detta samlat ger alltså en ganska komplicerad bild av varför Sverige har den prisnivå på livsmedel som vi har.

Traditionellt, men givetvis med enskilda undantag, är vinsterna högst i det tillverkande ledet, lägst i detaljhandelsledet och på mellannivå i partihandelsledet.

Källor: Jens Nordfält, Handelshögskolan i Stockholm
Supermarket (2003), nr 5—6 "Vem är vem? Faktanumret om svensk detaljhandel"

Text: Jens Nordfält, Handelshögskolan i Stockholm

Från jord till bord

Dagligvaruhandeln
Tillverkning
Grossister/partihandel
Detaljister
Människorna i handeln
Arbetet i butiken
Butikens ekonomi
Trender och tendenser

Senast uppdaterad: 2004-02-20
info@livsmedelssverige.org