Detaljister

Det finns fyra stora aktörer på den svenska livsmedels-
marknaden vad det gäller detaljhandel. Av dessa är ICA Handlarnas AB störst. ICA är nästan dubbelt så stort som den näst största aktören COOP. Det har inte alltid varit så. ICA gick om COOP under andra halvan av 1960-talet då COOP lade ner många av sina landsortsbutiker.

COOP och ICA har rötter från tidigt 1900-tal. Axfood, som idag är nästan lika stort som COOP är en sammanslutning av många av de handlarägda butiker som inte ville gå med i ICA. Bland de butiker som brukar associeras till Axfood finns fortfarande VIVO-butikerna kvar som fristående butiker men de finns numer bara i Stockholm. Den snabbast växande butiksgrupperingen i Sverige idag är Bergendahls från Skåne. Den nyaste större aktören är tyska Lidl.

Lidls satsning i Sverige kan förtjäna lite extra uppmärksamhet. Sverige har länge varit en marknad för svenska livsmedelsbutiker. Utländska aktörer, som norska REMA 1000, har försökt etablera sig men har haft svårt att få fäste. Varför det varit så går det bara att spekulera i men kanske har utländska aktörer sett den svenska marknaden som geografiskt svårtillgänglig med liten befolkning och stora avstånd (Sverige är ju nästan lika långt från norr till söder som hela kontinenten).

Eventuellt har också Sverige upplevts som överetablerat då vi haft en butiksyta per invånare som varit bland de högsta i Europa. Hur som helst kanske Lidls etablering är ett tecken på något nytt. Kanske är det så att flera expanderande företag internationella aktörer avvaktar Lidls utveckling för att, om Lidl lyckas, följa i deras fotspår.

Världens största detaljhandelsföretag, Wal*Mart expanderar i hela världen och har bland annat gjort ett etableringsförsök i Tyskland. På sätt och vis var väl även Royal Aholds köp av aktiemajoriteten i ICA Handlarnas AB en utländsk satsning på svensk dagligvarumarknad.

Källor: Supermarket (2003), nr 5—6 "Vem är vem? Faktanumret om svensk detaljhandel"

ICA
COOP
Axfood
Övriga, Bergendahls, Lidl

---

ICA
ICA är inte ett företag utan en sammanslutning av många små företag. Som regel är varje ICA-butik sitt eget företag med eget ansvar för ekonomi och personal. ICA-butikerna får inte, enligt lag, samarbeta om priser och annat om det inte är vid tillfälliga erbjudanden.

ICA har ett moderföretag som fungerar både som grossist åt butikerna och som säljer tjänster som konsulthjälp och utbildning om ICA-butikerna behöver. VD:n i en ICA-butik kallas ofta för handlare. Att ha en egen företagare som driver sin egen butik kallas ofta inom ICA för ICA-idén.

Många inom ICA anser att det är på grund av ICA-idén som ICA kunnat växa ifrån konkurrenterna. ICA bildades 1917 och har idag (siffror som gäller 2002) ca 1.850 butiker med en marknadsandel på ca 36,5%. Moderbolaget inom ICA, som hjälper butikerna med tjänster och fungerar som grossist, ägs till stor del av det internationella företaget Royal Ahold med huvudkontor i Holland.

ICA-butikerna delas in i ICA Nära (småbutiker), ICA Express (på Statoil), ICA Supermarket (mellanstora butiker), ICA Kvantum (stora butiker med manuell betjäning) och ICA MAXI (stormarknader med stort sortiment av sällanköpsvaror). ICA är speciellt starka i supermarketsektorn och i små och medelstora städer. I och med ICA Express har ICA också blivit en stor aktör inom service/joursektorn.

Källor: Supermarket (2003), nr 5—6 "Vem är vem? Faktanumret om svensk detaljhandel"
www.ica.se

COOP
COOPs idé när det gäller butiksdrift är en helt annan än ICAs. COOP Sverige AB ägs av medlemmarna via den ekonomiska föreningen KF. Ungefär hälften av COOPs butiker är centralt ägda (av COOP Sverige AB) och den högsta chefen i butiken kallas för föreståndare men föreståndaren har i sin tur en tjänsteman på huvudkontoret som chef.

Alla priser, vilka varor som ska ingå i sortimentet, mm bestäms på huvudkontoret. Den andra dryga hälften av COOP-butikerna ägs direkt av lokala konsumentföreningar. COOP har idag ca 400 centralt ägda butiker och 500 butiker som ägs av enskilda föreningar. Totalt hade COOP en marknadsandel på ca 18,5% 2002.

COOP-butikerna delas in i COOP Konsum (mellanstora butiker) och COOP Forum (stormarknader med stort sortiment av sällanköpsvaror). COOP är speciellt starka i stormarknadssektorn och i storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö.

Källor: Supermarket (2003), nr 5—6 "Vem är vem? Faktanumret om svensk detaljhandel"
www.coop.se

Axfood-sfären
Axfood bildades år 2000 genom en sammanslagning av ett antal butikskedjor som Hemköp och Spar Inn med deras tidigare grossister (Dagab och Spar Inn snabbgross). Dessa butiker och grossister hade ofta kallats tredje blocket fram till dess. Axfood-sfären har traditionellt bestått av handlare som inte velat ansluta sina butiker till det mer strukturerade samarbetet inom ICA.

Även om handlarna inom Axfood-sfären inte velat binda upp sig har de förstått fördelarna med att samarbeta om inköp (och därmed marknadsföring) och de har därför samarbetat för att nå större gemensam inköpsvolym. Axfood-sfären hade 2002 en marknadsandel på ca 18,2% med sina 918 butiker.

VIVO-butikerna är fristående företag på samma sätt som ICA. De ca 80 VIVO-butikerna finns i Stockholm och på Gotland. VIVOs huvudorganisation (en förening där handlarna är medlemmar) samarbetar om marknadsföring och i förhandlingar mot leverantörer för att få ner priserna. VIVO omsätter ca 6 miljarder SEK/år.

Även Axfood-sfären driver ett antal butiksformat. Exempel är Hemköp, Spar/Eurospar, VIVIO Stockholm, Willys, och Willys hemma, Exet/Matex, Rätt Pris, Tempo och fler. Axfood-sfären är traditionellt starka i lågprissektorn.

Källor: Supermarket (2003), nr 5—6 "Vem är vem? Faktanumret om svensk detaljhandel"
www.axfood.se
www.vivo.se

Övriga

Bergendahls
Finns fortfarande framförallt i södra Sverige. Med två etableringar i södra Stockholm under 2002/2003 att lägga till ett par tidigare stora butiker utanför Linköping och Nyköping börjar man dock få fotfäste i Mellansverige. Det gäller att få tillräcklig volym för att kunna driva lager och logistik med effektivitet. Idag ingår drygt 110 butiker Bergendahlssfären med en marknadsandel på ca 9,8% 2002.

Bergendahls butiksformat går under namnen AG's (supermarkets) och City Gross (stora lågprisbutiker).

Lidl
Lidl är den tyska dagligvarubutik som media pratade om länge innan någon hade sett till butikerna. De driver butiker som på branschspråk kallas "hard discount", det vill säga "hårdlågpris".

Innebörden är att de inte har vad som skulle betraktas som ett fullt sortiment i jämförelse med en vanlig supermarket, utan de har kanske en tiondel av en supermarkets sortiment.

Sortimentet brukar dessutom bestå av mer okända varumärken, kanske enbart egna märken. Kort sagt är fokus helt inriktat på ett lågt pris. Lidl har etablerat ungefär 30 butiker i Sverige som 2004 beräknas omsätta ca 1,5 miljarder (50 mkr per butik).

Förutom de aktörer som nämnts ovan finns det ytterligare cirka 2.250 dagligvarubutiker i Sverige som inte tillhör någon gruppering.

Källor: Supermarket (2003), nr 5—6 "Vem är vem? Faktanumret om svensk detaljhandel"

Text: Jens Nordfält, Handelshögskolan i Stockholm

Från jord till bord

Dagligvaruhandeln
Tillverkning
Grossister/partihandel
Detaljister
Människorna i handeln
Arbetet i butiken
Butikens ekonomi
Trender och tendenser

Senast uppdaterad: 2004-02-20
info@livsmedelssverige.org